För några dagar sedan släppte den experimentella rocktrion Black Dice den nya låten Pigs på Soundcloud. Detta är det första smakprovet från den kommande skivan Mr. Impossible som släpps i början av april. Lyssna på låten nedan.
måndag 9 januari 2012
Veckans låt v.2: The Fairways - Winter Song

Jag vet att julen är över. Men bara för att krutröken inte längre sitter kvar i jackan och kalenderblad vänts betyder det inte att vintern är över. Veckans låtval är ett sista försök från min sida att salutera vintern. The Fairways låt Winter Song dryper kanske inte av julstämning, men man kan inte förvänta sig mer av ett band som firar jul i t-shirtväder på den amerikanska västkusten. Vad man däremot kan säga om låten är att den har hjärta och en söt liten melodi som påminner om Acid House Kings storhetstid. Så ge den gärna ett försök och gör som jag; lyssna och få sommarkänslor av en vinterlåt.
Lyssna på Winter Song här!
Etiketter:
The Fairways,
Veckans låt
söndag 8 januari 2012
Veckans Tips v. 2
Spelningar:
Torkan på spelningar verkar vara på väg mot sitt slut. På torsdag bjuds det till vemodiga indietoner när Little Children spelar på Fotografiska i Stockholm.
Kalla det nyprogg eller bara jävligt bra, men Gösta Berlings Saga och Den Stora Vilan spelar på Debaser Slussen i Stockholm på fredag.
På lördag spelar The Liptones på Växjös finaste hak, Kafé Deluxe. Stina Künstlicher spelar även tidigare under kvällen.
Skivor:
The Maccabees släpper det nya albumet Given To The Wild i veckan.
Torkan på spelningar verkar vara på väg mot sitt slut. På torsdag bjuds det till vemodiga indietoner när Little Children spelar på Fotografiska i Stockholm.
Kalla det nyprogg eller bara jävligt bra, men Gösta Berlings Saga och Den Stora Vilan spelar på Debaser Slussen i Stockholm på fredag.
Den som befinner sig i Malmö samma dag kan istället avnjuta hårdrock av hög kvalité då Bombus spelar på Debaser. Spelar gör även The Culture In Memorian.
Föredrar man något lite lugnare spelar Tingsek på KB's i Malmö och har till förband en stråkkvartett vid namn Vindla. På lördag spelar The Liptones på Växjös finaste hak, Kafé Deluxe. Stina Künstlicher spelar även tidigare under kvällen.
Skivor:
The Maccabees släpper det nya albumet Given To The Wild i veckan.
Etiketter:
Veckans Tips
lördag 7 januari 2012
Lite som en fest VOL XXXV
I sann Håkan-anda innehåller veckans Lite som en fest-lista Nåt nytt, nått gammalt, nått lånat, nått blått.
Lite som en fest VOL XXXV
fredag 6 januari 2012
Veckans Låtlista v. 1: Domedagslåtar
2012, året då jorden ska gå under. Vad passar då bättre än att börja året med en lista på just det temat? Nu har ni gott om tid att komma i stämning till alltings undergång.Veckans låtlista på Spotify
Anton:
Hellsongs - Symphony Of Destruction Loungemetal av finaste sort.
The Hives - You Dress Up For Armageddon Låten har en refräng som skulle passa utmärkt till vilken allsångstillställning som helst.
Spoon - Before Destruction Spoon har sina ljusa stunder, låten är från det senaste albumet från 2010.
CocoRosie - Armageddon Harmageddon anses av många vara synonymt med jordens undergång.
Skogen - Svitjod "Undergång nalkas här snart
Stundar gör ett nytt tidevarv
Rikets fall börjar ta fart
Skövlar bygd och arv"
En ny generation av svensk black metal.
Jakob:
R.E.M - It's The End Of The World As We Know It (And I Feel Fine)
Med stor sannolikhet den bästa låten som någonsin skrivits om ämnet i fråga
Elvis Costello - Waiting For The End Of The World "Dear Lord I sincerely hope you're coming'cause you really started something"
Pennywise - Judgment Day
"Hooray, it's judgement day
We had it good till now, now there's hell to pay"
Time Zone feat. John Lyndon & Afrika Bambaataa - World Destruction Världens undergång gästad av både en legendarisk hiphopare och en punkikon, jag kan tänka mig värre soundtrack att gå under till.
Elvis Perkins In Dearland - Doomsday "Man i went wild last night
oh yes I'll pay tonight
but i dont let doomsday bother me
does it bother you?"
Markus:
Talking Heads - (Nothing But) Flowers Skön låt om hur inget mer än blommor kommer finnas kvar när jorden går under. Fin tanke i all misär.
Billy Talent - River Below "Into the river below, I'm running from the inferno". Lite bortglömt Toronto-band som gjorde succé med låten Red Flag.
Vinnie Paz feat. Block McCloud - End of Days Tragikomisk framställning av ragnarök med konspiratoriska tendenser i texten. Gung är det och Vinnie Paz's råa rappande gör att undergången verkligen känns nära.
The Cure - The End Of The World Visst vill man väl kunna dansa till en apokalyptisk sång? Ja, tack gärna.
The Decemberists - Sons & Daughters
Vacker låt om byggandet av en skyddsbunker. "Hear all the bombs fade away" avslutas låten. Betryggande och bestörtande på samma gång.
Etiketter:
Veckans låtlista
torsdag 5 januari 2012
Veckans skiva v. 1: Morcheeba - Dive Deep

Jag ska vara ärlig. Jag hade inte hört talas om Morcheeba för en vecka sedan. Jag hade ingen aning om vilken inverkan bandet haft på varken trip-hop eller elektronisk musik. Men efter att ha hört skivan Dive Deep är jag fast, och för att hålla kvar i ärligheten vet jag inte riktigt varför. På något sätt räcker det att titta på omslaget och låta skivan snurra så kommer du förstå vad jag menar. Det är lite som att vara i trans. Mitt undermedvetna älskar det och försöker desperat förklara hur förbannat bra det här är och jag lyssnar bara med ett öra, det andra lyssnar fascinerat vidare. Skivan byter stil mellan spåren och blir sällan tråkig, ens under de instrumentala spåren. Det är en intressant blandning av blues, soul, funk, elektronisk musik och tunga beats i sann hiphop-anda. Samtidigt är den väldigt olik många andra Morcheeba-skivor. Det är rofyllt och mörkt istället för hetsigt eller glatt, dessutom saknas bandets frontkvinna Skye Edwards; och ska jag vara ärlig saknar jag inte henne. Hennes röst må vara snäppet vassare än många på skivan, men spåren i sig är håller högre klass än de någonsin gjort. Spåren sjungs av olika, mer och mindre, kända artister som också varit med och spelat lite på skivan. Det är en fantastiskt samarbete. Låten Riverbed är en märklig, men ack så vacker, blandning av bländande produktion, folkmusik och synthar. Andra starka spår på skivan är Enjoy The Ride och Gained The World. Den första är country- och blues-inspirerad och den andra mer reggae-inspirerad. Gemensamt är att de båda har något speciellt som genrerna sällan har. Jag vet inte om det är mörkret eller instrumentvalet, men det är nyskapande och välkommet.
Det tillbakalutade stuket och lounge-känslan blandat med givande texter och genial synthproduktion gör denna skiva vansinnigt trevlig att avnjuta. Det är inte en skiva du lyssnar på innan fest eller när du vill bli taggad. Det är en skiva för de tillfällen du vill stänga av hjärnan och försvinna in i en värld där ditt undermedvetna regerar och där ett evigt lugn infinner sig. Släck ner, luta dig tillbaka och njut.
Lyssna på Dive Deep på Spotify!
Etiketter:
Dive Deep,
Morcheeba,
Veckans skiva
onsdag 4 januari 2012
Skivrecension: Vit Päls - Nånstans Ska Man Va

Carl Johan Lundgren, mannen som i princip är Vit Päls, är åter tillbaka med en samling vardagsbetraktelser av skiftande kvalité. Den största skillnaden från debutplattan Nu Var Det I Alla Fall Så är att nyhetens behag har lagt sig.Uppföljaren Nånstans Ska Man Va är ingen dålig skiva, långt ifrån, men det är inte direkt något som tar en med storm heller. Ibland är det så snubblande nära att bli något stort men når aldrig riktigt fram. Stundtals är Carl Johans texter helt briljanta men lika ofta undrar man vad han egentligen tänkte på. Visst kan hans ganska enkla och raka språk vara charmigt men jag kan inte hjälpa att känna att han i många fall formulerar sig på ett lite onödigt simpelt sätt. Men ibland träffar han rätt med texter om att supa bort biblioteksböcker eller påstå att ens lägenhet i Malmö ligger på Möllan trots att den egentligen ligger en bit bort.
Musikaliskt så är det ganska rak och stundtals väldigt trallvänlig popmusik, precis vad man kan förvänta sig, men även den pendlar mellan det storslagna och det mediokra. Men när det träffar rätt så är det fantastiskt. Som i Köpenhamn, en låt som kombinerar en fin liten text med en melodi som satte sig direkt i mitt huvud, där den gärna får stanna ett tag till. Om nu bara alla låtar kunde nå dit...
Etiketter:
Skivrecension,
Vit Päls
tisdag 3 januari 2012
Topp 7: Jenny Lewis
Som barn var Jenny Lewis skådespelerska i reklamfilmer och diverse TV-serier. 1998 var hon med och startade bandet Rilo Kiley som släppte fem album innan de (ännu inte officiellt) lade ner bandet. Hon har även släppt två soloskivor ihop med The Watson Twins och ett album ihop med Johnathan Rice, då under namnet Jenny and Johnny. Lewis kan även (bland annat) höras på Bright Eyes skiva Lifted Or The Story Is In The Soil, Keep Your Ear To The Ground och på The Postal Service skiva Give Up.
Lyssna på listan på Spotify här: Topp 7: Jenny Lewis
1. Rilo Kiley - The Absence Of God (More Adventurous)
2. Jenny Lewis & The Watson Twins (feat. Conor Oberst, Ben Gibbard and M. Ward) - Handle With Care (Rabbit Fur Coat)
3. Rilo Kiley - The Frug (Rilo Kiley)
4. Rilo Kiley - More Adventurous (More Adventurous)
5. Rilo Kiley - The Execution Of All Things (The Execution Of All Things)
6. Jenny and Johnny - Scissor Runner (I'm Having Fun Now)
7. Rilo Kiley - Go Ahead (Take Offs And Landings)
Lyssna på listan på Spotify här: Topp 7: Jenny Lewis
1. Rilo Kiley - The Absence Of God (More Adventurous)
2. Jenny Lewis & The Watson Twins (feat. Conor Oberst, Ben Gibbard and M. Ward) - Handle With Care (Rabbit Fur Coat)
3. Rilo Kiley - The Frug (Rilo Kiley)
4. Rilo Kiley - More Adventurous (More Adventurous)
5. Rilo Kiley - The Execution Of All Things (The Execution Of All Things)
6. Jenny and Johnny - Scissor Runner (I'm Having Fun Now)
7. Rilo Kiley - Go Ahead (Take Offs And Landings)
Jakobs Musikhörna v. 1: Tummel - Klezmerised

Tummel var en gång ett fantastiskt klezmerband, med en fantastisk klarinettist. När hon, och flera av de övriga medlemmarna, hoppade av svalnade mitt intresse i samma takt som bandet gick mot ett rockigare sound, om än med klezmerinfluenserna kvar, bara inte lika framträdande.Men Klezmerized! Oy! - Joyful, Ecstatic, Spirited, Yiddish Festive Music, som är skivans fullständiga namn, är en mer renodlad resa i klezmer- och balkan-musik, även om rockinfluenserna finns redan här. Det svänger oftast något fruktansvärt så att det spritter i benen och man får svårt att sitta still, men på Doina For Restless Souls, med sin ensamma klarinett, och Kinder Yorn dras tempot ner avsevärt och ger tillfälle för andhämtning. Något som kan behövas för den som inte är van vid klezmerns ofta hetsiga tongångar.
Lyssna på Klezmerized på Spotify!
Etiketter:
Jakobs musikhörna,
Tummel
Veckans Låt v. 1: Monde Yeux - Naked Girls


På grund av diverse internetstrul så får ni veckans låt en dag för sent och tyvärr något , ber om ursäkt för den långa väntan.En låt har de senaste veckorna etsat sig fast på min hjärna, nämligen Naked Girls av Monde Yeux. Skälet till detta är väldigt simpel, den fungerar som reklamlåt för komplett.no. I vanliga fall har jag ofta lite svårt när musik jag uppskattar används för att sälja saker, speciellt saker som jag inte ens vill ha, men just den här gången har det motsatt verkan. Trots att man bara hinner höra en kort bit av låten så blir jag glad varenda gång denna lilla snutt spelas, trots att den används för att kränga datorer. Kanske för att det är kul att det, i alla fall på något plan, går bra för ett oförtjänt förbisett popband, kanske för att det är ett band som även jag stundtals glömmer bort och därför blir glad av att bli påmind om. Men främst handlar det så klart om att det är en fruktansvärt bra låt.
Lyssna på Naked Girls på Spotify!
Etiketter:
Monde Yeux,
Veckans låt
söndag 1 januari 2012
Veckans Tips v. 1
Spelningar:Vad kan vara bättre än att börja året med en grindcorespelning? Redan på tisdag, då de sista känningarna från nyårsfesten äntligen har lagt sig, så spelar supergruppen Lock Up på Debaser Slussen i Stockholm. Dagen efter är det John Dee i Oslo som föräras ett besök, följt av Nöjesfabriken i Karlstad på torsdag, Sticky Fingers i Göteborg på fredag, KB i Malmö på lördag och slutligen Beta i Köpenhamn på söndag. Lock Up består av medlemmar från At The Gates, Pentagram, Napalm Death och Cradle of Filth. Med sig på turnén har de även Gadget och Pyramido.
Torsdagen bjuder på rock av de lite hårdare slaget för folk som befinner sig i Växjö, då spelar nämligen småhypade Spiders och lokala stoltheterna Vidunder på Kafé Deluxe.
Malmöbor kan på lördag avnjuta psykedeliska Samling på Debaser.
Skivor:
Vit Päls släpper albumet Nånstans ska man va på onsdag, samma dag recenseras den här på Popbrus.
Övrigt:
På onsdag sänder SVT 1 en konsert med 40-årsfirande Eldkvarn. Inspelad på Cirkus i Stockholm och sändningen börjar 22.00.
På fredag är Olle Ljungström På Spårets gästartist. SVT 1 klockan 20.00.
För er som älskar Thåström rekommenderas en titt på SVT 2 på lördag då man klockan 19.00 visar hans spelning från Way Out West förra året, samt sånt som han hittade på backstage.
Ni har väl inte missat Popbrus lista över 2011 års bästa album? Om ni har gjort det så kolla in denna länk.
Etiketter:
Veckans Tips
Årets bästa album 2011
Traditionsenligt kommer här Popbrus lista över det gångna årets 25 bästa album. Som vanligt har det varit hårda diskussioner och många åsikter som slutligen har fått samsats i den slutgiltiga gemensamma listan som följer nedan.
Lyssna på godbitar från årets 25 bästa album på följande Spotifyslista: Årets album 2011 enligt Popbrus
1. Mattias Alkberg - Anarkist
Sveriges bästa rockikon gav i år ifrån sig ännu ett fantastiskt soloalbum. Något mer avskalat och kanske även mer deprimerande än hans tidigare alster, men så fruktansvärt vackert att det gör ont i själen.
2. Deportees - Islands & Shores
Efter albumet Under The Pavement - The Beach var det många som hade hade höga förväntningar på Deportees inför Islands & Shores. De flesta är nog överens om att förväntningarna uppfylldes. Årets svenska popplatta kommer åter igen från Umeå (förra året var det Annika Norlin som tog hem det priset)
3. Wooden Shjips - West
Popbrus-Jakob skrev följande om Wooden Shjips tredje album i en recension tidigare i år: "Ah, ljuva monotoni, hur jag älskar dig. Enformiga riff som upprepas till fördömelse, släpsång, solon som stundtals är lika mycket oljud som regelrätt musik, det är inte konstigt att jag blir helt till mig av det här." Wooden Shjips bevisar att psykadelisk musik hör hemma även på 2000-talet.
4. Braids - Native Speaker
Med en fjäderlätt och atmosfärisk ljudbild, med emotionell sång och med smart arrangerade låtar har Braids med Native Speaker skapat en egen musikalisk värld som man inte vill försvinna ut ifrån.
5. EMA - Past Life Martyred Saints
Erika M. Anderson spelade tidigare i drone-folkbandet Gowns, men efter förra årets uppbrott så slog sig EMA i år fram som soloartist med ett avskalat album som kallats för folk-noise. Måhända en ganska fånig genrebenämning, men faktum kvarstår att albumet är förbannat bra.
6. The Decemberists - The King Is Dead
The Decemberists sjätte studioalbum, The King Is Dead, är ett av bandets mest välgjorda och kanske även bandets sista då de sagt att de kommer ta ett uppehåll på obestämd tid.
7. Emil Jensen - Rykten
En av Sveriges bästa textförfattare har åter igen gjort en skiva som går rakt in i hjärtat. Musiken har fått mer plats än på tidigare skivor, men utan att ta fokus från texterna.
8. Anna Ternheim - The Night Visitor
Det mesta som sagts om The Night Visitor i media har handlat att den spelades in i Nashville och att den delvis är ackompanjerad av äldre män. Ändå låter skivan genuint Ternheimsk och Anna Ternheim ska ha en eloge för att hon bevarar sitt karaktäristiska musikspråk även när hon spelar in tillsammans med erkända countryspecialister. Skivan innehåller årets vackraste duett.
9. Bon Iver - S/T
Bon Iver har sedan debutalbumet For Emma, Forever Ago vuxit och blivit större. I de numera stora arrangemangen är ändå det lilla och sköra bevarat och tillsammans bildar de en perfekt symbios.
10. Beirut - The Rip Tide
Som vanligt bjuder Zach Condon på popmusik med balkanvibbar med smäktande blås- och stråkarrangemang. Och som vanligt är varenda låt på skivan fantastisk. Hatten av för Beirut.
11. Bright Eyes - The People's Key
De tre åren innan 2011 ägnade Conor Oberst sin tid åt dels soloprojektet tillsammans med The Mystic Valley Band och dels med supergruppen Monsters Of Folk. 2011 handlade dock enbart om Bright Eyes och bandets sjunde studioalbum The People's Key. Albumet känns som en logisk fortsättning i Bright Eyes utveckling. Oberst låter mognare men samtidigt värnar han om den emotionella spänning som alltid har funnits i Bright Eyes låtar.
12. PJ Harvey - Let England Shake
Både Mojo och Uncut utsåg Let England Shake till årets album, med all rätt, för det tillhör en av rockvärldens största stjärnors bästa plattor. Hennes nyfunna intresse för autoharpan såväl som politik är starkt tongivande för plattan.
13. Yuck - S/T
För de flesta kom London-bandets självbetitlade debut från ingenstans, för även om de släppt en handfull singlar innan dess så var de ett okänt namn för de flesta. Med sin indierock med doft av band som Sonic Youth och Dinosaur Jr. slog tog de en hel popvärld på sängen.
14. Active Child - You Are All I See
Pat Grossi, mannen bakom Active Child, har gjort en skiva som fått ordet storartad att kännas otillräckligt. Men sin vackra falsett och stora drömska ljudbild får han det mesta att kännas litet.
15. The Head And The Heart - S/T
The Head And The Heart gjorde årets bästa folkrock-platta och visade kort och gott att americana från Seattle inte behöver kännas gjort och passé.
16. Avgrunden - Den fördömda jorden
Man behöver inte ha ett stort skivbolag i ryggen, hypas på Pitchfork eller i Sonic för att göra fantastisk musik. Det är svårt att inte nämna Earth som jämförelse, men trots många likheter med nämnda band så gör Avgrunden något eget av den drone de producerar.
17. Grey Reverend - Off The Days
Philadelphiasonen L. D. Brown har på Off The Days, med endast en akustisk gitarr och sin egna sångröst, gjort en trollbindande platta som är värd mer uppmärksamhet än vad den har fått.
18. Man Man - Life Fantastic
Återigen bjuder Philadelphia-bandet på popmusik av det stökigare slaget. Med allt från spöklika ballader till lättillgängliga poplåtar med falsettsång bjuder de på ett brett spektra av genrer utan att för den del låta resultatet bli ett spretigt album.
19. The Skull Defekts - Peer Amid
Göteborgs drone- och noisestoltheter i The Skull Defekts släppte i början av året sitt hittills rockigaste album. Sångare på albumet är Daniel Higgs vars stämma passar utmärkt ihop med The Skull Defekts monotona och hårda rockmusik.
20. Björk - Biophilia
Världens första app-album sas det, om det stämmer eller ej gör detsamma, för som vanligt bjuder isländskan på fantastisk popmusik med såväl specialbyggda instrument som flörtar med elektronisk dansmusik av den lite hårdare skolan.
21. Tom Waits - Bad As Me
Ännu en gång bevisar herr Waits att gammal är äldst. För trots att Bad As Me på intet sätt är nyskapande, med Waits-mått mätt, så visar plattan att än finns det krut i gubben.
22. Tennis - Cape Dory
Tennis debutalbum Cape Dory bjuder på 60-talsdoftande pop av utmärkt kvalité. Låtarna är komponerade under en sju månader lång båttur på Atlanten, vilket verkar vara ett perfekt recept på hur man ska skriva indiepoplåtar.
23. Alf - Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss
Alf bevisar återigen att popmusik på skånska är att räkna med. Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss bjuder på svävande gitarrer, lättillgängliga popmelodier och träffsäkra texter levererat på dialekt, vad mer kan man begära?
24. Mogwai - Hardcore Will Never Die. Nut You Will
Postrockens kanske största flaggskepp bevisar ännu en gång varför de är skottlands bästa band. Inget nytt under solen men vad gör väl det när de bjuder på en platta med fantastiska låtar såväl som årets kanske bästa albumtitel.
25. Daniel Ögren - Laponia
Daniel Ögren har lyckats fånga det Lappländska vidundret på sitt instrumentala debutalbum. Med sparsamma arrangemang säger Daniel Ögren ändå mer med sin musik än de flesta i dagens musiksfär.
Andra artister som gjort så pass bra ifrån sig att de tog sig in på våra individuella listor, men inte lyckades med att kvala in på den gemensamma listan är:
Panda Bear, Explosions In The Sky, Nicolas Jaar, Anton Kristiansson, Battles, Tyler The Creator, The Brandt Brauer Frick Ensamble, Samling, The Joy Formidable, Patrick Wolf, The Low Anthem, Kaizers Orchestra, Jeffrey Lewis, Winter Family, Eldkvarn, Vånna Inget, Joe Henry, Mick Harvey, The Vaccines, Crystal Stilts, Comet Gain, Mountain Goats, Moustache of Insanity, Mutemath, Alison Kraus, Cloud Control, Lisa Hannigan, Laura Marling, The Middle East, Death Cab For Cutie, Wilco, Stars, The Amazing
Här är en spellista med dem: Övrigt fint från 2011
Lyssna på godbitar från årets 25 bästa album på följande Spotifyslista: Årets album 2011 enligt Popbrus
1. Mattias Alkberg - AnarkistSveriges bästa rockikon gav i år ifrån sig ännu ett fantastiskt soloalbum. Något mer avskalat och kanske även mer deprimerande än hans tidigare alster, men så fruktansvärt vackert att det gör ont i själen.
2. Deportees - Islands & Shores
Efter albumet Under The Pavement - The Beach var det många som hade hade höga förväntningar på Deportees inför Islands & Shores. De flesta är nog överens om att förväntningarna uppfylldes. Årets svenska popplatta kommer åter igen från Umeå (förra året var det Annika Norlin som tog hem det priset)
3. Wooden Shjips - West
Popbrus-Jakob skrev följande om Wooden Shjips tredje album i en recension tidigare i år: "Ah, ljuva monotoni, hur jag älskar dig. Enformiga riff som upprepas till fördömelse, släpsång, solon som stundtals är lika mycket oljud som regelrätt musik, det är inte konstigt att jag blir helt till mig av det här." Wooden Shjips bevisar att psykadelisk musik hör hemma även på 2000-talet.
4. Braids - Native Speaker
Med en fjäderlätt och atmosfärisk ljudbild, med emotionell sång och med smart arrangerade låtar har Braids med Native Speaker skapat en egen musikalisk värld som man inte vill försvinna ut ifrån.
5. EMA - Past Life Martyred Saints
Erika M. Anderson spelade tidigare i drone-folkbandet Gowns, men efter förra årets uppbrott så slog sig EMA i år fram som soloartist med ett avskalat album som kallats för folk-noise. Måhända en ganska fånig genrebenämning, men faktum kvarstår att albumet är förbannat bra.
6. The Decemberists - The King Is Dead
The Decemberists sjätte studioalbum, The King Is Dead, är ett av bandets mest välgjorda och kanske även bandets sista då de sagt att de kommer ta ett uppehåll på obestämd tid.
7. Emil Jensen - Rykten
En av Sveriges bästa textförfattare har åter igen gjort en skiva som går rakt in i hjärtat. Musiken har fått mer plats än på tidigare skivor, men utan att ta fokus från texterna.
8. Anna Ternheim - The Night Visitor
Det mesta som sagts om The Night Visitor i media har handlat att den spelades in i Nashville och att den delvis är ackompanjerad av äldre män. Ändå låter skivan genuint Ternheimsk och Anna Ternheim ska ha en eloge för att hon bevarar sitt karaktäristiska musikspråk även när hon spelar in tillsammans med erkända countryspecialister. Skivan innehåller årets vackraste duett.
9. Bon Iver - S/T
Bon Iver har sedan debutalbumet For Emma, Forever Ago vuxit och blivit större. I de numera stora arrangemangen är ändå det lilla och sköra bevarat och tillsammans bildar de en perfekt symbios.
10. Beirut - The Rip Tide
Som vanligt bjuder Zach Condon på popmusik med balkanvibbar med smäktande blås- och stråkarrangemang. Och som vanligt är varenda låt på skivan fantastisk. Hatten av för Beirut.
11. Bright Eyes - The People's Key
De tre åren innan 2011 ägnade Conor Oberst sin tid åt dels soloprojektet tillsammans med The Mystic Valley Band och dels med supergruppen Monsters Of Folk. 2011 handlade dock enbart om Bright Eyes och bandets sjunde studioalbum The People's Key. Albumet känns som en logisk fortsättning i Bright Eyes utveckling. Oberst låter mognare men samtidigt värnar han om den emotionella spänning som alltid har funnits i Bright Eyes låtar.
12. PJ Harvey - Let England Shake
Både Mojo och Uncut utsåg Let England Shake till årets album, med all rätt, för det tillhör en av rockvärldens största stjärnors bästa plattor. Hennes nyfunna intresse för autoharpan såväl som politik är starkt tongivande för plattan.
13. Yuck - S/T
För de flesta kom London-bandets självbetitlade debut från ingenstans, för även om de släppt en handfull singlar innan dess så var de ett okänt namn för de flesta. Med sin indierock med doft av band som Sonic Youth och Dinosaur Jr. slog tog de en hel popvärld på sängen.
14. Active Child - You Are All I See
Pat Grossi, mannen bakom Active Child, har gjort en skiva som fått ordet storartad att kännas otillräckligt. Men sin vackra falsett och stora drömska ljudbild får han det mesta att kännas litet.
15. The Head And The Heart - S/T
The Head And The Heart gjorde årets bästa folkrock-platta och visade kort och gott att americana från Seattle inte behöver kännas gjort och passé.
16. Avgrunden - Den fördömda jorden
Man behöver inte ha ett stort skivbolag i ryggen, hypas på Pitchfork eller i Sonic för att göra fantastisk musik. Det är svårt att inte nämna Earth som jämförelse, men trots många likheter med nämnda band så gör Avgrunden något eget av den drone de producerar.
17. Grey Reverend - Off The Days
Philadelphiasonen L. D. Brown har på Off The Days, med endast en akustisk gitarr och sin egna sångröst, gjort en trollbindande platta som är värd mer uppmärksamhet än vad den har fått.
18. Man Man - Life Fantastic
Återigen bjuder Philadelphia-bandet på popmusik av det stökigare slaget. Med allt från spöklika ballader till lättillgängliga poplåtar med falsettsång bjuder de på ett brett spektra av genrer utan att för den del låta resultatet bli ett spretigt album.
19. The Skull Defekts - Peer Amid
Göteborgs drone- och noisestoltheter i The Skull Defekts släppte i början av året sitt hittills rockigaste album. Sångare på albumet är Daniel Higgs vars stämma passar utmärkt ihop med The Skull Defekts monotona och hårda rockmusik.
20. Björk - Biophilia
Världens första app-album sas det, om det stämmer eller ej gör detsamma, för som vanligt bjuder isländskan på fantastisk popmusik med såväl specialbyggda instrument som flörtar med elektronisk dansmusik av den lite hårdare skolan.
21. Tom Waits - Bad As Me
Ännu en gång bevisar herr Waits att gammal är äldst. För trots att Bad As Me på intet sätt är nyskapande, med Waits-mått mätt, så visar plattan att än finns det krut i gubben.
22. Tennis - Cape Dory
Tennis debutalbum Cape Dory bjuder på 60-talsdoftande pop av utmärkt kvalité. Låtarna är komponerade under en sju månader lång båttur på Atlanten, vilket verkar vara ett perfekt recept på hur man ska skriva indiepoplåtar.
23. Alf - Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss
Alf bevisar återigen att popmusik på skånska är att räkna med. Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss bjuder på svävande gitarrer, lättillgängliga popmelodier och träffsäkra texter levererat på dialekt, vad mer kan man begära?
24. Mogwai - Hardcore Will Never Die. Nut You Will
Postrockens kanske största flaggskepp bevisar ännu en gång varför de är skottlands bästa band. Inget nytt under solen men vad gör väl det när de bjuder på en platta med fantastiska låtar såväl som årets kanske bästa albumtitel.
25. Daniel Ögren - Laponia
Daniel Ögren har lyckats fånga det Lappländska vidundret på sitt instrumentala debutalbum. Med sparsamma arrangemang säger Daniel Ögren ändå mer med sin musik än de flesta i dagens musiksfär.
Andra artister som gjort så pass bra ifrån sig att de tog sig in på våra individuella listor, men inte lyckades med att kvala in på den gemensamma listan är:
Panda Bear, Explosions In The Sky, Nicolas Jaar, Anton Kristiansson, Battles, Tyler The Creator, The Brandt Brauer Frick Ensamble, Samling, The Joy Formidable, Patrick Wolf, The Low Anthem, Kaizers Orchestra, Jeffrey Lewis, Winter Family, Eldkvarn, Vånna Inget, Joe Henry, Mick Harvey, The Vaccines, Crystal Stilts, Comet Gain, Mountain Goats, Moustache of Insanity, Mutemath, Alison Kraus, Cloud Control, Lisa Hannigan, Laura Marling, The Middle East, Death Cab For Cutie, Wilco, Stars, The Amazing
Här är en spellista med dem: Övrigt fint från 2011
Etiketter:
Årets album
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)




























