Visar inlägg med etikett Årets album. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Årets album. Visa alla inlägg

tisdag 1 januari 2013

Årets bästa album 2012

Även i år var det en hård kamp på Popbrusredaktionen när listan över årets bästa album skulle klubbas igenom - men det är väl precis så det ska vara. På plats nummer ett kom för andra året i rad en soloartist från Sverige. Vi på Popbrus bockar och niger för Victoria Bergsman, mer känd som Taken By Trees!

Efter listan följer en Spotifylista med godbitar från årets 25 bästa album.


1. Taken By Trees - Other Worlds
Efter succén med förra skiva East Of Eden så var förväntningarna på Other Worlds stora. Efter första singeln Dreams börjat cirkulera var de till och med större. Men Victoria Bergsman levererade en platta med lika delar pop, dub, avskalad electronica och en liten gnutta tropicalia, en blandning tillräckligt bra för att ge henne en välförtjänt första plats.

2. Animal Collective - Centipede Hz
Att Centipede Hz inte kommer röna samma framgångar varken hos kritiker eller den stora massan som bandets förra fullängdare, Merriweather Post Pavillion, stod klart redan från början. Men vem bryr sig om det när djurkollektivet bjöd på fantastiska låtar dränkta i konstiga ljud och skrikiga synthar. Tillräckligt konstigt för att tilltala hipsters men samtidigt bra nog för att blidka popfansen.

3. Allo Darlin' - Europe
Bandets andra skiva var inte lika direkt som debuten. Det tog ett tag att ta sig an den. Låtarna var längre, dystrare och mindre trallvänliga. Men Europe är ändå nästan lika bra. På ett annat sätt bara.



4. Converge - All We Love We Leave Behind
Converge har sedan den numera klassikerförklarade Jane Doe varit en hardcoreinstans att räkna med, men först med All We Love We Leave Behind har de närmat sig Jane Doe i fråga om kvalité. Det är kaotiskt, det är hårt, går stundtals förbannat fort och är en perfekt avvägning mellan punk och skruvad metal. Kanske den hårdaste platta som utkommit i år, definitivt en av de bästa.

5. Thåström - Beväpna dig med vingar
Thåström visar än en gång att han bara blir bättre och bättre. Rösten mognar som lagad whiskey och monotonin blir bara vackrare och vackrare. Kommer han kunna toppa det här?



6. First Aid Kit - The Lion's Roar
Systrarna Söderberg åkte till Omaha i Nebraska, och tog hjälp av geniet Mike Mogis, för att spela in deras andra fullängdare - The Lion's Roar. Skivan släpptes i januari och var redan från början en självklar kandidat till årets bästa skivor.


7. Sigur Rós - Valtari
Efter fyra års väntan så var Islands största band äntligen tillbaka med en ny fullängdare. Deras valsångspostrock gjorde lät som den alltid gjort och som den förhoppningsvis alltid kommer att göra, med melodier för att få även det kallaste postrockhjärta att smälta och en ljudbild som passar åt såväl drömpopparna som new age-folket.

8. Standard Fare - Out Of Sight - Out Of Town
Trion från Sheffield följde upp sitt debutalbum Noyelle Beat från 2010 med ännu ett energiknippe brittisk indiepop av finaste sort.



9. Kishi Bashi - 151a
Veteranen Kaoru Ishibashi har bidragit med orkesterarrangemang på många stora artister. Regina Spektor och Of Montreal är bara två av flera som upptäckt hans briljans för harmoni och komposition. Kishi Bashi visar hur en vansinnig spelskicklighet faktiskt kan få skina i ett ofta ganska talanglöst musiksamhälle. Han får ut så otroligt mycket ur sin fiol och skapar ljudbilder som man skulle kunna dö lycklig i.

10. Bäddat För Trubbel - Värdighet
Svensk bondpunk när den är som bäst. Snabba och intensiva låtar som klagar på allt och alla.




11. Toni Holgersson - Sentimentalsjukhus
Tonis musik mådde bra av åren i missbruk. Låtarna går bara djupare och djupare in i hjärtat. Att han dessutom tolkar både Veronica Maggio och Leonard Cohen gör det inte sämre. Och att han spöar skiten ur båda originalen känns kanske mer imponerande när det gäller Cohen.


12. The Lumineers - S/T
I april uppmärksammade vi The Lumineers för första gången på Popbrus då de släppte sitt självbetitlade debutalbum. I november släpptes skivan även i Sverige och låten Ho Hey började snurra på P3:s spellista. Räkna att vi får se och höra mer av The Lumineers under 2013!


