1967 var verkligen ett fantastiskt musikår. Ett antal epokgörande skivor släpptes under året, The Beatles Sgt. Pepper's Lonley Hearts Club Band, Jimi Hendrix Experiences Are You Experienced, Velvet Undergrounds Velvet Underground and Nico, The Doors självbetitlade platta, för att nämna några. Och Jefferson Airplanes Surrealistic Pillow så klart. Den sista är antagligen den minst uppmärksammade i högen av nämnda skivor.Dock är och förblir den en psykedelisk klassiker och det med all rätt. För det är en fantastisk platta, från första till sista låt. Inledande She Has Funny Cars sätter tonen direkt och är även en av skivans absolut bästa spår, och vilken pärla det är sen. Följande låt, Somebody To Love var min första intoduktion till bandet. Dock inte i deras utförande utan av Jim Carrey i filmen Cable Guy (som för övrigt är en fruktansvärt underskattad film). Tredje låten, My Best Friend är en vacker kärleksförklaring i popskrud till en vän. De två nästkommande låtarna, Today och Comin' Back To Me, är helt fantastiska ballader, den första med en helt enastående gitarrslinga och den andra med en tvärflöjt, ett instrument som, rätt använt, kan vara bland det bästa jag vet.
Och så fortsätter skivan. Fantastiska låtar staplade på varandra, nästan så man känner sig bortskämd. Från början till slut finns inte en halvdan sekund trots att skivan skiftar i stämning nästintill i varje låt. Skivan håller en fängslad från början till slut genom att ständigt överraska, på ett väldigt sammanhållet vis. Och det, mina vänner, är det få musiker som lyckas med.
Lyssna på Jefferson Airplane – Surrealistic Pillow på Spotify!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar