fredag 30 april 2010

Låtlista v. 17 - Samarbeten



Denna veckan gästar bandet We are the Storm Veckans låtlista. Läs en intervju med bandet här.

Veckans låtlista på Spotify finner ni här.

We are the Storm:

David Bowie & Arcade Fire - Five Years
Den hittade vi på Youtube.


Metallica & Ja Rule (Producerad av Swizz Beats (och kanske Bob Rock)) - We Did It Again (Youtubelänk)
Ha-ha. "Återuppfinnandet av Nu-Metal" från Some Kind of Monster.

Queen & David Bowie - Under Pressure
Alla i bandet älskar både Queen och Bowie.

Black Note Club & Film Noir - Gimme Shelter
Anno 2007 framförde vi en opretentiös version av Stones musikepos på en festival i Uppsala.

M.J., The Boss, Lionel Richie, m.fl. - We are the World
Så jävla bra. 2010 års version - inte så bra.



Rasmus:

Marianne Faithfull – The Crane Wife 3
På denna Decemberists-cover körar Nick Cave.

Säkert! – Sanningsdan
Martin Hanberg från Vapnet sjunger duett med Annika Norlin på denna hit från 2007.

God Help The Girl – Perfection As A Hipster
Belle & Sebastian bytte namn och tog in några kvinnliga sångerskor. Och Neil Hannon från The Divine Comedy.

Joan Baez – God Is God
Denna skönsjungande kvinna kompas, produceras och får bakgrundssång från Steve Earle. Hennes bäste samarbetspartner sedan Bob Dylan.

Jesus And Mary Chain & Hope Sandoval – Sometimes Always
Arketypen för en duett.


Jakob:

Jad Fair & Daniel Johnston – It's Spooky
Lysande inledning på en lysande skiva

Current 93 & Bonnie "Prince" Billy – Idumea
Bonnies stämma passar väldigt bra till den suggestiva bakgrunden

Jim James & Calexico – Goin' To Acapulco
En av de bästa låtarna från I'm Not There-soundtracket

Animal Collective & Vashti Bunyan – Prospect Hummer
Djurkollektivet slår följe med en säregen folksångerska, resultatet blir pur popmagi

[dunkelbunt] feat. Boban i Marko Marcovic Orkestar – Cinnamon Girl - Radio Edit
Balkansväng i radiovänligt format


Anton:

Thåström - Kärlek är för dom
Anna Ternheim körar.

Ben Folds feat. Regina Spektor - You Don't Know Me
En trevlig poplåt, men är det inte lite för lite Spektor?

Hello Saferide - Overall
Producerad av Popsicle-sångaren och gitarristen Andreas Mattsson, som även sjunger på denna låt.

The (International) Noise Conspiracy - Bigger Cages, Longer Chains
Producerad av Jari Haapalainen.

Dr. Dre feat. Eminem - Forgot About Dre
"And when your album sales wasn't doin too good / Who's the doc that he told you to go see?"

torsdag 29 april 2010

Band Of Horses till Malmöfestivalen

Knappt har de hyllade amerikanerna hunnit lämna Sverige efter deras slutsålda spelning på Trädgårn i Göteborg förrän de återigen blir bokade till Sverige. Den här gången handlar det om Malmöfestivalen som äger rum mellan 20 och 27 augusti.

Övriga bokade band till festivalen är Shout Out Louds, [ingenting], Jenny Wilson & Tensta Gospel Choir, Against Me!, The Haunted, Nina Ramsby, Pascal, James Yuill, Adept, This Is Head, Gaby And The Guns, The Sonnets, Grieves With Budo och Jessica Lea Mayfield.

Band of Horses tredje fullängdare Infinite Arms släpps den 19 maj.

Veckans skiva v. 17: Priscilla Ahn - A Good Day


Priscilla Ahn är ännu en i mängden av kvinnor som med hjälp av en akustisk gitarr försöker göra vacker musik om kärlek. Skillnaden mellan Ahn och många andra är att hon lyckas.

A Good Day släpptes 2008 på det kultförklarade skivbolaget Blue Note Records, men skivan har inte många likheter med den bebopjazz som bolaget blev kända för under femtiotalet. Visserligen kan man stundtals höra likheter med Norah Jones, speciellt i låten Leave the Lights On, men där stannar jazzreferenserna. Istället leds musiken in i den amerikanska folkmusiken och bildar den form av singer/songwritermusik som Maria Taylor, JayMay och i viss mån Feist även står för (och gör alldeles lysande).

Att Priscilla Ahn lyckas med sina kärlekslåtar beror till största delen på hennes späda nästan viskande röst som verkligen når ut till lyssnaren. En annan sak som bidrar är de varierande arrangemangen som förstärker sångmelodin. Trots att sångtexterna när man läser dem känns som rent dravel så lyckas Ahn få dem att kännas otroligt autentiska när hon försiktigt men på ett lekande sätt framför dem.

Förra året spelade Priscilla Ahn på Hultsfredsfestivalen, en spelning som inte lockade speciellt mycket folk, vilket egentligen inte är så konstigt då hon inte gjort sig något större namn i Sverige. I USA har hennes musik använts flitigt i diverse TV-serier och filmer som i till exempel Greys Anatomy och Love Happens.

A Good Day på Spotify.

onsdag 28 april 2010

Skivrecension: Everett Parker - Rusty Bucket Leftovers


Diskussionen om ensamma män med gitarrer och ensamma kvinnor med pianon känns äldre än både hjulet och Mick Jagger. Tillsammans. Så varför ta upp den igen och igen och igen… Jo, just för att de ensamma männen envisas med att plocka fram gitarrerna och för att de ensamma kvinnorna fortsätter att drömma om att bli nästa Regina Spektor. Så behöver vi fler? Givetvis inte. Men å andra sidan, behöver vi fler skivor av sådana namn som Levellers och Morrissey, vars album låter precis som det föregående? Nej, behöver det gör vi inte. Men vi vill. För ibland kan man inte få nog.
Anledningen till att många får något mordiskt i blicken när de ser en akustisk gitarr beror inte på att vi har för många singersongwriters, men det är en konsekvens av det. För det leder till att vi får väldigt många tråkiga och intetsägande artister, samtidigt som det ibland dyker upp riktiga guldkorn.

Everett Parker, eller Daniel Börjesson som han egentligen heter, är kanske inte tidernas mest innovativa singersongwriter, men ibland träffar han bara så jävla rätt. När ljudet av låtar som ”The Walker” och ”There’s a Storm Comin’” ljuder i mina öron sprider sig ett leende över mina läppar och jag vill dansa och sjunga med i de träffsäkraste formuleringarna. Även om det är döden han sjunger om.

Hur låter Rusty Bucket Leftovers då? Som sagt: ensam man med gitarr. Daniel själv säger att han är influerad av ”amerikansk och irländsk folkmusik, gammal blues, rock och popen från 60- och 70-talet”. Visst, jag köper det där. Samtidigt har han en härligt raspig röst som påminner om en lite mer lättlyssnad Leonard Cohen eller Tom Waits. Men det är ingen av dessa referenser jag tänker på när jag lyssnar på Everett Parkers tredje album. Istället dyker Band Of Horses upp i mitt huvud. Kanske inte rent musikalsikt, men stämningsmässigt slår de båda an samma sträng; Everett Parker är ljudet av röda löv och höstens sista iskalla äpplen.

Sist, varför ska man införskaffa Rusty Bucket Leftovers istället för Everett Parkers två tidigare album, From A Carved Walls Town och Airplanes & Diving Tequilas? Det finns ingen anledning egentligen. Inte för att senaste skapelsen är sämre än dess föregångare (trots att låten ”Dear Friday” finns med på både och From A Carved Walls Town och Rusty Bucket Leftovers, och den äldre versionen träffar mer direkt). Men Everett Parker är egentligen ingen albummakare. Det är svårt att urskilja från vilken platta en viss låt kommer. På gott och ont. Man vet vad man har att vänta sig. För likt Levellers och Morrissey ljuder samtliga plattor av samma sound. Samtliga tre plattor är definitivt prisvärda. Och det får gärna komma fler.


För att komma i kontakt med Daniel, eller köpa hans skivor, KLICKA HÄR.


Everett Parker spelar på Klubb Rampfeber i Göteborg imorgon. Rusty Bucket Lefterovers släpps tillika imorgon.

Emmaboda släpper klassiker

I måndags så dök det här meddelandet upp på Emmabodafestivalens hemsida:
"Klassiker till emmaboda
På Onsdag Presenterar vi Bandet som öppnade Alla dörrar för den svenska popexporten på 90-talet."
Ryktet började gå om Brainpool, Popsicle, Cardigans och allt däremellan. Men ack så fel vi hade, för istället så släpptes ett för mig helt okänt band, Easy. Tydligen så var de hypade både internationellt och på hemmaplan och nu har de alltså återförenats för ett gig på Emmaboda där de tydligen ska spela hela sin debut, Magic Seed, i liveversion.

Efter en snabb genomlyssning av låtarna de har på sin myspace så måste jag säga att det är en av de spelningar jag antagligen kommer se fram emot mest när sista helgen i Juli väl närmar sig.

Intervju med We are the Storm


foto: Mathias Stenback

Med anledning av att Uppsalabandet We are the Storm spelar på Popadelica på lördag så har vi gjort en kort intervju med dem, om vilka de är, vad de själva lyssnar på för musik och om deras framtidsplaner.


Vilka är We are the Storm?

Sex studenter från Uppsala. Fast alla pluggar inte. Och sen bor Rikard i Dalarna.


Vad skulle ni kalla den musik ni spelar?

Vi är mer eller mindre överens om att vi spelar rockmusik.


Vad har ni för influenser, vad lyssnar ni själva på?

Vi lyssnar på HELT olika sorters musik, men alla gillar Tom Petty och Bruce Springsteen. Gubbar när de var unga helt enkelt. Män med Telecasters.


Hur ser framtiden ut för We are the Storm, vad har ni för mål?

Vi ska spela så mycket vi får lov att göra. Sen ska vi spela in ett album i sommar.


Vad kan vi vänta av er på Popadelica?

God stämning, vilja och ny musik. Vi kan lova att ingen som väljer att se vår spelning istället för att stanna kvar på hela Timo Räisänen kommer att bli besviken. "Russinen" kan man dessutom se på 35 andra festivaler och minst lika många TV-kanaler senare i sommar.


Er senaste video I Woke Up to the Bells är väldigt imponerande, när får man höra något nytt från er nästa gång?

Tack ska du ha! Det var verkligen dags att visa vad vi har komponerat på sistone. I Woke Up to the Bells är en del av en kortfilm som kanske kommer ut senare i år. Ny musik får man höra redan på Popadelica. Gammal musik får man titta någon annanstans efter. Typ Internet. Nej men, det är så tråkigt att spela gamla låtar.


Finns det några planer på skivinspelning?

Ett album ska vi som sagt spela in i sommar. Det kommer produceras av vår gamle vän Elof Loelv.


Finns det något bolag som är intresserade?

Ja, vi har varit i kontakt med lite olika människor angående vårt kommande skivsläpp. Men inget är hugget i sten.


Vill ni veta mer om We are the Storms musiksmak så kolla in Veckans Låtlista på fredag då de väljer ut fem låtar på temat "samarbeten".


We are the Storm - I Woke Up to the Bells:


Lyssna på We are the Storms debut-EP här:
<a href="http://wearethestorm.bandcamp.com/album/we-are-the-storm-ep">Where we used to be Heroes by We are the Storm</a>



Uppsala Reggaefestivals andra artistsläpp

Sveriges största reggaefestival firar tio år i år och har därför valt att lägga fokus på artister som spelat på festivalen något av de nio föregående åren. Igår släppte dem en bunt artister som trots allt väger ganska tungt, eller vad sägs om Bunny Wailer, Anthony B, Jah Cure, Midnite, Natural Way, Stone Love Movement, Meditative Sounds feat. Kenny Knots, Labyrint och I Mosa? Visst, det kanske inte är de mest spännande akterna på reggaescenen just nu, men jag vet av erfarenhet att i alla fall Anthony B är mycket trevlig att beskåda när han studsar omkring på scen.

URF lovar dessutom att fler bokningar tillkommer snart.

Inför Popadelica 2010



På lördag är det dags för den femte upplagan av Popadelica som äger rum i Huskvarna Folkets Park. Sammanlagt kommer 16 band spela på tre olika scener. Popbrus har valt ut fem godbitar av årets line-up som vi nu berättar lite mer om.

First Aid Kit

Systrarna Klara och Johanna Söderberg gör under namnet First Aid Kit folkmusikdoftande popmusik som badar i vackra sångstämmor. 2008, när de två var 17 respektive 15 år gamla, släpptes deras debut-EP Drunken Trees på skivbolaget Rabib Records (som ägs av syskonen Karin och Olof Dreijer, mer kända som The Knife). Producent på skivan var systrarnas pappa Bengt Söderberg. I slutet av Januari i år släpptes The Big Black and the Blue som är bandets första fullängdare. Med låtar som Hard Believer och I Met Up With The King kommer de bjuda på en fantastisk spelning på Popadelicas största scen.

Lyssna på First Aid Kit på Spotify.


A Place To Bury Strangers

Jakob på Popbrus kallar dem för det bästa shoegazebandet sedan My Bloody Valentine och The Jesus and Mary Chain. Tremannabandet A Place To Bury Strangers från Brooklyn skapar tillsammans en oemotståndlig vägg av ljud och de gör endast en spelning i Sverige i sommar, nämligen den på Popadelica. Förra året släppte de albumet Exploding Head och med det visade de att shoegazen fortfarande lever i allra högsta grad.

Lyssna på APTBS:s album Exploding Head på Spotify.


This Is Head

Att sätta ett namn på Malmöbandet This Is Heads musik är svårt. Ord som episkt, melankoliskt och drömskt känns som nära beskrivningar. Stundtals spelar de sakta molande rockmusik, men ibland slår den om till snabbare och mer dansant musik. Den största delen av This Is Heads musik är helt instrumental men man känner aldrig något behov av mer sång då arrangemangen är väldigt genomarbetade och intressanta.

Lyssna på bandets skiva 0001 på Spotify.



The Kissaway Trail

Från Odense i Danmark kommer denna kvintett som spelar indierock, inte allt för långt ifrån en snällare version av kanadensiska Arcade Fire. Den första maj i år släpptes bandets andra studioalbum Sleep Mountain, en skiva som varmt rekommenderas.

Lyssna på Sleep Mountain på Spotify



We are the Storm

Senare idag publiceras en intervju med bandet We are the Storm här på Popbrus, missa inte det!

Länk Här.





Alla band på Popadelica 2010:
Salem Al Fakir, The Fume, Little Dragon, First Aid Kit, This Is Head, The Kissaway Trail, The Pipettes, Bye Bye Bicycle, A Place To Bury Strangers, Hästpojken, Satans Takes A Holiday, The Mobile Homes, Timo Räisänen, We Are The Storm, Dansdepartementet, The Sounds

Arcade Fire till Dalhalla i Sverige



På Arcade Fires hemsida kan man nu läsa att bandet kommer till Dalhalla i Rättvik den 30 juni. För mer information och biljettpriser se här.

Fyra nya bokade till Way Out West

Idag släppte Way Out West fyra nya band till sommarens festival. De bekräftade det vi skrivit om tidigare, nämligen att Panda Bear är bokade. Man släppte även Brooklynbandet The Drums samt de svenska guldkornen Lykke Li och Jens Lekman som båda gör sina enda Nordenspelningar på Way Out West i sommar.