13. Spiritualized - Sweet Heart, Sweet Light
Som ett luddigare Velvet Underground bjöd Spiritualizeds senaste platta på monotona poplåtar utan att för den sakens skull kännas enformig. Lager av ljud och en intensitet man allt för sällan ser hos popband förde låtarna framåt och bjöd på en varierad skiva av spacerockens främsta.


14. Akua Naru - The Live & Aflame Sessions
Årets största överraskning och också största behållning (enligt Markus). Akua Naru bjuder på en förförisk skiva med en otroligt bra röst som lyfts fram av ett liveband fullt av jazzinfluenser. Jazz och Hiphop är en gammal beprövad metod som ältats i decennier, men Akua Naru ger den nytt liv.

15. Bror Gunnar Jansson - S/T
Bror Gunnar Jansson förvaltar den klassiska bluesgenren på ett ypperligt sätt och visar att blues kan vara spännande och intressant även 2012. 



16. Death Grips - The Money Store
Här och var har de kallats ett OFWGKTA för vuxna, en något missvisande jämförelse. För Death Grips är så mycket mer än bara provocerande och skickliga, med nyskapande beats, stundtals komplexa rytmer och en rappare som spottar sina rader med en attityd som skulle få N.W.A. att börja tänka över sitt namn.


17. Tamaryn - Tender New Signs
My Bloody Valentine skulle släppa nytt 2012, men när den här listan sammanställs har skivan inte synts till. Men det blir i alla fall lite shoegaze på listan. Utan MBV inget Tamaryn.


18. Anna von Hausswolff - Ceremony
Pianot byttes mot en orgel och det lilla och intima soundet från debutalbumet byttes mot ett stort och mäktigt på nya Ceremony. Anna von Hausswolff visar att hon har en av Sveriges största konstnärssjälar och att hon även vågar lita på den och göra det hon känner för.


19. The Lighthouse And The Whaler - This Is An Adventure
Ett ihopstressat album som skrevs på under halvåret bör inte kunna bli så här bra, men The Lighthouse And The Whaler visade med sitt andra album att de har en grym känsla för snillrika indiemelodier. Det skadar kanske inte att de fick hjälp att producera albumet av Ra Ra Riots och Lumineers producent Ryan Hadlock.

20. Micachu And The Shapes - Never
Inte mycket har hänt sen Micachus debut Jewellery. Hon och hennes band bjuder fortfarande på noisepop av bästa slag, med låtar som sällan klockar in på över fyra minuter, använder dammsugare som instrument och vars trallvänlighet är det enda som får mig att inte kalla det här en av årets bästa punkplattor.

21. Skator - Vita Kalla
Det har blivit en oplanerad tradition att det alltid finns med minst ett album gjort av en norrländsk artist (oftast från Umeå) på Popbrus lista över det gångna årets bästa album. Detta året är det debutanten Skator som får representera Norrland (och kanske även Umeå?) med sitt emotionella och vackra verk Vita Kalla.


22. Cloud Nothings - Attack On Memory
Cloud Nothings breddade begreppet indierock för mig (Markus) med Attack On Memory och förtjänar nästan en plats på topplistan enbart för denna bedrift. Man visar att Lo-fi kan vara dynamiskt och att sångmelodier ibland är ganska sekundärt. Få skivor i år hade samma mängd känslor och ångest, och de som hade det levererades inte i samma distklädda paket.

23. Of Monsters And Men - My Head Is An Animal
Har man hängt med i musiksvängarna i år har man säkerligen redan uppmärksammat isländska Of Monsters And Men. Debutalbumet är fyllt av en övertygande glädjestinn pop och en perfekt mix mellan de båda sångarna. Handklapp och trumpeter får sällskap av syntar och reverbtjocka körer och skapar en väldigt djup och samtidigt ganska unik ljudbild för genren, vilket kanske underlättas av att bandet har fem musikaliska medlemmar

24. The Raveonettes - Observator
Danskarna imponerar ännu en gång med sin noisepop. Med Observator har de lyckats skapa ett par odödliga klassiker.



