På torsdag är det dags för årets upplaga av Hultsfredsfestivalen och det är utan tvekan en av årets bästa festivaler som går av stapeln. I line-upen varvas storheter som
The Cure och
The Stone Roses tillsammans med hajpade
James Blake,
The XX och
M83. Men det som får Hultsfredsfestivalen anno 2012 att sticka ut är alla de intressanta band som kanske inte är allt för kända i Sverige - just nu. Nedan presenterar vi åtta band som ni inte borde missa på årets festival.
The Gaslight AnthemJämförelsen med Springsteen är kanske lite uttjatad när det kommer till Gaslight Anthem, men att de är influerade av honom är inget de hymlar med. Med sig i bagaget har de dock ett förflutet inom punkscenen, vilket ibland kan vara svårt att föreställa sig då de bjuder på sin bredbenta amerikanska rockmusik.
Frank Turner & The Sleeping SoulsMed ett förflutet i posthardcorebandet Million Dead så är det kanske inte så konstigt att Frank Turners folkrock har en lätt punkig ådra. Att han även gjort covers på bland anda Bad Brains och NOFX gör inte det hela sämre. Hultsfred själva jämför honom med en ung Billy Bragg, en kanske inte helt träffande jämförelse, men den säger åtminstone något om vilken betydelse han borde ha, även om berömelsen i stort har uteblivit här i Sverige.
Far & SonJa, det är tramsigt och vulgärt, men fortfarande förbannat roligt. Frej Larsson, känd från Maskinen och Slagsmålsklubben, och Simon Gärdenfors, mer känd som serieskapare än som medlem i den gamla hiphopduon Las Palmas, bjuder på skruvad hiphop, ofta med elektroniska beats och lika ofta med texter om sex, droger och allmänt dålig moral.
KatzenjammerNorsk rock med diverse folkmusikinfluenser, låter det bekant? Kanske är det inte konstigt att Kaizers Orchestra öppet visat tycke för Katzenjammer, för även om soundet är poppigare och påminner lika mycket om svenska Monde Yeux som om Kaizers så har de båda norska grupperna i alla fall en sak gemensamt, de är förbannat bra.
The BronxAlla med de minsta intresse för hardcore borde redan känna till det här bandet, för alla andra, låt inte genren avskräcka er. För även om det är hårt och punkigt så är bandet så till bredden fyllda av energi att det borde få varenda en av er att svänga både armar och ben i den moshpit som med största sannolikhet kommer uppstå.
THEESatisfactionDet är sällan neo-soul fångar mitt intresse, men
awE NaturalE, THEESatisfactions debut, är så förbannat bra att det inte går att motstå. Speciellt när duon riktar en känga mot grabbigheten som dominerar hiphopvärlden för tillfället. Så släpp alla pretentioner och låt dig omfamnas av detta underbara sväng.
BombusSvensk stoner-rock är på uppgång, mycket tack vare Bombus. På den självbetitlade debuten, som kom för två år sen, blandade de häftiga riff, monotoni och en stenhård attityd och skapade på så vis en måttståck för hur svensk rock borde låta.
Harald BjörkJa, det är bara ett DJ-set, men med tanke på hur bra Harald Björks debut Bigfield var, i all sin meckiga och minimala härlighet, så är det inte svårt att tänka sig att även hans DJ-set är något alldeles för fantastiskt för att missa. Kanske bjuder han på techno av det mer skruvade slaget, kanske bjuder han på något helt annat, bra lär det vara i vilket fall.
Jag har redan tipsat om Paul Baribeaus fantastiska platta Grand Ledge i min musikhörna, men nu tipsar jag om 25, den enda av hans skivor som inte finns på spotify. 25 är dock inte ett vanligt album, utan en samling av låtar inspelade mellan 98 och 06, med diverse projekt. Men oavsett om det är Paul själv eller tillsammans med andra folk, så låter det väldigt likt hans soloalster. Visst, 25 är knappast lika bra som hans tre riktiga plattor, men det är spännande att höra honom i andra sammanhang än poppig folkpunkare med akustisk gitarr.
Inlägg
