Visar inlägg med etikett Emil Jensen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Emil Jensen. Visa alla inlägg

måndag 31 december 2012

Veckans låt v. 1: Emil Jensen - Nyår

I åets sista inlägg på Popbrus vill jag passa på att tipsa om en riktig Popbrusfavorit - Emil Jensen och hans låt Nyår. Låten finns med på Jensens senaste skiva Rykten som knep en hedervärd sjundeplats över 2011 års bästa album enligt oss på Popbrus. Nyår är en av de stora höjdpunkterna på Rykten och för omväxlingens skull, när det gäller Jensens låtar, så känns musiken och melodin mer central än låttexten.



tisdag 8 maj 2012

Topp 7: Emil Jensen

Det finns en anledning till att Emil Jensen är en av de mest omnämnda artisterna på Popbrus - han är helt enkelt så bra. För er som ännu inte har lyssnat på Emil så kan Veckans Topp 7 vara en bra introduktion, ni andra kan se den som en utmaning till själva göra en favoritlista.


1. Sudditjuven (Orka då)
2. Så får du mig ändå (Emil Jensen/300 eMil/En dödsrolig kväll om sorg och saknad)
3. Igen (Jag har splittrats/En dödsrolig kväll om sorg och saknad)
4. Hur lyckliga kan vi bli (Orka då)
5. Maj förra året (Orka då)
6. Alt jag gillar upphör (Emil Jensen)
7. Växlande molnighet (Rykten)

onsdag 12 oktober 2011

Skivrecension: Emil Jensen - Snacka om


Alla som någon gång sett Emil Jensen live vet att han handlar lika mycket om låtar som om mellansnack. 2006 släppte han en skiva som hette just Mellansnack och bestod av just dessa mellansnack. Nu är det alltså dags igen. Snacka om är ytterligare en skiva där Emil bara pratar. Och alla som sett Emil Jensen live vet att det här är riktigt bra. Så varför det låga betyget? 75 minuter med bara mellansnack blir lite i mesta laget. Delarna är helt enkelt bättre än helheten. Men lyssnar man på det här i små mängder så tror jag att man blir en lite lyckligare människa. För precis som hans låtar har hans snack den förmågan.


Här blandas humor med allvar, personligt med politik, konkret med abstrakt och rim med prosa. Precis som lyrik med andra ord.

Har man någon gång träffat Emil Jensen eller läst en intervju med honom så känner man igen mycket på Snacka om, och då förstår man att han pratar om saker som faktiskt kommer från hans personliga tankar. Saker han verkligen menar. Saker han går och tänker på. Det är snygga one-liners och kloka tankar.

Den här skivan är för alla som någon gång sett Emil live och vill återuppleva de tillfällena och samtidigt höra nya saker. Men den här skivan är lika mycket för dem som inte sett Emil live, för det här är lika bra första gången man hör det, som andra, tredje och fjärde gången man hör det.

Det finns visserligen vissa dåliga saker med den här skivan. Exempelvis känns introt till skivan, där en kvinnoröst berättar att det är en ny ljudbok med Emil Jensen vi hör, ganska onödigt.

Och vissa rader återkommer på flera ställen, och det känns lite tråkigt.

Men det jag stör mig på mest är att vissa av styckena avslutas med intron till låtar, då det spelats in under spelningar. Det här gör att skivan känns upphackad och oproffsig. Vilket är lite tråkigt och hade lätt kunnat göras något åt.

Men i sin helhet: en fin produkt, som jag verkligen rekommenderar.

måndag 22 augusti 2011

Konsertrecension: Emil Jensen, Malmöfestivalen 21/8

Variation är knappast Emil Jensen främsta egenskap. För dem som har sett honom tidigare under turnén som pågått i år så bjuds i princip inte något nytt. Jag skulle i princip kunna hänvisa till min recension av hans Växjöspelning från tidigare i år, för det här var nästan samma spelning, bara i en något nedbantad version.

Gör det något då? Nej, egentligen inte, det är fortfarande bra låtar, tight band och roliga monologer, även om man hört det förut. Han prat om att saker borde jämna ut sig, men det gör dem inte, Lite väl John och Yoko, Växlande molnighet och den agnostiska gospeln är fortfarande riktigt trevliga att lyssna till.

Den enda större skillnaden från vårens spelning är låten Hur lyckliga kan vi bli, som han framför tillsammans med Edda Magnason, en låt som tydligen har önskats av publiken under hela turnén, men väldigt sällan spelats. Och trots att Eddas mikrofon till en början verkar strula så är det ändå en av spelningens absoluta höjdpunkter. Kanske främst för att det var nytt för mig.

lördag 7 maj 2011

Konsertrecension: Emil Jensen, Växjö Teater 7/5

Emil Jensen är i första hand ordkonstnär, musiker i andra hand. Det är nämligen hans långa monologer som upptar större delen av de ca två timmarna som Emil och hans medmusiker håller låda. Han pratar om människans genetiska rädsla för sabeltandade tigrar, om att vuxna är gulligare än barn, om likgiltighet och sina värsta egenskaper, för att nämna en bråkdel av de ämnen han avverkar. Allt med humor och med en hel del ordvrängeri.

Men hans band däremot är snarare ljudkonstnärer, med en trummis som lyckas spela intensivt utan att ta för mycket plats och två musiker som spelar lite allt möjligt, synth, cello, dragspel, bas, gitarr, fiol, melodika och såg. Tillsammans bildar de ett kompetent och varierat kompband som passar Emils låtar perfekt.
Det avverkas mestadels låtar från senaste skivan, Rykten, där inledande Lite Väl John Och Yoko och Växlande Molnighet tillhör höjdpunkterna, precis som på plattan. Men även några gamla låtar hinns med. Den för min del sönderspelade Inte Vackrast I Världen får nytt liv av ett snyggt stråkarrangemang, ena extranumret Maj Förra Året har även fått ett lite nytt arrangemang och bryter efter några verser ut i något som främst kan liknas vid någon fräsig electrodisco.

Men bäst under kvällen är nog ändå Emils smått fantastiska gospelsång för agnostiker. Med ett medryckande komp och en text om att inte ha en susning om nått så är det svårt att inte bli lite lätt religiös.

onsdag 2 mars 2011

Skivrecension: Emil Jensen - Rykten


"Ingen spricker av att ta i, du spricker bara om du låter bli"...

...sjunger Emil Jensen med en försiktig och nästan viskande röst i låten Glöm en dröm. Denna textrad visar på sätt och vis vem Emil är, något av en pacifistisk revoltör. Säg till honom att han ska skrika så viskar han, säg att han ska bocka så niger han, säg att han ska köra bil så cyklar han, säg att han ska "roasta" så hyllar han.

Rykten, Emils fjärde studioalbum, blandar han digitala och akustiska instrument och bildar en intressant och välarbetad ljudbild. Detta är den första skivan av Emil som musiken nästan kommer i samma fokus som låttexterna. Texterna är dock fortfarande det centrala i låtarna och man bjuds på flera små noveller med sonisk bakgrund, de mest trollbindande är inledande Lite väl John och Yoko och Växlande Molnighet (läs vad Emil själv säger om låtarna här).

Men, hur bra Emil än är på skiva så går det inte att jämföra med hur hur bra han är live. I mitten av mars inleder han sin nya turné Livs levande och under två månader hinner han avverka i stort sett hela Sverige (se turnéschemat här)

tisdag 1 mars 2011

Emil Jensen om nya skivan

Om hur nya skivan låter:
– Jag kommer från det elektroniska, och de två första skivorna var mer åt det hållet. Förra skivan var inspelad mer eller mindre live, som på det goda 70-talet. Jag gillar båda tillvägagångssätten, så därför är nya skivan en hybrid; stråkorkester blandas med trummaskin.

Om skivans tema:
– Jag märkte att låtarna började handla om artistvärlden, så därför ser jag tillbaka på en töckning tid innan första skivan i texterna. Skivan handlar mycket om just tid. Jag har alltid valt att gå framåt och bakåt och i sidled i mina texter. I mitt mellansnack handlar det mer om nutid.

Om låten ”Lite väl John och Yoko:
– Jag har genom åren byggt upp ett universum av fiktiva karaktärer. Ett universum som jag nu kan plocka ifrån. Till exempel så är morbrorn i ”Maj förra året” med på nya skivan i låten ”Lite väl John och Yoko”. Fast den här gången är det ur hans perspektiv. Mina egna minnen börjar mer och mer kännas som rykten, medan fiktionen i låtarna känns som verklighet. Därav namnet Rykten på nya skivan.

Om låten ”Växlande molnighet”:
– Det finns inget som är så svårt som att berätta om något ljust. Det finns inget så sorgligt. Jag skrev ”Växlande molnighet” och spelade in den och tänkte: den här blir första singeln. Och så visade det sig att den plötsligt var sju minuter lång. Det är sunt att vara renons på vetskapen om detta medan man skriver låten. Vissa låtar kan bli sju minuter, andra kan bli på fyra rader. Och båda funkar.