25. Funeral Suits - Lily Of The Valley
Det oväntat tunga soundet och den konstnärliga produktionen är vad som fått mig (Markus) att inte kunna sluta lyssna på detta album. En annan sak som urskiljer denna skivan ur mängden är den lyckade variationen i materialet. Det är en skiva som faktiskt vinner striden mot koncentrationssvårigheten som dominerar dagens överstimulerade samhälle – man kan helt enkelt inte byta låt eller skiva förrän den snurrat klart.

tisdag 25 december 2012

Topp 7: Årets bästa enligt Anton

Det gångna året har bjudit på glada överraskningar, stabila uppföljare men även oväntade besvikelser. De stora överraskningarna har varit blueskillen Bror Gunnar Jansson, ljuva Skator och brusiga Old Kerry Mckee som alla tre har släppt sina debutalbum i små vinylupplagor på små skivbolag. Anna von Hausswolff, Taken By Trees och Tennis är några av de som lyckats följa upp sina tidigare skivor på ett bra sätt och som samtidigt lyckats utveckla sitt sound. Bland besvikelserna kan nämnas The Tallest Man On Earth och i viss mån även First Aid Kit (trots att deras skiva platsar på min Topp 7) som båda blivit mer slätstrukna och som börjat tappa det unika som sprudlat på tidigare plattor.

Till nästa år hoppas jag som vanligt på nya spännande debutanter och intressanta uppföljare. Jag önskar att någon vänder upp-och-ner på den stagnerande americanagenren och jag håller tummarna för att Desaparecidos tar en vända förbi Sverige framåt sommaren.


tisdag 4 december 2012

Topp 7: Årets bästa enligt Markus

Med första advents ljuständning i periferin börjar det äntligen dra ihop sig till det vi alla väntat på. Nej, jag pratar inte om julafton eller ens nyår, utan om Popbrus sammanställning av årets 25 bästa album! Fram tills det att listan publiceras i sin helhet kommer vi, i takt med att nya adventsljus tänds, publicera smakprov från listan här på Topp 7.



1. Akua Naru – The Live & Aflame Sessions


Årets största överraskning och också största behållning. Akua Naru bjuder på en förförisk skiva med en otroligt bra röst som lyfts fram av ett liveband fullt av jazzinfluenser. Jazz och Hiphop är en gammal beprövad metod som ältats i decennier, men Akua Naru ger den nytt liv. Missa inte: The Mo(u)rning och Walking The Block.

2. The Lighthouse And The Whaler – This Is An Adventure

Ett ihopstressat album som skrevs på under halvåret bör inte kunna bli så här bra, men The Lighthouse And The Whaler visade med sitt andra album att de har en grym känsla för snillrika indiemelodier. Det skadar kanske inte att de fick hjälp att producera albumet av Ra Ra Riots och Lumineers producent Ryan Hadlock. Missa inte: The Adriatic

3. Kishi Bashi – 151a

Veteranen Kaoru Ishibashi har bidragit med orkesterarrangemang på många stora artister. Regina Spektor och Of Montreal är bara två av flera som upptäckt hans briljans för harmoni och komposition. Kishi Bashi visar hur en vansinnig spelskicklighet faktiskt kan få skina i ett ofta ganska talanglöst musiksamhälle. Han får ut så otroligt mycket ur sin fiol och skapar ljudbilder som man skulle kunna dö lycklig i. Missa inte: Bright Whites och Manchester

4. Of Monsters And Men – My Head Is An Animal

Har man hängt med i musiksvängarna i år har man säkerligen redan uppmärksammat isländska Of Monsters And Men. Debutalbumet är fyllt av en övertygande glädjestinn pop och en perfekt mix mellan de båda sångarna. Handklapp och trumpeter får sällskap av syntar och reverbtjocka körer och skapar en väldigt djup och samtidigt ganska unik ljudbild för genren, vilket kanske underlättas av att bandet har fem musikaliska medlemmar. Missa inte: Mountain Sounds

5. Cloud Nothings – Attack On Memory

Det hårdaste på listan i år. Cloud Nothings breddade begreppet indierock för mig med Attack On Memory och förtjänar nästan en plats på topplistan enbart för denna bedrift. Man visar att Lo-fi kan vara dynamiskt och att sångmelodier ibland är ganska sekundärt. Få skivor i år hade samma mängd känslor och ångest, och de som hade det levererades inte i samma distklädda paket. Missa inte: Fall In

6. Funeral Suits – Lily of the Valley

Från dist och hård musik över till indietronica-träsket, men steget är inte så långt på Funeral Suits första fullängdare. Det oväntat tunga soundet och den konstnärliga produktionen är vad som fått mig att inte kunna sluta lyssna på detta album. En annan sak som urskiljer denna skivan ur mängden är den lyckade variationen i materialet. Det är en skiva som faktiskt vinner striden mot koncentrationssvårigheten som dominerar dagens överstimulerade samhälle – man kan helt enkelt inte byta låt eller skiva förrän den snurrat klart. Missa inte: Hands Down By Your Side

7. Memoryhouse – The Slideshow Effect

Jag kan inte heller göra er besvikna och ha en topplista utan ett enda kanadensiskt band (för er som är återkommande läsare är detta nog givet). Något av det bästa, eller åtminstone mest konsekventa, som producerats i väst i år är drömpopskivan The Slideshow Effect från Memoryhouse. Underbart fluffiga ljudlandskap bestående av harmoniska gitarrslingor och en bedårande sångstämma. Tveklöst en av de mest stämningsfulla och öronvänliga skivorna i år. Missa inte: Little Expressionless Animals 

söndag 1 januari 2012

Årets bästa album 2011

Traditionsenligt kommer här Popbrus lista över det gångna årets 25 bästa album. Som vanligt har det varit hårda diskussioner och många åsikter som slutligen har fått samsats i den slutgiltiga gemensamma listan som följer nedan.

Lyssna på godbitar från årets 25 bästa album på följande Spotifyslista: Årets album 2011 enligt Popbrus

1. Mattias Alkberg - Anarkist
Sveriges bästa rockikon gav i år ifrån sig ännu ett fantastiskt soloalbum. Något mer avskalat och kanske även mer deprimerande än hans tidigare alster, men så fruktansvärt vackert att det gör ont i själen.

2. Deportees - Islands & Shores
Efter albumet Under The Pavement - The Beach var det många som hade hade höga förväntningar på Deportees inför Islands & Shores. De flesta är nog överens om att förväntningarna uppfylldes. Årets svenska popplatta kommer åter igen från Umeå (förra året var det Annika Norlin som tog hem det priset)

3. Wooden Shjips - West
Popbrus-Jakob skrev följande om Wooden Shjips tredje album i en recension tidigare i år: "Ah, ljuva monotoni, hur jag älskar dig. Enformiga riff som upprepas till fördömelse, släpsång, solon som stundtals är lika mycket oljud som regelrätt musik, det är inte konstigt att jag blir helt till mig av det här." Wooden Shjips bevisar att psykadelisk musik hör hemma även på 2000-talet.

4. Braids - Native Speaker
Med en fjäderlätt och atmosfärisk ljudbild, med emotionell sång och med smart arrangerade låtar har Braids med Native Speaker skapat en egen musikalisk värld som man inte vill försvinna ut ifrån.

5. EMA - Past Life Martyred Saints
Erika M. Anderson spelade tidigare i drone-folkbandet Gowns, men efter förra årets uppbrott så slog sig EMA i år fram som soloartist med ett avskalat album som kallats för folk-noise. Måhända en ganska fånig genrebenämning, men faktum kvarstår att albumet är förbannat bra.

6. The Decemberists - The King Is Dead
The Decemberists sjätte studioalbum, The King Is Dead, är ett av bandets mest välgjorda och kanske även bandets sista då de sagt att de kommer ta ett uppehåll på obestämd tid.

7. Emil Jensen - Rykten
En av Sveriges bästa textförfattare har åter igen gjort en skiva som går rakt in i hjärtat. Musiken har fått mer plats än på tidigare skivor, men utan att ta fokus från texterna.

8. Anna Ternheim - The Night Visitor
Det mesta som sagts om The Night Visitor i media har handlat att den spelades in i Nashville och att den delvis är ackompanjerad av äldre män. Ändå låter skivan genuint Ternheimsk och Anna Ternheim ska ha en eloge för att hon bevarar sitt karaktäristiska musikspråk även när hon spelar in tillsammans med erkända countryspecialister. Skivan innehåller årets vackraste duett.

9. Bon Iver - S/T
Bon Iver har sedan debutalbumet For Emma, Forever Ago vuxit och blivit större. I de numera stora arrangemangen är ändå det lilla och sköra bevarat och tillsammans bildar de en perfekt symbios.

10. Beirut - The Rip Tide
Som vanligt bjuder Zach Condon på popmusik med balkanvibbar med smäktande blås- och stråkarrangemang. Och som vanligt är varenda låt på skivan fantastisk. Hatten av för Beirut.

11. Bright Eyes - The People's Key
De tre åren innan 2011 ägnade Conor Oberst sin tid åt dels soloprojektet tillsammans med The Mystic Valley Band och dels med supergruppen Monsters Of Folk. 2011 handlade dock enbart om Bright Eyes och bandets sjunde studioalbum The People's Key. Albumet känns som en logisk fortsättning i Bright Eyes utveckling. Oberst låter mognare men samtidigt värnar han om den emotionella spänning som alltid har funnits i Bright Eyes låtar.