Förhoppningarna var ganska stora på detta bandsläpp då det ryktats om "något stort" som Arcade Fire. Redan igår kväll kunde man dock läsa på Way Out Wests Facebook att Arcade Fire inte var bokade. Att bandet kommer till Sverige verkar vara klart, frågan är bara var de ska spela, Stockholm ska antagligen vara uteslutet.

tisdag 27 april 2010

Mystiken klarnar kring ceo - albumet White Magic släpps 28 juni



Förra tisdagen publicerade vi ett inlägg med en video av ceo, det vi då trodde var ett soloprojekt av Eric Berglund från The Tough Alliance. Skivbolaget Sincerely Yours har nu bekräftat ryktet och ceos debutskiva White Magic kommer släppas i Sverige den 28 juni.
Första singeln heter Come With Me.

Låtlista på White Magic:

01. All Around
02. Illuminata
03. Love and Do What You Will
04. White Magic
05. Oh God Oh Dear
06. No Mercy
07. Come With Me
08. ***

Läs mer här.

Popaganda släpper sina första artister

Idag tillkännagav festivalen Popaganda sina första artister. Inget jättespännande, Robyn, Shout Out Louds och Neon Indian var de som fanns med i släppet. Neon Indian är det enda som sticker ut, en helt okej bokning som tyvärr inte på egen hand lär locka speciellt mycket folk till Eriksdalsbadet i slutet av Augusti.

Även Hästpojken ska spela, åtminstone enligt bandets myspacesida.

Jakobs Musikhörna v. 17:Smått och gott

Veckans musikhörna blir ett litet axplock av diverse saker som fångat min uppmärksamhet den senaste veckan.

Vi börjar med en dagsfärsk video av M.I.A.:

Första låten från kommande skivan skvallrar om ett hårdare electrosound än vi är vana vid av henne, på gott och ont. Låten i sig svänger ganska duktigt, men för första gången så känner jag att hennes säregna sång mer stör än tillför något till låten som helhet.

När jag botaniserade bland Emmabodas gamla bokningar i jakt på vad som kan dölja sig i morgondagens bandsläpp så kom jag över ett isländskt band, som på Emmabodas sida står under namnet Silt, men efter lite grävande på internet så upptäckte jag att bandets egentliga namn är Botnledja. Islands mest framgångsrika grungeband någonsin?
Botnleðja – Iceland National Park

Slutligen så vill jag slå ett slag för Roky Erickson och Okkervil River sammarbetet som Rasmus redan tipsat om här på bloggen, Okkervil River har aldrig låtit bättre och Roky håller ännu fanan högt.
Roky Erickson – True Love Cast Out All Evil

måndag 26 april 2010

Vampire Weekend till Peace & Love



Vampire Weekend är klara för Peace & Love-festivalen. Med det senaste albumet Contra i ryggen så intar de Borlänge för att bjuda på den enda festivalspelningen i Sverige i sommar.

Bandet spelade på Way Out West förra året, då utan att övertyga. Läs mer här.

Den senaste tiden har ett envist ryckte om att Arcade Fire kommer till Sverige i sommar diskuterats. Kommer vi kanske få ett bandsläpp från Way Out West i dagarna som bekräftar ryktet?

söndag 25 april 2010

Tips v. 17



Rasmus:

Gubbarna i New York Dolls kommer till Göteborg för att spela på Sticky Fingers på onsdag. Vill ni ha något nytt och spännande så gör er inte besväret. Men vill ni höra gamla klassiker som ”Trash” och ”Human Being” så kan det här bli en fin kväll.

Dagen därpå spelar Everett Parker på Klubb Rampfeber i samma stad. Vill ni veta hur det låter? Håll ögonen öppna, för i veckan kommer en recension av senaste skivan att publiceras här på Popbrus.

Sommaren är räddad: på onsdag släpper Gogol Bordello en ny platta. Transcontinental Hustle heter den. Här väntar ännu mer dansant zigenarpunk som doftar sommar, fest och alkohol.


Jakob:

Torsdag är en höjdardag för den som befinner sig kungliga huvudstaden och vill svänga sina lurviga. Femi Kuti kommer nämligen till stan och bjuder på afrobeat i samma andra som sin far Feli Kuti.

Är man inte sugen på afrobeat så kan man bege sig till Kägelbanan för att dansa till The Aggrolites som spelar ska och reggae för stockholmarna.

På lördag däremot så beger man sig till Jönköping för endagsfestivalen Popadelica, främst för A Place To Bury Strangers enda Sverigespelning, men även en hel del annat gotte bjuds det på.


Anton:

Det kan väl knappast ha undgått någon att Johnossi släpper sitt tredje studioalbum på onsdag. Om det håller lika hög klass som de första två så är det helt klart värt att kolla upp.

Det svensk-brittiska bandet Little Majorette har releasfest av sin debut-EP på Berns i Stockholm på fredag. Lyssna på bandet här.

På onsdag kommer vi på Popbrus publicera ett inlägg inför Popadelicafestivalen, samt en intervju med bandet We are the Storm.

fredag 23 april 2010

Låtlista v. 16 - Pengar



Veckans låtlista på Spotify finner ni här.

Rasmus:

Saturday Looks Good To Me – Money In The Afterlife
Gillar framförallt gitarrslingan.

Suede – Money
Bästa britpopbandet, det är bara märkligt att Oasis fått mer uppmärksamhet än Bret Andersons mannar.

Jamie T – If You Got The Money
Jag tror knappast att Jamie har de här bekymren längre.

The Dubliners – The Wild Rover
“I’ve spent all my money on whiskey and beer”

Colin Meloy – California One/Youth and Beauty Brigade
“I figured I had paid my debt to society by paying my overdue fines at the Multnomah county library”


Jakob:

Junior Eric – Jobb & Pengar
Även om man har pengar så är livet hårt ibland.

Traste & Superstararna – Pengar
"Kronor, sedlar, dollar, pengar".

The Kingston Trio – Greenback Dollar
"And I don't give a damn about a greenback dollar, spend it as fast as I can.
For a wailin' song and a good guitar, the only things that I understand, poor boy, the only things that I understand."

Rasta Hunden – Mammons Hus - Live
Vi har alla varit där, på något fik som inte låter en sitta ner utan att köpa något, snikna jävlar.

Brita Borg – 90 millioner kronor
Han tjänar mycket den där shejken.


Anton:

Aloe Blacc - I Need A Dollar
Bästa låten just nu.

Johnossi - Send More Money
Det händer mycket kring Johnossi just nu, nästa vecka släpper de ny skiva och sommaren är nästintill fullbokad. När man lyssnar på dem förstår man varför.

Jens Lekman - Pocket Full Of Money
Långt ifrån den bästa låten av Lekman, ändå är den helt underbar.

Regina Spektor - Poor Little Rich Boy
En Regina Spektor, ett piano, en trumpinne och en stol att slå trumpinnen på, det är receptet för en lysande låt.

Desaparecidos - $$$$
Fem minuter smutsig rock med en skrikande Conor Oberst längst fram.

Fyra nya band till Hultsfred

Dagens bandsläpp från Hultsfredsfestivalen bestod av idel utländska akter. Dansanta Scissor Sisters och We Are Scientists, souldoftande Janelle Monáe samt indierockarna Frightened Rabbit kommer spela i de småländska skogarna i sommar.

Arvika släppte idag Hästpojken och därmed är deras släppvecka till ända.

torsdag 22 april 2010

Månadens skiva v. 16; The Builders & The Butchers - Salvation Is A Deep Dark Well


Lyssna på Månadens skiva på Spotify här.

Jakob:


Vissa skivor får mig sugen på att spela diverse instrument. Loveless av My Bloody Valentine får mig att vilja bygga väggar med gitarren, Dopethrone av Electric Wizard får mig att vilja plocka fram distpedalen och koppla in basen på högsta volym och när jag lyssnar på A Love Supreme av John Coletrane så börjar jag nästan alltid pilla på mitt saxfodral. Och nu längtar jag efter min mandolin när jag hör Salvation Is A Deep Dark Well av The Builders and The Butchers.

För vem kan egentligen motstå detta instrument när det förhöjer en bra låt till något fantastiskt. Som i inledande Golden and Green, där de första 84 sekunderna bjuder på en trevlig apokalyptisk stämning, men det är först när mandolinens ljusa toner kommer in som låten verkligen lyfter och även om det är stråkarna som gör låten majestätisk så är det mandolinen som för den framåt. Eller efterföljande Devil Town, som i sig är ett litet mästerverk, men tack vare mandolinen har ett driv som den annars skulle saknat.

Men även om det är nämnda instrument som inspirerar mig mest när jag lyssnar på skivan så är det knappast den som gör skivan. Nej, överlag så får jag känslan av ett mindre punkigt O'Death, vilket på intet sätt ett dåligt betyg. Där O'Death satsar på energi så ger The Builders and The Butchers mer utrymme åt känsla. Och de vinner de på, de behöver inte gömma sig bakom upptempolåtar som ibland inte håller måttet, vilket tyvärr är fallet med O'Death. Nej, istället står varje låt på skivan på egna ben i både högt och lågt tempo. Visst finns det låtar som sticker ut lite extra, som Barcelona, Raise Up Your Weary Hands och redan nämnda Devil Town, men det finns ingen utfyllnad och inga transportsträckor, varje låt på skivan är snygg och genomarbetad.

Men skivan bör lyssnas på från början till slut, med sin apokalyptiska början och sitt hoppfulla slut i form av The World Is A Top. Och den tål att lyssnas på om och om igen. Men den lämnar mig alltid lite frågande, varför är min mandolin kvar i Växjö när jag har flyttat till Uppsala?


Rasmus:

Folkmusiken fortsätter att kännas fräsch. Trots att det snart är femtio år sedan Bob Dylan släppte sin debut. Trots att namn som The Pogues och Billy Bragg har funnits med oss ett tag. Trots nufolkvågen med Devandra Banhart som fanbärare. Och trots de senaste årens översvämning av scenen, med hyllningar av Fleet Foxes, Great Lake Swimmers, Mumford & Sons och Band of Horses. Kanske inte så konstigt om man ser till nyss nämnda namn, för det finns en bredd dem emellan. Den gamla folkmusiken ses mest som en krydda att använda i en urban sonisk mix. Folkmusikens uppsving kan snarare ses som en logisk fortsättning på musikhistorien. För regelrätt rock och pop känns ganska urtvättat. Och elektroniska inslag är inte längre nytt. Så ta det tillbaka till rötterna, skruva upp tempot och plocka upp allt du kör förbi på vägen genom din tidsresa. Sedan är det bara att hoppas att du inte krockar med någon av de andra resenärer som också insett charmen i den här metoden.

The Builders and The Butchers är ibland farligt nära att råka ut för just detta. Att braka rakt in i ett annat band som spelar musik som låter nästan likadant; nämligen The Decemberists. Men det gör de inte. För i så fall hade man kunnat säga ”The Decemberists är ett bättre band” alternativt ”The Builders and The Butchers är ett bättre band”. Men så är inte fallet, för den här skivan är lite hårdare, lite snabbare och lite smutsigare än vad The Decemberists någonsin blir. Och ingen är gladare över detta än vad jag är. För jag älskar dem båda.

Visst finns det låtar här som håller en något lägre klass än till exempel ”Down In This Hole”. Men vilken skiva har inte små dippar? Det är inte 2009 års bästa album. Det är inte ens 2009 års bästa album med inslag av folkmusik. Men det är riktigt bra. Synd bara att The Builders and The Butchers väljer att avsluta skivan med en låt som låter som ett samarbete mellan Moby och den där ytterst irriterande kvinnan som sjunger på ”The Great Gig In The Sky” med Pink Floyd.


Anton:

The Builders & The Butchers
är ett helt nytt band för mig men den sorts musik de spelar har länge legat mig varmt om hjärtat. Personliga favoriter som O' Death och Mumford & Sons känns inte allt för långt borta när jag lyssnar igenom Salvation Is A Deep Dark Well. Skivan börjar på ett övertygande sätt med Golden And Green och fortsätter än starkare med skivans bästa spår Devil Town. Just Devil Town skulle lika gärna kunna finnas med på en av Johnossis skivor, om man bytte ut de akustiska stränginstrumenten mot en skränig elgitarr.

Det positiva på skivan är de mångsidiga arrangemangen och den rikliga instrumenteringen som gör alla låtar intressanta. Ett minus är dock sångaren Ryan Solle som stundtals sjunger lite för surt för min smak, till exempel i låten Barcelona som blir lite av ett irritationsmoment och jag längtar efter de instrumentala partierna (som är alldeles för få i den låten).

Salvation Is A Deep Dark Well är helt klart värd att lyssna på, speciellt Devil Town och The Wind Has Come som är skivans höjdpunkter.

Stort släpp av Peace & Love

Lily Allen kommer göra en exklusiv skandinavienspelning på Peace & Love-festivalen i sommar. Dagens släpp innehöll även bland annat The Strokessångaren Julian Casablancas, Johnossi och brittiska The Cribs med den före detta The Smithsgitarristen Johnny Marr.

Hela dagens släpp:
Lily Allen
Julian Casablancas
Johnossi
The Cribs
Familjen
Thomas Di Leva
Invasionen
Anna von Hausswolff
Carl Norén
X-Alfonso
Babian
Theresa Andersson
Cryonic Temple
Oholics
Adam Heldring

Johnossi till Arvika



Dagens Arvikasläpp var den svenska duon Johnossi. Låten What's the point har spelats flitigt på P3 i år och den 28 april släpps den nya skivan Mavericks som är bandets tredje studioalbum.

Nytt släpp från Way Out West

Idag släppte släppte Way Out West åtta nya artister från världens alla hörn. Vad sägs om till exempel Rango från Egypten som spelar "transinbjudande och mystisk healingmusik med rötter i den sudanesiska zarkulten", eller Hip Hop/Reggea/Ragga-gruppen CIafrica från Elfensbenskusten.

Nya artister till Way Out West:
Konono N°1
Rango

Till Stay Out West:
Ras G & the Afrikan Space Program

Meher & Sher Ali
Mutamassik
DJ/Rupture
Nettle
CIAfrica

onsdag 21 april 2010

Dagens Arvikasläpp

Electropunkarna i Alice in Videoland är klara för Arvika. På Arvikafestivalens hemsida kan man även förhandslyssna på bandets nya låt Spaceship, länk här.

tisdag 20 april 2010

Ny mystik från Sincerely Yours - ceo

En ny video på skivbolaget Sincerely Yours hemsida. Frågan är, vad och vem är ceo?



Man ser och hör klart att det är Sincerely Yours som står bakom videon, med den drömska ljudbilden och det mystiska fotot som vi sett från bland annat jj. Mannen i videon är The Tough Alliance-medlemmen Eric Berglund och kanske är ceo ett soloprojekt av honom.

Idag kom även en ny låt av jj upp på samma hemsida. Låten heter ceo birthday och är en lugn och vacker låt med väldigt snyggt arrangemang (länk).

Nästa släpp från Sincerely Yours enligt P3 Pop är Kendal Johansson.

Nytt från Arvika och Way Out West

Dagens Arvikasläpp innehöll Brooklynbandet Yeasayer, en bokning som känns helt rätt för Arvika.

Way Out West hade sitt konstigaste släpp hittills med endast svenska Junip. Man kan undra varför de inte släpper Panda Bear och Air som varit klara sedan länge, förhoppningsvis kommer det ett större bandsläpp inom en snar framtid.

Jakobs Musikhörna v. 16: Club Killers - 13 Top Reggae Hits Performed By

Solen skiner, det är vår, det spritter i benen varesig du vill eller ej, du suktar efter baktakt. Tung dub, svettig ska, lunkande reggae eller svängig rocksteady, allt går bra, bara det går i baktakt. Som tur är så bjuder Club Killers andra platta på det här, med undantag för duben, den får ni hitta på annat håll. Gruppen (eller kanske snarare klubbens) första platta, liveskivan Two Nights With Club Killers var helt okej, varken mer eller mindre. Så döm om min förvåning när jag väl gav uppföljaren 13 Top Reggae Hits Performed By Club Killers en chans. Det som känndes stelt och segt på första plattan är som bortblåst, kvar finns ett tunggung som inte går av för hackor och ett sväng som saknats på den svenska ska- och reggaescenen sen Eskalator las på is. Glöm alla popinfluenser, glöm allt vad 2-tone och skapunk heter, det här doftar gammaldags baktakt på hederligt vis, utan att för den skull lukta föråldrat eller unket.

Men sen rör det sig om ett otroligt kompetent band också, med medlemmar ur bland andra Weeping Willows och Monster och med Anna Maria Espinosa som främste sångerska. Och det märks att det inte är några färskingar som spelar, för de har full koll på sina insatser, så väl att det stundtals minner om fantastiska Skatalites, även om jag kanske inte skulle gå så långt att jämföra de båda grupperna fullt ut.

Förutom duktiga musiker så har de även valt låtar som funkar överraskande bra. Både Goin' Up The Country och Femme Fatale är låtar som klarar övergången till baktakt förvånande bra, men allra bäst på skivan är ändå avslutande spåret, en cover av Kåldolmar och Kalsipper-introduktionen.

Men det är så klart inte på skiva som Club Killers är som bäst, det är på scen, med gästartister, både stora som små. Tur att de faktiskt agerar klubb också. 14 maj är det dags igen, på Hornstull Strand. Något för alla er Stockholmare att tänka på.

Club Killers – 13 Top Reggae Hits Performed By

måndag 19 april 2010

Ännu en släppvecka av Arvika

Dagens släpp var svenska Khoma (som ni kunde läsa om igår i Veckans Tips). Bandet kommer även till Siesta, Peace & Love och Hultsfred i sommar, så det var ingen vidare spektakulär bokning.

Ledtråden till morgondagens Arvikasläpp är "Imorgon = Ja!"

söndag 18 april 2010

Tips v. 16

Rasmus:

Vill ta tillfället i akt att tipsa om en skiva med två storheter som släpptes i onsdags. Roky Erickson (som tidigare uppmärksammats här på Popbrus) och Okkervil River (även de uppmärksammade här på sidan) har spelat in skivan True Love Cast Out All Evil. Fusionen är lyckad och rekommenderas varmt till fans av både Roky och Okkervil.

På fredag är det releasefest för José Sorachas efterlängtade debutalbum Vingar. Tillställningen äger rum på Kafé Deluxe i Växjö. Befinner ni er i närheten tycker jag definitivt att ni ska bege er dit, och dessutom införskaffa skivan.

För er som istället befinner er i Göteborg: gå och se Hidden Cameras på Brew House på lördag, för att se om Gay-Folk-Church-Music-pionjärerna fortfarande levererar.


Jakob:

Khoma har gjort storartad comeback. Med medlemmar ur bland andra Cult of Luna och Deportees så bjuder bandet på storartad postmetal. De släppte nyss sin tredje skiva, A Final Storm och återigen så hypas dem i musikpressen. På onsdag så spelar de på Debaser Slussen i Stockholm.

På torsdag kan man istället beskåda den gamle proggräven Ola Magnell som har releasefest för sin nya platta Rolös.

På tisdag så kan man gotta sig i improviserad musik på Fylkingen i Stockholm. Tre duos spelar musik du aldrig tidigare hört.


Anton:

Den kommande veckan bjuder på skivsläpp från två Way Out West-aktuella band.

På onsdag släpps The Radio Dept.s nya skiva Clinging to a Scheme och på måndag släpper Paul Weller skivan Wake Up The Nation.

Varför inte starta veckan med lugn singer/songwriter-musik på svenska? Ta er isåfall till Nalen i Stockholm imorgon då Nikola och Fattiglapparna spelar.

fredag 16 april 2010

Låtlista v. 15 - Korta låtar



Veckan låtlista på Spotify finner ni här.

Rasmus:

Park Ave – Theme Song
Kort, koncist och märkligt nog tycker jag även att den har en bra text.

David Sandström Overdrive – Fetch Your Invectives
Riktigt bra lo-fi med Mr Sandström, synd bara att den tar slut så snabbt.

Comet Gain – White Noise
Vitt brus, går det att låta bli att älska?

The Magnetic Fields – Roses
Får sköna vårkänslor av den här.

John Cooper Clarke – Evidently Chickentown
Klassiker med punkpoeten.


Jakob:

Birdflesh – Victims Of The Cat
Den är kort, men inte SÅ kort för att vara grindcore.

Animal Collective – College
Fina harmonier och ett fint budskap.

The Clash – 48 Hours
1:35 är lagom längd för en punklåt.

Daniel Johnston – Excuse Me
Nitton sekunder noiserock.

Dead Kennedys – Short Songs
Don't we all?


Anton:

John Zorn - N.Y Flat Top Box
Otroligt händelserik låt.

Gruff Rhys - This Is Just the Beginning
"This isn't a song, this is just a beginning"

The White Stripes - Little Room
Trummor och sång i en härlig symbios

Belle & Sebastian - I Don't Want To Play Football
En kort men ack så vacker låt.

Bright Eyes - Make War (Short Version)
Den långa versionen är bättre...

Förhandslyssna på LCD Soundsystem och Band of Horses

Den 19 maj släpps LCD Soundsystems nya album This Is Happening i Sverige men redan nu kan man lyssna på hela albumet på bandets hemsida (länk). En sak kan jag lova, LCD Soundsystem på Way Out West i sommar kommer bli fett!

19 maj är även datumet då Band of Horses nya skiva Infinite Arms släpps. På bandets hemsida kan man lyssna på en låt från det kommande albumet (länk).

torsdag 15 april 2010

Roskilde tillkännager affischen

Årets affisch är nu utlagd, och därtill släpptes ca 60 nya band, vilka jag inte orkar rada upp, så den här gången så plockar jag russinen ur kakan.

Bland de nya headlinerbanden så är det Patti Smith som sticker ut mest, men även The Prodigy lär glädja många.

I övrigt så bjöds det på en väldigt blandad kompott, mycket bra och mycket mindre bra. Sick Of It All, Vampire Weekend, Kings of Convenience, The Bear Quartet, Efterklang, FM Belfast, HEALTH, Ikonika vs. Cooly G, Japandroids, Julian Marley och Titus Andronicus är saker som alla lockar mig.

För hela artistlistan, nysläppta som tidigare bokningar går att beskåda HÄR!
Affischen, den finns att titta på HÄR!

Siestasläpp

Även Siesta hade släpp idag, ett mycket trevligt sådant också. Det som väger tyngst i min bok är Khoma, Babylove & The Vandangos och Pascal, tre band som levererar både på skiva och live, men även Danko Jones är mycket trevligt, även om deras machorock inte alltid funkar på skiva, men på scen så bjuder de på underhållning på mycket hög nivå. Utöver dessa band så släpptes även Per England, Andreas Söderlund och Bahnhof.

West Coast Riot bokar The Specials

Redan när de bokade Bad Religion så blev jag sugen på att åka, men på grund av andra åtaganden så avfärdade jag det hela ganska fort, jag kommer inte ha tid. Men idag så la dem till The Specials till bandlistan och helt plötsligt så måste jag tänka om mina prioriteringar. Ett besök i Göteborg har ärligt talat aldrig känts så motiverat som nu!