Om låten ”Mörkertal”:
– Jag skrev låten ”Mörkertal” efter att ha varit i Ungern och inte riktigt kände för att komma hem igen. Det finns alltid skäl att flytta från Sverige. Men jag vill heller inte bli en av alla svenska artister som hotar att flytta från Sverige. Vem ska jag hota? Anders Borg? – Sedan skrev jag färdigt den efter att SD kommit in i riksdagen. Då kände man ännu mindre för att vara en del av Sverige. Fast det värsta var inte att de kom in, utan att 50 procent av de som röstade, röstade egoistiskt. Egoism är en grogrund för rasism.. Det är ett obehagligt Sverige som uppstått.

Om att släppa skivan i mars:
– Det var kanske dumt att släppa skivan i mars. Samtidigt som Melodifestivalen. Det är så stort att man måste förhålla sig till det. Och det är i medierna halva året. Resten av tiden är det Idol. Det blir kanske tre veckor över. Det är indieveckorna. Det är också de veckorna folk är som fattigast: efter jul och efter sommaren.

torsdag 11 november 2010

Veckans skiva v. 45: Emil Jensen - Orka då


Av en händelse såg jag en konsert med Emil Jensen i Växjö hösten 2006, då han turnerade efter att några månader tidigare ha släppt sitt andra studioalbum Orka då. Detta första möte med Emils musik gav inget större intryck hos mig, jag minns att han blandade musik med spoken word men i övrigt sviker mitt minne. Två år senare såg jag ytterligare en konsert med Emil, denna gång då han agerade förband till Lars Winnerbäck. De enkelt smarta poplåtarna med tankeväckande, sorgliga och samtidigt roliga texter, som två år tidigare passerat mig ganska obemärkt, fick mig denna gång helt trollbunden.

På hösten samma år hittade jag skivan Orka då på en skivmässa i Göteborg för det ringa priset av 20 kronor. Skivan har sedan dess snurrat oräkneliga varv i min CD-spelare och det kan till och med vara den skiva jag lyssnat mest på de senaste två åren. Varför har jag då fastnat för denna skiva?

Det som gör att Orka då skiljer sig från mängden av svenska popskivor är dels den något annorlunda instrumenteringen, med bland annat orgel, melodika, karimba, ståbas och trummaskin, men framför allt låttexterna som alla är små litterära mästerverk. Låtar som Maj förra året och Sudditjuven bjuder på allt mellan lycka och sorg, melankoli och galenskap - man vet aldrig om man ska skratta eller gråta. Förra årets turné av Emil framkallade samma känslor, om än i starkare form, och gick under namnet En dödsrolig kväll om sorg och saknad.

En sak jag nu har konstaterat efter att ha sett åtskilliga konserter av Emil, lyssnat på hans musik och läst det han skriver på sin hemsida, är att han lär vara den person som ligger närmast en fysisk gestaltning av uttrycket genuint god. Jorden skulle vara en bättre plats om alla var lite mer som Emil.

Lyssna på Orka då på Spotify
Och missa inte Emils blogg!

tisdag 19 oktober 2010

Anna Ternheim på hustak och Emil Jensen får pris och fyller år

Igår publicerades en video på Anna Ternheims hemsida där hon sitter på ett hustak i New York och sjunger en ny låt endast ackompanjerad av sina egna handklapp. Sedan hennes spelning på Way Out West i somras så har det varit tyst om Ternheim. Detta var det första tecknet på att nya låtar håller på att skrivas och med tanke på att Ternheim nu får inspiration från New Yorks skyline så kan resultatet bara bli på ett sätt - svindlande bra.




Igår fick den svenska vispoeten Emil Jensen ta emot Skånes miljöpris med motiveringen "för sitt engagemang för miljöfrågor och mänskliga rättigheter samt för förmågan att förmedla detta till en yngre målgrupp". En lysande motivering av Emil som idag firar sin 36:e födelsedag.

onsdag 14 april 2010

Smått och gott

Här kommer fem kompletterande punkter om vad som har hänt och vad som kommer hända de närmsta dagarna.

Punkt 1.
För några veckor sedan besökte legenden Jakob Hellman Nyhetsmorgon i TV4 där han spelade två låtar från sitt album ...och stora havet från 1989. I programmet fick vi också reda på att Hellman kommer ge sig ut på turné i sommar och då spela hela sin debutskiva tillsammans med större delen av musikerna som medverkar på skivan. Han kommer ingå i ForeverYoung-turnén, en "musikfest" med 80-talsband, tillsammans med bland annat Olle Ljungströms band Reeperbahn.

Se intervjun här (filmen ligger uppe under begränsad tid).





Läs mer om Jakob Hellman på Popbrus här.



Punkt 2
Morgonpasset i P3 hade igår tisdag celebert besök av Popbrusfavoriten Emil Jensen. Emil bjöd på ett liveframträdande med Så får du mig ändå och fick 400 000 svenskar att dra på smilbanden med sitt klassiska försäkringsbolagsbrev.

Brev till försäkringsbolaget

Så får du mig ändå


Punkt 3
Imorgon torsdag kommer Sveriges nya visprinsessa Melissa Horn till Morgonpasset i P3

Läs mer här


Punkt 4
Idag startar Swedish Jazz Celebration i Stockholm, en festival där stora delar av Sveriges jazzelit medverkar. P2 sänder varje kväll från festivalen och här får ni några tips på artister som kan vara värda att lyssna på:

Klockan 21.15 imorgon spelar pianovirtuosen Mats Öberg (från Mats/Morgan Band) tillsammans med saxofonisten Jonas Knutsson på Fasching. Lyssna på deras liveskiva på Spotify här.

På lördag spelar Jeanette Lindström i Stockholm konserthus stora sal klockan 15.00. Lyssna på Jeanettes succéalbum från förra året här.

Hela festivalen avslutas på lördag med Nils Landgren Funk Unit klockan 22.30 i stora salen.


Punkt 5
Ett intressant skivsläpp ägde rum i måndags, nämligen svenska Tallest Man on Earths nya skiva The Wild Hunt. Den längsta mannen på jorden heter egentligen Kristian Matsson och han kommer till Way Out West i sommar efter en vår fylld av USA-spelningar.

torsdag 24 september 2009

Konsertrecension: Emil Jensen, Växjö Teater, 23/9

"En dödsrolig kväll om sorg och saknad" har det stått på affischerna inför konserten, Emil är dock snabb att tillägga att kvällen kommer bli mer döds än rolig. Sorgen och saknaden handlar för Emil till stor del om hans syster som gick bort för tre år sedan. Trots en allvarlig botten så är skrattet aldrig långt borta.

Det är fjärde gången jag ser Emil live och han har alltid lyckats fånga mitt intresse och trollbundit mig med sina berättelser och låttexter. Igår visade han dock en ny sida för mig, som en skicklig musiker. I hans första låt spelar han så bra gitarrspel så jag helt glömmer att lyssna på texten, och på piano briljerar han som jag aldrig sett honom förr. Helt makalöst bra!

Hans konsert består ungerfär till hälften av låtar och den andra hälften ägnar han åt spoken word och andra anekdoter. Vid ett tillfälle funderar han kring religion och kommer fram till att det är väldigt synd om alla agnostiker (de som anser att man inte kan veta om gud finns) och iklär sig rollen som en agnostisk TV-pastor. Ett väldigt bisarrt moment där publiken får agera församling och sjunga med i en lovsång om ovetande.

Efter extranumret Maj förra året tackar Emil för sig och kliver av scenen för sista gången denna kväll. En kväll som som gått alldeles för fort och som frambringat många tankar om sorg och saknad, men framför allt om livet i sig.


Emil fortsätter sin turné fram till slutet av november. Om ni har möjligheten tycker jag verkligen att ni ska se honom, och jag lovar att ni inte kommer bli besvikna om ni gör det.

Fler bilder från konserten hittar ni på Popbrus Flickrkonto.

Emil har även en turnéblogg som ni kan följa här, mycket läsvärd!

onsdag 16 september 2009

Intervju med Emil Jensen


Den svenske artisten, poeten och skådespelaren Emil Jensen börjar på fredag sin långa höstturné med en spelning i Visby. Med anledning av det så har vi via mail gjort en kort intervju med honom om främst turnéliv, men även om mer allmänna saker.

Emil är en 34-årig man från Hjärup i Skåne som är mycket engagerad i jämställdhets- och miljöfrågor. Hans åsikter presenteras på scen dels genom hans låtar men även genom hans mellansnack där han på ett poetiskt sätt komiskt vrider och vänder på kända begrepp. Emil är en person som lever som han lär, vilket han visade sommaren 2007 då han genomförde hela sin turné cyklandes mellan alla spelställen. Detta resulterade i en dokumentärfilm vid namn 300 eMil.


Jag antar att det är tåg som gäller som fortskaffningsmedel under turnén, hur fördriver man tiden bäst på ett tåg?


