Skivrecension: Everett Parker - Rusty Bucket Leftovers

Diskussionen om ensamma män med gitarrer och ensamma kvinnor med pianon känns äldre än både hjulet och Mick Jagger. Tillsammans. Så varför ta upp den igen och igen och igen… Jo, just för att de ensamma männen envisas med att plocka fram gitarrerna och för att de ensamma kvinnorna fortsätter att drömma om att bli nästa Regina Spektor. Så behöver vi fler? Givetvis inte. Men å andra sidan, behöver vi fler skivor av sådana namn som Levellers och Morrissey, vars album låter precis som det föregående? Nej, behöver det gör vi inte. Men vi vill. För ibland kan man inte få nog.
Anledningen till att många får något mordiskt i blicken när de ser en akustisk gitarr beror inte på att vi har för många singersongwriters, men det är en konsekvens av det. För det leder till att vi får väldigt många tråkiga och intetsägande artister, samtidigt som det ibland dyker upp riktiga guldkorn.

Everett Parker, eller Daniel Börjesson som han egentligen heter, är kanske inte tidernas mest innovativa singersongwriter, men ibland träffar han bara så jävla rätt. När ljudet av låtar som ”The Walker” och ”There’s a Storm Comin’” ljuder i mina öron sprider sig ett leende över mina läppar och jag vill dansa och sjunga med i de träffsäkraste formuleringarna. Även om det är döden han sjunger om.

Hur låter Rusty Bucket Leftovers då? Som sagt: ensam man med gitarr. Daniel själv säger att han är influerad av ”amerikansk och irländsk folkmusik, gammal blues, rock och popen från 60- och 70-talet”. Visst, jag köper det där. Samtidigt har han en härligt raspig röst som påminner om en lite mer lättlyssnad Leonard Cohen eller Tom Waits. Men det är ingen av dessa referenser jag tänker på när jag lyssnar på Everett Parkers tredje album. Istället dyker Band Of Horses upp i mitt huvud. Kanske inte rent musikalsikt, men stämningsmässigt slår de båda an samma sträng; Everett Parker är ljudet av röda löv och höstens sista iskalla äpplen.

Sist, varför ska man införskaffa Rusty Bucket Leftovers istället för Everett Parkers två tidigare album, From A Carved Walls Town och Airplanes & Diving Tequilas? Det finns ingen anledning egentligen. Inte för att senaste skapelsen är sämre än dess föregångare (trots att låten ”Dear Friday” finns med på både och From A Carved Walls Town och Rusty Bucket Leftovers, och den äldre versionen träffar mer direkt). Men Everett Parker är egentligen ingen albummakare. Det är svårt att urskilja från vilken platta en viss låt kommer. På gott och ont. Man vet vad man har att vänta sig. För likt Levellers och Morrissey ljuder samtliga plattor av samma sound. Samtliga tre plattor är definitivt prisvärda. Och det får gärna komma fler.


För att komma i kontakt med Daniel, eller köpa hans skivor, KLICKA HÄR.


Everett Parker spelar på Klubb Rampfeber i Göteborg imorgon. Rusty Bucket Lefterovers släpps tillika imorgon.