Veckans skiva v. 15: Peace Love and Pitbulls - 3


Spotify-länk till 3

Det gör ont, ja, visst fan gör det ont. Men ibland är det exakt precis vad man behöver. Att få sig en rejäl genomsköljning av smärta. Och då talar vi inte psykisk, utan ren och skär fysisk smärta. Att lyssna på PLP är inte något att göra med sin mormor när du precis vaknat. Ej heller vid en rejäl bakfylla. Bättre är det när du känner att ditt inre hakat upp sig och du behöver en omstart.
Ovanstående ord gäller framförallt bandets två första album PLP och Red Sonic Underwear, som båda är fantastiska och tillika fantastiskt underskattade. Men på bandets tredje och sista platta skruvar de ner smärtan ett snäpp, och istället får vi monotona och ibland till och med drömska stycken. Om man nu kan använda sådana ord om musik som fortfarande gränsar åt industrihållet…

Vid det här laget kan ni nog historien, men jag drar den ändå. I korthet. Thåström tröttnar på den kärlek han får från svenska folket efter tiden i Imperiet och första två soloplattorna. De förstår honom inte. Så han tar sitt pick och pack och drar till Amsterdam. Där bildar han bandet Peace Love & Pitbulls med Niklas ”Hell” Hellberg och Richard Sporrong. Bandet bränner inte bara skivbolagets budget med sitt Einstürzende Neubauten-inspirerade oväsen, de bränner även de svenska fansens uppfattning om den folkkäre Thåström. När han återvänder till Sverige så gör han det med tre gravt underskattade album. Men det är egentligen här hans karriär börjar.
Glöm Ebba Grön.
Glöm Imperiet.
Glöm Thåström och Xplodera mig 2000.
Visst, allt det där är saker jag varmt rekommenderar. Men det är först efter tiden i Holland som Thåströms skivor börjar att gnistra. För vad Thåström behövde var en rejäl genomsköljning av smärta. Och då talar vi inte psykisk, utan ren och skär fysisk smärta. Det behöver vi alla ibland. Förmodligen var det därför Peace Love & Pitbulls la av efter den här skivan. Thåström hade gått igenom sin skärseld, och PLP gör här inte längre lika ont att lyssna på. Uppdraget var slutfört.

För er som inte orkar med PLPs hårdaste stunder, 3 är en fantastisk platta med höjdpunkter i barndomsskildringen ”Caveman” och suggestiva ”Takin’ War Out Of Men”. Plus att skivan hålls samman av Sveriges bästa röst genom tiderna. Punkt.

onsdag 14 april 2010

Smått och gott

Här kommer fem kompletterande punkter om vad som har hänt och vad som kommer hända de närmsta dagarna.

Punkt 1.
För några veckor sedan besökte legenden Jakob Hellman Nyhetsmorgon i TV4 där han spelade två låtar från sitt album ...och stora havet från 1989. I programmet fick vi också reda på att Hellman kommer ge sig ut på turné i sommar och då spela hela sin debutskiva tillsammans med större delen av musikerna som medverkar på skivan. Han kommer ingå i ForeverYoung-turnén, en "musikfest" med 80-talsband, tillsammans med bland annat Olle Ljungströms band Reeperbahn.

Se intervjun här (filmen ligger uppe under begränsad tid).





Läs mer om Jakob Hellman på Popbrus här.



Punkt 2
Morgonpasset i P3 hade igår tisdag celebert besök av Popbrusfavoriten Emil Jensen. Emil bjöd på ett liveframträdande med Så får du mig ändå och fick 400 000 svenskar att dra på smilbanden med sitt klassiska försäkringsbolagsbrev.

Brev till försäkringsbolaget

Så får du mig ändå


Punkt 3
Imorgon torsdag kommer Sveriges nya visprinsessa Melissa Horn till Morgonpasset i P3

Läs mer här


Punkt 4
Idag startar Swedish Jazz Celebration i Stockholm, en festival där stora delar av Sveriges jazzelit medverkar. P2 sänder varje kväll från festivalen och här får ni några tips på artister som kan vara värda att lyssna på:

Klockan 21.15 imorgon spelar pianovirtuosen Mats Öberg (från Mats/Morgan Band) tillsammans med saxofonisten Jonas Knutsson på Fasching. Lyssna på deras liveskiva på Spotify här.

På lördag spelar Jeanette Lindström i Stockholm konserthus stora sal klockan 15.00. Lyssna på Jeanettes succéalbum från förra året här.

Hela festivalen avslutas på lördag med Nils Landgren Funk Unit klockan 22.30 i stora salen.


Punkt 5
Ett intressant skivsläpp ägde rum i måndags, nämligen svenska Tallest Man on Earths nya skiva The Wild Hunt. Den längsta mannen på jorden heter egentligen Kristian Matsson och han kommer till Way Out West i sommar efter en vår fylld av USA-spelningar.

Emmaboda släpper "klassiker"

Emmaboda bjöd förra veckan på Lonelady som del två i deras tema "Framtid", den här veckan var dock temat "emmabodaklassiker" och en video med affischen har dykt upp på deras förstasida där namn som tidigare var censurerade nu syns. Enligt forumet på emmabodas hemsida så rör det sig om:
I'm From Barcelona
We Have Band
Billie The Vision And The Dancers
Peter Morén

Inget jättespännande i mitt tycke, men en del poppare där ute fick sig nog en glädjande nyhet.

tisdag 13 april 2010

Godspeed You! Black Emperor återförenas

Enligt ett meddelande på GY!BEs hemsida så kommer bandet att spela en handfull spelningar i Europa och 9 stycken i USA i vinter. Vågar man hoppas på att världens bästa postrockband gör ett besök uppe hos oss i den kalla nord?

En sak är dock säker, om Godspeed inte kommer till mig, så kommer jag till dem.

Air till Way Out West

Ni som frekventerar Way Out Wests något ostrukturerade forum känner redan till det, även ni som lusläser festivaltrådarna på Flashback, men för er som inte läst det innan så är franska Air bokade till sommarens festival, allt enligt bandets myspace.

Ett släpp borde alltså vara nära nu, eftersom både Air och Panda Bear läckt ut vid det här laget.

Jakobs Musikhörna v. 15: Birdflesh

Jag är ingen storkonsument av grindcore. Tack vare numera nedlagda festivalen Augustibuller så har jag antagligen sett fler grindspelningar än jag lyssnat igenom grindskivor. För i ärlighetens namn så finns det endast tre grindband som jag självmant lyssnar på, Napalm Death, Nasum och Växjöbandet Birdflesh. De två första behöver knappt någon introduktion för NÅGON med minsta koll på genren. Birdflesh är väl antagligen något mer okända och därför ägnas veckans musikhörna åt dem.

Mitt första möte med bandet var när jag rotade igenom skivorna på Växjö Stadsbibliotek. Skivorna under A passerade obemärkt, men när jag kom till B så möttes jag av ett skivomslag som såg intressant ut, Birdflesh - Night Of The Ultimate Mosh stod det skrivet på den. Så klart kände jag till bandet sen innan, men jag hade inte lyssnat på dem. Nu verkade dock vara ett utmärkt tillfälle att göra det. Jag lånade skivan, tog mig hem och satte skivan i cd-spelaren. Inledande låten, Coffinfucker, slog mig nästan till golvet. Så hårt, så snabbt, men ändå så svängigt. Under den knappa halvtimmen som följde så överöstes jag med ännu 21 stycken grindpärlor. Sedan dess är jag frälst.

Trots att jag delat stad med bandet under hela min uppväxt så har jag aldrig haft nöjet att se dem på scen förrän nu i påskas. Och låt mig säga, upplevelsen var riktigt mäktig. Ljudet var under all kritik, de smattrande trummorna var allt som gick fram speciellt klart och Coffinfucker spelades ej, men under 20 minuter så befann jag mig i himmelriket.

Nya band till Arvika

Dagens bandsläpp från Arvika präglades av hård musik i form av Amorphis, Degradead och Sparzanza, föga tilltalande för oss på Popbrus. Desto roligare var de övriga två släppen, nämligen Den Svenska Björnstammen och Monostrip (bestående av fem medlemmar från I´m From Barcelona).

Nya akter till Hultsfred X

Idag släpptes sju nya akter till sommarens Hultsfredsfestival. 2007 bjöd Erykah Badu på en av Way Out West-festivalens bästa spelningar, i sommar kommer hon till de småländska skogarna med det nysläppta albumet New Amerykah Pt.2: Return of the Ankh under armen.

Det har tidigare sagts att ett svenskt band ska avsluta årets Hultsfredsfestival, idag bekräftades det genom bokningen av Teddybears.

Dagens släpp innehöll även ett intressant popband i form av den franska electroduon Jamaica och ett autentiskt folkrockband i australiensiska The Middle East.

I övrigt släpptes 60-talsdoftande Eli "Paperboy" Reed, soulgruppen Mayer Hawthornes & the Country och till sist Hultsfreds egna älsklingar i punkbandet Monark X.

söndag 11 april 2010

Tips v. 15

Rasmus:

Två bra spelningar väntar i Göteborg i helgen:

Känner du för att lugnt stå med en öl i handen och gunga till inte lika lugn musik, ja då beger du dig till Nefertiti på fredag och ser Skull Defekts och deras alldeles egen Skull Club. (Läs om senast Skull Defekts spelade på Skull Club här)

Vill du däremot dansa så får du hålla dig en dag till. För på lördag spelar Den Svenska Björnstammen på Fängelset. Då de bjöd på en av de trevligaste spelningarna på Emmaboda förra året lär det bli bra. Då sjöng festivalen på sista refrängen för den gången, men folk dansade ändå som om de precis anlänt. På lördag kommer folk vara piggare - men kanske inte lika lätta att få att dansa. Gå dit och se hur det blir med den saken. Och ha kul!

För att lugna ner er lite efter de här två eventen kan ni ta och lyssna på The Legion Sessions med Great Lake Swimmers, som släpps på fredag. Riktigt sköna och avslappnande låtar som ändå svänger, med bandet som släppte ett av förra årets bästa album. Flera av låtarna därifrån är med här också, fast nu live.


Jakob:

På fredag kan Uppsalabor gotta ner sig i Svensk folkmusik på Katalin, där spelar nämligen Frifot!

Växjöbor däremot beger sig antagligen till Kafé Deluxe för att njuta av Babylove & The Van Dangos som lirar ska av den gamla skolan.

Lördagen däremot bjuder på briljant popmusik för Stockholmarna, A Sunny Day In Glasgow håller låda på Debaser Slussen. Förvänta er shoegazerdoftande drömpop av världsklass!


Anton:

Imorgon måndag kommer brittiska Mumford & Sons till ett sedan länge utsålt Debaser Slussen för en spelning. Lyssna in er på folkrockarna här och håll tummarna om att bandet bokas till någon av sommarens festivaler.

Imorgon släpps Rufus Wainwrights nya album All Days Are Nights: Songs for Lulu i Europa. Tre av låtarna på albumet är sonetter skrivna av Shakespeare som Wainwright tonsatt, ett intressant inslag.

P3 live bjuder denna vecka på reggearytmer i form av Kultiration på tisdag, svensk vispop av Melissa Horn på onsdag och högklassig pop av Asha Ali på torsdag. 20. 30 är tiden att lägga på minnet.

fredag 9 april 2010

Låtlista v. 14 - Vår



I veckans låtlista har vi fått finbesök av Maja Mångård, läs en intervju med Maja här.

Veckans låtlista på Spotify finner ni här.


Maja (Money Can't Buy Music):

Francoise Hardy - Ce Petit Coeur
När jag hör den här låten känns det lite som att möta våren i Paris, där jag sitter på ett café och flyter in bland det fina franska folket.

MGMT - Kids
För mina tankar till barnsben, då det var vår när jag tog på mig jeansjackan, gick ut på gatan, ropade in kidsen i kvarteret och drog igång hopprepet efter att supersugaren just varit där och sopat bort allt grus efter vintern.

Kite - Ways To Dance
Den här låten får mig att spritta i hela kroppen, den ger mig vårkänslor helt enkelt.

Club 8 - Hope for Winter
När jag lyssnar på texten inser jag att våren också kan kännas kravfylld och att det gör ont när knoppar brister.

Taken By Trees - Cedar Trees
Tar mig tillbaka till den mest blomstrande vår jag har fått uppleva i april under cherry blossom i Japan, något jag varmt rekommenderar.


Rasmus:

The Lucksmiths - T-Shirt Weather
Riktigt glad låt om lyckan av att kunna vara ute och gå i solen i t-shirt för första gången på året.

Judy Collins - Just Like Tom Thumb's Blues
"When you're lost in the rain in Juarez / And it's Eastertime too"; Collins tolkar vad som kanske är Bob Dylans bästa låt.

Jens Lekman - Julie
Våren är som finast när körsbärsträden står i blom.

Patti Smith Group - Easter
Patti Smith är alltid Patti Smith. Jag tror att det hade kunnat vara riktigt trevligt att vara ute och promenera med henne på påskdagen, som hon sjunger om att göra.

The Go-Betweens - Spring Rain
Till och med regnet kan vara riktigt trevligt så här års


Jakob:

David Sandström Overdrive - Here's For Summer
Sommaren närmar sig med stormsteg och snart börjar förhållanden klappa ihop till både höger och vänster.

bob hund - Rundgång, gräslök, fågelsång
Tre saker som hör våren till.

Sonic Youth - Silver Rocket
Hela Daydream Nation är en platta jag starkt förknippar med våren.

Daniel Johnston - Devil Town
Även 1990 är en platta som doftar vår.

The Very Best - Warm Heart Of Africa
Den perfekta låten att dansa bort vintern med


Anton:

Millencolin - The Story Of My Life
Få saker passar bättre en varm vårdag än en Millencolin-klassiker.

Dogs Die In Hot Cars - Godhopping
En låt som sover hela året men vaknar upp några veckor i april.

Lars Winnerbäck - Vänner
Perfekt soundtrack till en vacker vårkväll.

Harry McClintock - Big Rock Candy Mountain
Jag mötte nyligen våren i USA, och då spelades denna låten i bakgrunden.

Maia Hirsawa - You And Me And Everyone We Know
För nästan exakt tre år sedan såg jag Maia Hirasawa live första gången, en vecka efter att hon släppt sitt debutalbum. En vårskiva.

Veckans skiva v. 14: Roky Erickson - Gremlins Have Pictures

Roky Erickson – Gremlins Have Pictures

På grund av personliga skäl så kommer veckans skiva en dag sent, men bättre sent än aldrig.

Tionde låten på skivan heter Heroin. I konvolutet intervjuas Billy Miller (aka Billy Angel), en av medlemmarna i Rokys kompband The Aliens, av Gregg Turner. Om nämnda låt står det så här:

"G: Was Roky a Velvets fan?
B: He was aware of Lou Reed being his only rival.
G: Did the R & Aliens cover any other VU songs?
B: Rocky And The Aliens never covered ANY song, except "Telstar""

Hurvida detta är sant eller ej tänker jag inte ens debattera, men uttalandet säger en hel del om Rokys syn på sig själv och sina konkurrenter. Och faktum är att när båda versionerna ställs mot varandra så har jag svårt att avgöra vilken jag faktiskt tycker bäst om. Velvet Undergrounds är inget mindre än ett mästerverk, men Roky and the Aliens plockar bort allt som har med avant garde-pop att göra och byter ut mot stenhård garagerock vilket i det här fallet funkar oerhört bra.

För Roky har belägg för att se sig som en av de stora på rockscenen. Med ett förflutet i 13th Floor Elevators, det första band som själva kallade sin musik psykedelisk sägs det, så har man rätt att vara lite självgod, speciellt när ens sologrejer håller lika hög kvalité.

Den här plattan är nämligen inget mindre än ett mästerverk. Större delen av plattan består av fåackordslåtar i garage-anda, men här och var dyker det upp akustiska spår som fungerar bra som pauser för andhämtning.

Att gå in på låtar här blir lätt ointressant eftersom den här skivan har ett enormt emotionellt värde för mig och varje låt har en speciell plats i mitt hjärta. Men vissa låtar är så viktiga för Rokys karriär att de inte riktigt kan förbises, främst Night of the Vampire som tack vare Entombeds cover antagligen har gett Roky en hel del nya fans. En annan låt som måste nämnas är Cold Night For Alligators, som även den är en Roky-klassiker. En sista låt som nästan måste nämnas är I Have Always Been Here Before, en akustisk pärla som är ett måste. Om man lyssnar på dessa tre låtar så har man redan där skaffat sig en god uppfattning om Roky Erickson. Gillar man dem inte så kan man sluta lyssna, men om man tycker om det, ja, då har man mycket kvar att hämta.

onsdag 7 april 2010

Intervju med Maja Mångård från Money Can't Buy Music


“Though I'm leaving when the light comes,
I still love you,
More than you'll know,
And maybe the snow,
Will keep the memory for us,
And no matter what comes next there is only you and me,
And the star upon your teeth.”

Vad låten handlar om och vem låten handlar om låter vi vara osagt. Men den har en eggande titel; ”Welcome to Växjö”.

Det är den 12 april. Året är 2003. Gordon McIntyre står på scenen på Lokal Bar i Växjö med sitt band Ballboy. Det är i denna veva låten skrivs. Men denna kväll händer fler viktiga saker än så. I toalettkön kommer ett möte senare under kvällen att ske. Ett möte som leder till att en Växjö-ikon föds…

Maja Mångård är tillbaka i Växjö över påsken för att hälsa på sin familj som ibland kommer tillbaka till staden på helgerna. Det var här hon växte upp. Trots detta blir besöken i staden av alltmer sällan; föräldrarna bor i Stockholm och hon själv i Kalmar. Men det fanns alltså en tid då hon bodde i staden. Då jobbade hon som lärare. Men det var tufft att vara lärare på mellanstadiet. Och alltför stor del av arbetet bestod av sådant som inte var undervisning. Samtidigt kände hon inte kallet som många lärare gör. Så Maja sadlade om till design och började jobba på Ikea via en praktikplats hos dem i Glasgow. Därefter jobbade hon för företaget i London och i Ballboys hemstad Edinburgh. Nu inreder hon visningsrummen på Ikeas varuhus i Kalmar.
– Jag har länge varit intresserad av företaget och så är man allt lite stolt att det kommer härifrån. Faktum är att Gordon är galen i Ikea.

Men det var alltså när Maja Mångård befann sig i sin gamla hemstad Växjö som ett väldigt viktigt möte skedde. Ett möte som gjorde Maja Mångård till en ikon bland Ballboy-fans i Småland. Det var i en toalettkö för nästan exakt sju år sedan som historien om skivan The Universe For Beginners påbörjades. För då både Gordon McIntyre och Maja Mångård var lärare började de att prata med varandra.
– Jag tror att det är så skottar är. Gordon är det i alla fall. Han pratar med alla.
Gordon berättade att han var sugen på att spela i Stockholm. Den stad som Maja turligt nog just då bodde i.
Den våren spelade Maja en del med Ballboy i Sverige. Eller kanske snarare med Gordon. För den våren var Ballboy nästan detsamma som Gordon McIntyre. Bland annat spelade de på festivalen Spring In Paris i Stockholm, där även nykomlingarna José Gonzales och Jens Lekman uppträdde.

När Maja sedan flyttade till Edinburgh bildade de två bandet Money Can’t Buy Music.
– Gordon var just då väldigt intresserad av elektronisk musik, och satt hemma och pillade med GarageBand på datorn.
Skivan var en lång process. Först spelades en singel om Johannes Kepler in; ”We Will All Asphyxiate”. Sedan tog det tre år innan albumet kom ut. Mycket på grund av Gordons späckade schema med Ballboy och soloutflykter på teatern. Innan den väl släpptes putsade han dessutom till resultatet.
Skivan spelades in i Gordons sovrum.
– Det ska höras i musiken, den ska kännas hemsnickrad och personlig.

Bakom The Universe For Beginners står framförallt Gordon. Det är han som står bakom text och musik. Om man ska göra det enkelt för sig. Men bakom texterna ligger filosofiska diskussioner de två bandmedlemmarna emellan.
– Jag läste en del filosofi då. Det var så Johannes Kepler kom in i texten på skivan.

”When Johannes Kepler was staring at the planets
and looking at the ellipses and the arcs that they made in the sky
he thought about a lot of things.

About the way that they moved and the way that they interacted with the world
But he thought about something else too.

He thought about music.”

Dessutom bidrog Maja med fiolslingor som hon själv komponerade.
– Och jag sjunger ju på skivan också. Hellre än bra.
Det var även hon som kom på bandnamnet Money Can’t Buy Music.
– Det är roligare när musiken inte handlar om pengar. Samtidigt som det är lite av baksidan med det som kallas skivdöden, att det inte längre går att leva på sin musik. Å andra sidan är den fantastiskt med den tillgång till ny musik vi har fått de senaste åren.

När skivan släpptes recenserades den i de flesta brittiska tidningar och bandet spelades även på Radio One. Men skivan uppmärksammades även i Sverige av en recensent; Andres Lokko. Lokko hyllade bandet och jämförde dem med Arab Strap.
– Det var skitkul att han gillade det, fast det är ju alltid tråkigt att jämföras med andra.
Money Can’t Buy Music har totalt haft tre spelningar. Samtliga i Storbritannien.
– Gordon är van att ha ett helt band bakom sig när han spelar, därför tycker han att det är tråkigt att stå på scenen med samplingar i bakgruden.
Ovan citerade låt om Kepler har även använts vid ett brittiskt universitet, vid undervisningen om just Kepler.
– Gordon fick reda på det i ett mail, där han som använde låten frågade om det var okej. Jag minns tyvärr inte vilket universitet det var dock.

Kommer det någon uppföljare till The Universe For Beginners?


– Gordon har inte mycket tid just nu, men om han får tid till en uppföljare så kommer jag inte att säga nej. Jag önskar att jag kunde säga att jag har något annat projekt på gång, men det har jag inte tyvärr. Jag har inte hunnit upptäcka Kalmars musikliv riktigt än. Fast det är inte som i Växjö heller, historiskt har det kommit fler popband från Växjö.

Vad lyssnar du på för musik?


– Jag lyssnar mycket på klassiskt och mycket på skotsk pop. Det kommer otroligt mycket bra musik därifrån. På sistone har det blivit en del Magnetic Fields också. Men bara deras äldre grejer. Jag har fortfarande inte hört deras senaste. Men just nu lyssnar jag nog mest på Kite. De är ju halvt härifrån staden.

Har du mycket koll på musikscenen här i Växjö?

– Jag fascineras av The Ark. Inte för att jag gillar deras musik – även om deras tidiga låtar var riktigt bra – utan för att de testat så mycket. Som Melodifestivalen, det gör dem intressanta. Men som sagt är jag ambivalent till deras musik.
Vi spelade en gång på samma festival som Esther. Jag gillade dem, de hade väldigt mycket energi på scenen. Finns de fortfarande?

Ja.

Och så gillar jag Surrounded också. Det är elektroniskt och rockigt. Jag rekommenderar dem verkligen!


Om ni – likt oss på Popbrus – inte kan få nog av Maja, titta in här igen på fredag, då hon tipsar om fem låtar som hon associerar med våren.