- Ja, det blir till största delen tåg - jag har inte löst gotlandsfrågan på den fronten bara! Det blir som att tågluffa genom höstsverige. Jag tycker det är så skönt att man är begränsad på ett tåg. Man kan liksom inte bara hoppa av. Eller det kan man ju. Men man kan låtsas att man är begränsad till att sitta där några timmar. Och det kan vara skönt. Sen finns det ju alltid dvdboxar om man tröttnar på utsikten/insikten. I höst kommer jag nog använda en del tågtid åt att skriva mina rapporter. Jag har varit snål med det sista året tycker jag.


Vad glömmer du inte att ta med på turnén?

- Under cykelturnén glömde jag gitarren en gång! Fick cykla tillbaka två mil i motstorm. Det gör jag aldrig om. Instrumenten är det enda man inte får glömma, allt annat går att fixa.


Vad finns det för fördelar/nackdelar med att spela solo kontra med ett helt band?

- Nu i sommar har jag ju haft mitt älskade band med mig på de flesta håll och det har varit underbart, både på väg till, under och efter spelningarna. Men i höst kör jag på mindre teatrar som inte tar mer än max 400 pers och då känns det som att soloformatet funkar bäst, både för mig, lokalen och publiken. Det finns också något med en ensam person på scenen som inte går att skapa med band, ett extra darr, nerv och närvaro. Sen har jag ju varit så lyckligt lottad att ha haft med mig de bästa och skönaste medmusikerna jag vet. Men den stora fördelen med att spela solo är nog att slippa soundchecka trummorna en halvtimme varje kväll!


Jag har läst att du är en av Sveriges mest turnerande artist, och du borde därför vara väldigt turnémeriterad. Kan du ge exempel på nybörjarmisstag från turnélivet som du har lärt dig undvika?

- Ja, shit, vad man åker runt. It never ends!
Misstag vet jag inte, men i början kunde jag lätt få för mig att det liksom var undantagstillstånd i ens liv när man var ute. Det funkar ju inte om man spelar fem kvällar i veckan. Då blir man sindsyg.


Det står på din hemsida att du kommer spela några nya låtar, vilket osökt leder till frågan om det är något nytt album på gång?

- Ja, jag har skrivit ganska många låtar sista tiden och jag spelar alldeles säkert ett par av dom live i höst, men jag vet inte när jag kommer att göra nästa album. Jag tänker inte hetsa ihop det. Men jag var och spelade in ett par låtar nu i sommar med johan t karlsson (familjen) som producerade mina första två skivor. Det är så sjukt roligt när vi jobbar ihop så man kan ju faktiskt spela in ett nytt album bara därför.


I din senaste rapport skriver du om J.D Salingers fantastiska bok Catcher in the Rye. Har du några andra böcker som betytt mycket för dig och som du rekommenderar?

- Inga som har betytt så mycket som just den. Den är i en klass för sig, den tar liksom aldrig slut. Annars gillar jag mest riktigt sorgliga böcker som knäcker en helt, flera år framåt, minst, som gör att man aldrig blir sig själv igen, och såna vill man ju inte rekommendera andra!


Du har inte haft så många spelningar i sommar, vad har du gjort?, Har du besökt några festivaler?

- Jag har haft ett 25tal spelningar i sommar, det är ju ganska lagom egentligen. Hälften har nog varit festivalsspelningar. Peace and Love var fantastiskt, det var första gången jag körde där, vilken publik!

Förra sommaren var jag ju på den där jätteturnén med winnerbäck och miss li och då var jag tvungen att säga nej till alla små sköna obskyra festivaler ute på landet. Såna man älskar. Dom kunde jag säga ja till nu i sommar. Bland annat spelade jag på en sten vid en sjö på norra åland med akustiskt piano som några finska män med hängslen hade släpat dit. Det var underbart.


Hur går du till väga när du skriver låtar?

- Jag skriver nästan alltid musiken först. jag brukar byta instrument för att få lite näring och nya infall åt det hela. Sen kommer alltid texterna senare, när jag blir tvungen. För varje låt jag släpper på skiva gör jag nog tre instrumentala. Ibland skriver jag låtar med Marcus Cato.


Vilket har du lättast för, att skriva ”snack” eller låtar?


- Låtar! Snack är sjukt svårt att skriva. Ord och sånt. Jag hatar ord!


Tusen tack för svaren Emil och lycka till på turnén!



Emils hemsida HÄR
På Spotify finns mycket material av Emil, LÄNK HÄR