Det var ett tag sen mitt intresse för noisepop svalnade. För många band hypades trots att de lät precis som alla andra och helt plötsligt blev det inte värt att ens söka efter guldkorn inom genren eftersom du var tvungen att ta dig igenom så mycket skräp för att hitta något som ens var lyssningsvärt. Därmed föll även No Age i glömska för mig.Men som av en händelse så hittade jag nyligen Everything In Between på min dator och kastade in den på min mp3-spelare för att ge den ny chans. Inledande Life Prowler stod inte ut vid första genomlyssningen och jag var nära på att avfärda plattan redan där. Jag tog mig dock igenom första låten och redan under nästkommande Glitter föll poletten ner, helt och hållet tack vare gitarrerna. Dels de som gnisslar långt fram i ljudbilden, dels de som ligger som ett konstant brus i bakgrunden. Sen dess har plattan gått varm och hjälpt mig genom några mindre spännande dagar på ett enformigt kneg.
För No Age bemästrar verkligen genren, det är snyggt producerat, vi snackar inte lo-fi här, bara vackra poplåtar klädda i oljudsskrud. Oavsett tempo så lyckas de skriva bra låtar. Varesig det doftar punk eller låter som ett renodlat popband så är det imponerande låtskriveri. Nu är det bara för mig att ge duons övriga plattor en ny chans.
Lyssna på Everything In Between på Spotify
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar