torsdag 1 april 2010
Veckans Skiva v. 13: Standard Fare - Noyelle Beat
Jag och Popbrus-Rasmus åkte för ungefär en månad sedan till London för att gå på London Popfest, en festival vars line-up till största delen bestod av små brittiska indieband. Anledningen att vi åkte dit var skotska Ballboy som sedan gymnasietiden varit en favorit med låtar som Welcome to Vaxjo och Kiss me, Hold me and Eat me. Efter festivalen for dock inte tankarna i första hand tillbaka till Gordon McIntyres (sångare i Ballboy) underbara texter och trallvänliga melodier, utan istället till alla de guldkorn av indieband man hade fått upp ögonen för under kvällen, och speciellt till guldklimpen Standard Fare.
Standard Fare från Sheffield är en trio som skapar låtar enligt indiepopens handbok. Med starka melodier och fantasifulla arrangemang kommer de långt men det som skiljer Standard Fare från mängden är sångerskan och basisten Emma Kupas röst som höjer låtarna till skyarna. Bandets debutalbum Noyelle Beat släpptes i måndags (29 mars) på det lilla brittiska bolaget Melodic och innehåller tretton låtar.
Noyelle Beat rivstartar med de tre låtarna Love Doesn't Just Stop, Nuit Avec Une Amie och Philadelphia som alla hör till skivans absolut bästa. Till en början hade jag svårt för de lite lugnare låtarna som jag tyckte mest var i vägen för de mer dansanta. Men efter flertalet lyssningar så har de lugnare låtarna sjunkit in och jag har insett att de ger skivan ett djup som skulle saknas utan dem.
En sak som är skönt att höra med Noyelle Beat är att man inte har dränkt ljudbilden med en massa instrument utan man har nöjt sig med sång, gitarr, bas och trummor. Trummorna har väldigt mycket rumsklang som bidrar till att man får en härlig livekänsla på låtarna.
Jag har tidigare nämnt Emma Kupa som sångerska men även gitarristen Danny How sjunger på vissa låtar. Hans röst påminner starkt om Lars Lindquist i svenska Billie The Vision And The Dancers och i duetten Nuit Avec Une Amie (A Night With A Friend på franska) bildas en perfekt fusion mellan Kupa och How. Den ovan nämnda låten är även skivans bästa tillsammans med Dancing.
Lyssna på skivan här (från Bandcamp):
Etiketter:
Standard Fare,
Veckans skiva
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar