Topp 7: Paul Baribeau

Jag har redan skrivit om två av hans plattor och tipsat om honom i vår lovsångslista, men ändå känner jag inte att det är nog. Det var längesen jag fastnade för en artist som jag fastnat för Paul Baribeau. Nånting med simpelheten i såväl text som musik går rakt in i hjärtat på mig. Här sysslas inte med krusiduller, rakt på sak är  vad som gäller. Eller vad sägs om textrader som den här:

I'll never get to know my sister

Because my sister is a crack head

But thank God I remember

When she was just a little kid

Inga poetiska omskrivningar eller tassande som en katt kring het gröt. Men det känns, stundtals är det hjärtskärande, ibland underbart upplyftande, men alltid, jag menar verkligen alltid, fantastiskt.

1. Christmas Lights (Grand Ledge)

2. Never Get To Know (Paul Baribeau)

3. Ten Things (Grand Ledge)

4. Only Babies Cry (Paul Baribeau)

5. Poor Girls (Unbearable)

6. Falling In Love With Your Best Friend (Grand Ledge)

7. If I Knew (Unbearable)

Jakobs Musikhörna v. 24: Paul Baribeau - 25

 Jag har redan tipsat om Paul Baribeaus fantastiska platta Grand Ledge i min musikhörna, men nu tipsar jag om 25, den enda av hans skivor som inte finns på spotify. 25 är dock inte ett vanligt album, utan en samling av låtar inspelade mellan 98 och 06, med diverse projekt. Men oavsett om det är Paul själv eller tillsammans med andra folk, så låter det väldigt likt hans soloalster. Visst, 25 är knappast lika bra som hans tre riktiga plattor, men det är spännande att höra honom i andra sammanhang än poppig folkpunkare med akustisk gitarr.

Veckans Skiva v. 36: Paul Baribeau - Grand Ledge

Den första låten jag hörde med Paul Baribeau var Ten Things och jag fastnade direkt. En ensam man med akustisk gitarr, man tänker trubadur, singer-songwriter, folksångare osv., man tänker lågmält, inte hetsigt, punkigt och i ett rasande tempo, men det är precis så Ten Things är. Det är även skivans bästa låt, även om resten av plattan inte hamnar långt efter.

Utöver Ten Things, Like Bells, Better Than Everything och inledande Christmas Lights så är tempot lägre och han låter mer som en folksångare brukar göra. Man märker snabbt att hans gitarrspel är ganska stelt, det finns mest där för att bära fram hans sång, saknar oftast utsmyckningar och oväntade ackordföljder. Gör det något? Nej, inte så länge han bjuder på bra låtar, vilket han gör.

När det kommer till folkpunk så skulle jag vilja påstå att Paul Baribeau tillhör de bättre. Visst kan jag uppskatta Ghost Mice, Andrew Jackson Jihad och Defiance, Ohio, men Paul är den som jag lyssnar på när jag är sugen på genren. Möjligtvis i konkurrens av Hamell On Trials liveplattor.

Klicka här för att lyssna på Grand Ledge på Spotify!