12. PJ Harvey - Let England Shake
Både Mojo och Uncut utsåg Let England Shake till årets album, med all rätt, för det tillhör en av rockvärldens största stjärnors bästa plattor. Hennes nyfunna intresse för autoharpan såväl som politik är starkt tongivande för plattan.

13. Yuck - S/T
För de flesta kom London-bandets självbetitlade debut från ingenstans, för även om de släppt en handfull singlar innan dess så var de ett okänt namn för de flesta. Med sin indierock med doft av band som Sonic Youth och Dinosaur Jr. slog tog de en hel popvärld på sängen.

14. Active Child - You Are All I See
Pat Grossi, mannen bakom Active Child, har gjort en skiva som fått ordet storartad att kännas otillräckligt. Men sin vackra falsett och stora drömska ljudbild får han det mesta att kännas litet.

15. The Head And The Heart - S/T
The Head And The Heart gjorde årets bästa folkrock-platta och visade kort och gott att americana från Seattle inte behöver kännas gjort och passé.

16. Avgrunden - Den fördömda jorden
Man behöver inte ha ett stort skivbolag i ryggen, hypas på Pitchfork eller i Sonic för att göra fantastisk musik. Det är svårt att inte nämna Earth som jämförelse, men trots många likheter med nämnda band så gör Avgrunden något eget av den drone de producerar.

17. Grey Reverend - Off The Days
Philadelphiasonen L. D. Brown har på Off The Days, med endast en akustisk gitarr och sin egna sångröst, gjort en trollbindande platta som är värd mer uppmärksamhet än vad den har fått.

18. Man Man - Life Fantastic
Återigen bjuder Philadelphia-bandet på popmusik av det stökigare slaget. Med allt från spöklika ballader till lättillgängliga poplåtar med falsettsång bjuder de på ett brett spektra av genrer utan att för den del låta resultatet bli ett spretigt album.

19. The Skull Defekts - Peer Amid
Göteborgs drone- och noisestoltheter i The Skull Defekts släppte i början av året sitt hittills rockigaste album. Sångare på albumet är Daniel Higgs vars stämma passar utmärkt ihop med The Skull Defekts monotona och hårda rockmusik.

20. Björk - Biophilia
Världens första app-album sas det, om det stämmer eller ej gör detsamma, för som vanligt bjuder isländskan på fantastisk popmusik med såväl specialbyggda instrument som flörtar med elektronisk dansmusik av den lite hårdare skolan.

21. Tom Waits - Bad As Me
Ännu en gång bevisar herr Waits att gammal är äldst. För trots att Bad As Me på intet sätt är nyskapande, med Waits-mått mätt, så visar plattan att än finns det krut i gubben.

22. Tennis - Cape Dory
Tennis debutalbum Cape Dory bjuder på 60-talsdoftande pop av utmärkt kvalité. Låtarna är komponerade under en sju månader lång båttur på Atlanten, vilket verkar vara ett perfekt recept på hur man ska skriva indiepoplåtar.

23. Alf - Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss
Alf bevisar återigen att popmusik på skånska är att räkna med. Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss bjuder på svävande gitarrer, lättillgängliga popmelodier och träffsäkra texter levererat på dialekt, vad mer kan man begära?

24. Mogwai - Hardcore Will Never Die. Nut You Will
Postrockens kanske största flaggskepp bevisar ännu en gång varför de är skottlands bästa band. Inget nytt under solen men vad gör väl det när de bjuder på en platta med fantastiska låtar såväl som årets kanske bästa albumtitel.

25. Daniel Ögren - Laponia
Daniel Ögren har lyckats fånga det Lappländska vidundret på sitt instrumentala debutalbum. Med sparsamma arrangemang säger Daniel Ögren ändå mer med sin musik än de flesta i dagens musiksfär.


Andra artister som gjort så pass bra ifrån sig att de tog sig in på våra individuella listor, men inte lyckades med att kvala in på den gemensamma listan är:

Panda Bear, Explosions In The Sky, Nicolas Jaar, Anton Kristiansson, Battles, Tyler The Creator, The Brandt Brauer Frick Ensamble, Samling, The Joy Formidable, Patrick Wolf, The Low Anthem, Kaizers Orchestra, Jeffrey Lewis, Winter Family, Eldkvarn, Vånna Inget, Joe Henry, Mick Harvey, The Vaccines, Crystal Stilts, Comet Gain, Mountain Goats, Moustache of Insanity, Mutemath, Alison Kraus, Cloud Control, Lisa Hannigan, Laura Marling, The Middle East, Death Cab For Cutie, Wilco, Stars, The Amazing

Här är en spellista med dem: Övrigt fint från 2011