Tumpianokollektiv är ett ord som ofta används om Konono Nº1, med all rätt, för det är runt just tumpiano, eller kalimba som det egentligen heter, som hela bandet kretsar. Elektrifierad kalimba. Detta ger bandet ett väldigt säreget sound, iaf för mig som inte är så bevandrad inom afrikansk musik på något vis. Detta instument står för melodierna, till detta kommer bas och slagverk och lite sång, det är i princip allt.
Första "låten" de spelar pågår i fyrtio minuter konstant, utan att för den skull förändras speciellt mycket. Det är dansmusik på afrikanska villkor, där en konstant rytm alltid verkar vara viktigare än varierande melodier. Nästa låt pågår något kortare, kanske 20 minuter och låter i princip likadant som den första. Kanske inte världens mest varierade spelning, men vem bryr sig när det svänger något fruktansvärt? Det märks att jag inte är ensam om att gilla det, överallt syns folk som dansar, genom publiken går congatåg och stämningen är väldigt hög. Kanske är det inte så många som går hem och lyssnar på bandet efteråt, men vad väl gör det när de iaf har haft en trevlig stund.
måndag 16 augusti 2010
Konsertrecension: Konono Nº1, Way Out West, Göteborg 14/8
Etiketter:
konono No1,
konsertrecension,
Way out west
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar