Låt: The Flaming Lips - Sun Blows Up Today

Den andra april släpper The Flaming Lips sitt nya album The Terror, ett album som bandet lovat ska bjuda på ett mörkare sound. Första låten som dykt upp från albumet, Sun Blows Up Today, måste vara ett undantag.

Låten är nämligen ett steg tillbaka mot euforipoppen de en gång bjöd oss på, men som lyst med sin frånvaro under de senare släppen. Fast nog är det mer återhållsamt än mycket annat bandet gjort. Förbannat bra dock.

Skivrecension: The Flaming Lips - The Flaming Lips And Heady Fwends

The Flaming Lips gör låtar tillsammans med bland andra Ke$ha, Edward Sharpe, Nick Cave, Erykah Badu och Yoko Ono. På pappret låter det som den bästa platta som någonsin gjorts, i praktiken är det en axelryckning.

Jag skulle inte påstå att det är en dålig skiva, snarare tvärt om, men som helhet blir den lite enformig. Var för sig är de allra flesta låtarna bra, somliga riktigt bra, som inledande spåret 2012 (You  Must Be Upgraded) med Ke$sha, Biz Markie och Hour Of The Time Majesty 12, som på senare tid blivit ett av mina absoluta favoritspår av The Flaming Lips, Helping The Retarded To Know God som är en vacker ballad tillsammans med Edward Sharpe och även I'm Working At Nasa On Acid med noiserockduon Lightning Bolt.

Men att lyssna på de tretton låtarna i en följd blir för mycket, plattan är för ovarierad och somliga låtar för utdragna. Att inget spår är riktigt den sprudlande euforipop i dur som fick mig att älska bandet från början kom knappast som någon överraskning i och med att inget sen At War With The Mystics har varit det, men det är fortfarande lite av en besvikelse. Istället vaggas man in i ett lätt melankoliskt och ofta elektroniskt ljudlandskap där verser och refränger nästan helt lyser med sin frånvaro. För att vara en skiva bygd på samarbeten så känns den oväntat homogen.

Kort sagt skulle jag vilja påstå att detta är en platta främst för redan frälsta Flaming Lips-fans, då det är gruppens mest svårlyssnade album än så länge. Jag skulle även vilja påstå att det är deras sämsta, men med tanke på att deras lägstanivå är högre än de flesta band så säger inte det så mycket.

Lyssna på The Flaming Lips 24-timmarslåt

Det har bara gått några veckor sen The Flaming Lips släppte sin sex timmar långa låt Found A Star On The Ground och nu släpper de redan sitt dygnslånga spår 7 Skies H3.

Lyssna på den här, men den tillåter bara 999 lyssnare samtidigt, så risken att få vänta på en ledig lyssningsplats kan bli lång.

För den som hellre köper låten så släpps den i 13 exemplar på ett USB-minne i ett mänskligt kranium. Detta kranium går dock på saftiga 5000 dollar.

Månadens skiva: The Flaming Lips - Yoshimi Battles The Pink Robots

Lyssna på skivan på Spotify!

Rasmus:

I min bok är Yoshimi Battles The Pink Robots Flaming Lips bästa platta (möjligtvis undantaget Transmissions From the Satellite Heart). Det var också den första skiva jag började lyssnade på med bandet för sju år sedan. Jag gick och nynnade på titelspåret i flera veckor efter att ha hört det första gången, utan att veta vad det var som hade satt sig så på hjärnan. När jag väl fick reda på det beställde jag skivan illa kvickt, trots de ljumma recensioner jag då läste om den. Jag ångrar det inte för fem öre.

Det här är deras tredje skiva som flumpopare. Dessförinnan spelade de snarare stenad indierock. Och det är här alla bitarna faller på plats (även om The Soft Bulletin hade sina stunder). Inte en dålig låt befläckar albumet, även om långt ifrån alla låtar kan kallas hits. Men med låtar som "One More Robot/Sympathy 3000-21", "Yoshimi Battles The Pink Robots, pt. 1", "In the Morning Of The Magicians", "Ego Tripping at the Gates of Hell" och "Do You Realize?" kombinerar de flum, fina melodier och texter som faktiskt har en innebörd på ett sätt som gör det här till en odödlig skiva. En av få glada skivor som faktiskt funkar.

Nu har bandet dragit flumpopen till sin spets, lämnat den och gått vilse i sina egna hallucinationer och snart oräkneliga samarbeten. Förhoppningsvis hittar de snart rätt igen, inleder en ny era och spelar in ett nytt mästerverk.


Jakob:

Precis som för Rasmus så var det här den första Flaming Lips-platta jag köpte. Till skillnad från Rasmus så skulle jag inte kalla den deras bästa, Transmissions From The Satellite Heart tar den platsen.

Däremot så innehåller Yoshimi Battles The Pink Robots bandets absolut finaste stund, Do You Realize??, en ballad så smäktande vacker att jag fortfarande, efter i princip nio års lyssnande på plattan, fortfarande dör lite inombords varenda gång jag hör den.

Men hela skivan är rakt igenom underbar. Det enda problemet som finns är att den saknar riktiga toppar förutom titelspåret och nämnda Do You Realize??. Detta kompenseras dock genom en stadigt hög nivå genom hela skivan, vilket såklart är otroligt trevligt, men gör lyssningsupplevelsen stundtals lite enformig. Det finns inget som stör, inget som får en att längta till nästa spår och förlösningen när det väl kommer.

Detta är ju dock ett otroligt lyxproblem, att gnälla över att en skiva är för bra måste ju vara bland det dummaste man kan göra. Men ändå gör jag det, för lite skönhetsfel skulle kunna göra skivan ännu bättre. Därmed inte sagt att den inte är bra som den är.


Anton:

Yoshimi Battles The Pink Robot bör anses vara ett av de album som bäst personifierar det första decenniet av 2000-talet, nästan i samma utsträckning som The Strokes Is This It eller, för oss i Sverige, Håkan Hellströms Känn ingen sorg för mig Göteborg.

Yoshimi Battles är en lättillgänglig skiva som inleds med snälla och trevliga "Fight Test", en låt som för övrigt nästan är en ren kopia av Cat Stevens "Father & Son" (vilket inte spelar någon som helst roll då båda låtarna är väldigt bra). Skivan fortsätter med en mjuk och fluffig ljudbild och med låtar som inte överraskar någon gång. Det blir en trevlig färd om än kanske något långtråkig då vissa låtar har en tendens att mest bestå av upprepningar. Jag har svårt att hitta något negativt med Yoshimi Battles, det enda jag kan göra är att varmt rekommendera den.



Bonus:
The Flaming Lips spelar titelspåret live, med Justin Timberlake på bas iförd en delfinkostym.

The Flaming Lips arbetar på sextimmarslåt

För den som följer sångaren Wayne Coynes twitter torde detta inte vara någon nyhet, att The Flaming Lips arbetar på en låt av episka mått. Via några videos postade på Coynes twitter har vi kunnat följa arbetet. Enligt samma twitter så hade de i tisdags nått så långt som fyra och en halv timme in i verket. Vi här på Popbrus väntar med spänning på resultatet.

Att The Flaming Lips gör underliga saker är inte direkt någon nyhet. För bara några månader sen så släppte de en ep på ett usb-minne inbäddat i en geleskalle så man fick äta sig fram till musiken. 1997 släppte de Zaireeka, en platta bestående av fyra skivor som kunde spelas var för sig eller tillsammans i olika kombinationer.

Följ arbetet med sextimmarslåten på Coynes twitter!

Veckans skiva v. 26: The Flaming Lips - Oh My Gawd!!!

Flaming Lips är har på senare år blivit synonyma med storslagen flumpop, men en gång i tiden var de snarare punk. Bandets andra album, från 1987, är dock även den en ytterst flummig historia. Men Oh My Gawd!!! är även punkig, psykadelisk, nerknarkad, punkig och stundtals minner den om Pearl Jam. Hur som helst är den definitivt värd att spanas in.

Från den explosiva "Everything's Explodin'" via Pink Floyd-minnande "One Million Billionth Of A Millisecond On A Sunday Morning", märkligt skräniga "Can't Exist", märkliga "Ode to CC (pt 1)" och countrylåten "Ode to CC (pt 2)" till avslutande och svårplacerade "Love Yer Brain" är skivan en spännande resa och jag slutar aldrig att fascineras.

Trots att plattan gärna hade fått innehålla fler låtar i samma stil som "Everything's Explodin'", innehåller den fler av bandets bästa låtar än någon annan platta de gett ifrån sig.

Skivan innehåller även två Beatles-samplingar, kan ni hitta och placera dem blir jag imponerad.

Lyssna och slås med häpnad av den unge Wayne Coyne och hans mannar.

Lyssna på skivan här!

Lyssna på The Flaming Lips nya ep

Flumpopparna i The Flaming Lips släppte i måndags en ny ep som de gjort tillsammans med glitch-hop-producenten Prefuse 73. Kort efter att den utkommit så dök låtarna upp på Psych Explorations of the Future Heart. Nu ger vi er möjligheten att lyssna på de fyra låtarna direkt här på popbrus!