Samtidigt som hösten sakta arbetar sig mot vinter går jag i Oslo i en för tunn jacka och ett par snart trasiga skor. Kylan äter sig in i ben och märg och trots att temperaturen kommer bli långt mycket lägre och dagarna en bra stund kortare så är det lätt att drömma sig till varmare breddgrader eller i alla fall varmare tider.Därför lyssnar jag på Whatever You Love, We Are, inte för att få assistans i mitt drömmande utan för att ta ner mig på jorden igen. Skivan förankrar mig i mörkret och kylan med sitt vemod och sin ärligt talat ganska kyliga instrumentering. Gitarr, fiol och slagverk ger ärligt talat ingen större musikalisk värme.
Dirty Three består av Warren Ellis, mest känd som medlem i Nick Caves & The Bad Seeds och Grinderman, på fiol, Jim White, som bland annat trummar för Bonnie "Prince" Billy för tillfället, på slagverk och Mick Turner, som är mest känd just för Dirty Three, på gitarr. Tillsammans skapar de instrumentell musik som väl lättast beskrivs som någon form av postrock, dock utan detta extrema fokus på crescendon som tyvärr är allt för vanligt inom genren.
Istället gör de långa låtar där inte mycket händer. Det låter kanske inte så spännande, vilket det inte heller är. Men det är vackert och passar dessa kyliga promenader jag tvingas ta i en stad där jag ännu inte känner mig hemma. Istället för att hjälpa mig att försvinna iväg i mina fantasier gör Whatever You Love, We Are mig nästan smärtsamt närvarande. Just nu är det vad jag behöver.
Lyssna på Whatever You Love, We Are här!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar