Veckans lista v.46: Obefogade underdogs

Du har säkert varit med om det. En låt du gillar kommer på radio eller på festen och klagomålen börjar hagla. Om hur skivan var kass eller att artisten sålt sin själ och allt däremellan. Veckans låtlista är till för att ge många låtar en ny chans, låtar som fallit i skymundan eller som sågats alldeles för hastigt eller outgrundligt. Ett litet smörgårdsbord av underdogs alltså.


Markus: 

Fireside – Thing On A Spring
Svenskt 90-talsband som hade en ljus framtid men musikklimatet förändrades och bandet föll i glömska i takt med försäljningssiffror.

Trainspotters – Dirty North
Väldigt underskattad svensk hiphop från norra Sverige. Har fått alldeles för klent genomslag utomlands.

Matthew Jay – Four Minute Rebellion (Explicit) (Album Version)
En brittisk songwriter som verkligen inte fått det genomslag han förtjänar. Grym känsla för melodier.

The Darcys – Peg
Ett album som alla fans trodde skulle vara en ny fullängdare visade sig bli en coverskiva Steely Dans klassiska jazz-rockskiva AJA från 70-talet. Inte helt uppskattat.

Kno of Cunninlynguists – Rhythm Of The Rain F. Thee Tom Hardy & Tunji
Cunninlynguists har fans så det räcker och blir över, dessvärre kan man inte säga detsamma om Kno's solokarriär.


Anton:

Mumford & Sons - Winter Winds
Allsmäktiga Pitchfork spydde galla över Mumford & Sons debutalbum och brydde sig inte ens om att recensera uppföljaren Babel. Ganska oförtjänt tycker jag.

I Blame Coco - It's About To Get Worse
Visst var det en hype kring I Blame Coco som kanske inte höll hela vägen fram, men låtarna som är producerade av Klas Åhlund är ändå riktigt bra.

Sleigh Bells - Tell 'Em
Bandets skiva Treats fick sig ett par ordentliga kängor i olika recensioner, helt obefogat.

Nikola Sarcevic - Lovetrap
Intresset för Millencolinsångarens solokarriär har alltid varit svalt, men likväl bra och då framför allt skivan Lock-Sport-Krock.

The Lost Patrol Band - Golden Times
Det lär inte vara många som saknar Lost Patrol Band, men visst svänger det!


Jakob:

The Flaming Lips & Nick Cave - You, Man? Human???

Från samarbetsplattan "Flaming Lips and Heady Fwends" som var en ganska ljummen upplevelse, men har ett flertal riktigt bra stunder.

The Clash - Three Card Trick

Från deras sista platta "Cut The Crap" som av de flesta brukar ses som ett väldigt ovärdigt avslut för ett fantastiskt band.

Bergman Rock - Help The Band

bob hunds engelskspråkiga projekt blev aldrig någon hit, men "Help The Band" är åtminstone en underbar låt.

Chumbawamba - When Fine Society Sits Down To Dine

Sett som ett one hit wonder, vilket borde ses som en kommersiell flopp, dock med kultstatus som världens enda anarkopopband.

Ramones - Have You Ever Seen The Rain

Bandets coverplatta "Acid Eaters" anses som en av deras sämsta, men jag har alltid gillat den, speciellt när de tolkar Creedence Clearwater Revival