Förra veckan skrev jag om en skiva som kom 28 år efter sin föregångare. Jag fortsätter på samma spår denna vecka. The Vaselines släppte bara ett album - Dum-Dum - som släpptes 1989. Sedan splittrades bandet och tre år senare samlades allt de spelat in på den fantastiska samlingen Way Of The Vaselines, som är ett måste för alla fans av skränig pop. Men 2010 kom album nummer två, 21 år efter debuten. Den var inte riktigt av samma klass, men titelspåret är riktigt jävla bra. Lyssna själva och försök sedan att inte gå och sjunga på låten...
"It feels so good, it must be bad for me..."
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar