Skiva: Juni Järvi - The Gospel

Juni Järvi måste ha lyssnat mycket på The Magnetic Fields 69 Love Songs och Jens Lekmans tidiga hits när han gjorde The Gospel. För de referenserna är så tydliga att de inte går att missa. Det låter som att Magnetic Fields valt att göra en skiva tillsammans med Jens. Men gör man ett album som låter som något som redan är gjort, gäller det att man gör det med charm, och det har sannerligen Juni gjort. Att skivan kom när den gjorde bidrar nog också till dess kvaliteter. Skivan kom 2010, men den låter som att den kom åtminstone fem år tidigare, och den verkar i en musikalisk tradition som när den kom nästan var bortglömd, och endast hade ett nostalgiskt skimmer över sig. Men när Juni gjorde The Gospel fann den här musiken samtiden igen.

 

Men inte nog med att han stjäl från storheter som Merritt och Lekman och gör indiepop som låter som om den var gjord under den period då denna genre var som allra bäst. Han har också plockat in två gästartister, som är bland de finaste vi har i det här landet: Annika Norlin och Markus Krunegård. Trots det är skivan ännu starkare i hans solonummer. Så om ni av någon anledning varken gillar Stephen Merritt, Jens Lekman, Annika Norlin, Markus Krunegård eller tidig 2000-talsindie, då kan ni sluta läsa här. Annars tycker jag verkligen att ni ska trycka på play-knappen här nedan. Och jag lovar, ni kommer att älska det.

 

Topp 7: Annika Norlin

Hon sjunger i både Säkert! och Hello Safride och har samarbetat med bland andra Billie The Vision & The Dancers och Perssons Pack. Det hör inte till ovanligheterna att hon säger att hon tänker lägga av som artist. Men med tanke på de fyra utmärkta album hon gett ut hittills, är det bara att hoppas på att det bara är ett elakt pr-trick. Nedan får ni Annikas sju bästa låtar.

Listan finns på Spotify!

1. Isarna (Facit)
2. Long Lost Penpal (Introducing Hello saferide)
3. The Quiz (Would You Let Me Play This Ep 10 Time A Day?)
4. Och jag grät mig till sömns efter alla dar (Säkert!)
5. I Wonder Who Is Like This One (More Modern Short Stories From Hello Saferide)
6. Min hemstad (Razzia vol II - There's a Razzia Going On)
7. Åkej (Sonja Åkesson tolkad av)

Skivrecension: Säkert! - På engelska

Förra året släppte Annika Norlin ett av det årets bästa album. Inte bara med svenska mått mätt. Det är därför inte konstigt att även internationella musikkonsumenter fått upp ögonen för Säkert!. Och det är heller inte konstigt att hon nu väljer att översätta skivan för att de även ska förstå vad som sjungs. Lite som Kent gjorde med Isola och Hagnesta Hill (är det någon som minns de engelska versionerna idag?). Fast inte helt och hållet så. För det är bara åtta av tolv låtar från Facit som översatts (och det är ett klockrent urval). Samt två från den självbetitlade debuten och även en låt som på svenska enbart släpptes digitalt. Så denna skiva bör ses som en översatt greatest hits, och såleda bedömas som en sådan.

Ingenting här gör sig egentligen sämre än på de svenska albumen, bortsett från att texterna kanske är lättare att ta till sig på svenska. Men då målet är just att de ska bli lättare att ta till sig när de är på engelska, så är detta knappast något man kan klandra På engelska för. Vissa ord gör sig till och med bättre på engelska. Song of Solomon låter exempelvis bättre än Höga visan. Och när hon sjunger om mitt gamla stamhak Dovas på engelska, så får jag om möjligt mer gåshud än när det gjordes på svenska.

Fast egentligen är det inte engelska som låtarna sjungs på. Annika har sagt att tanken med skivan var att göra den på ett tredje språk: svenska översatt ord för ord till engelska. Och ibland kan denna dåliga engelska bli lite påfrestande. Men bara ibland. Men det är ändå detta som drar ner betyget från en femma.

Säkert! på svenska, låter det som Hello Saferide? Njae, det är en annan sorts driv i Säkerts låtar som gör att man känner skillnad på banden även när de sjunger på samma språk. Fast visst, vissa låtar drar åt Saferide-hållet. Som "November" och "You'll be on you're own". Och för svenska lyssnare är "November" den stora behållningen , då den aldrig tidigare getts ut på skiva. Varken på engelska eller svenska.

Men annars säger jag som Annika själv skrev om plattan: "Om du är svensk och läser det här: gör det inte. Du ska lyssna på den svenska skivan". För även om detta är en rysligt bra platta, så är Säkert! bättre på svenska.