Låt: Joan Baez - Diamonds and Rust

Joan Baez lät inte likadant på 60-talet som hon gjorde på 70-talet. Och hon låter inte likadant nu. Men hon har hela tiden låtit ljuvligt. En av musikhistoriens vackraste röster fortsätter att vara en av musikhistoriens vackraste röster oavsett i vilken del av karriären hon befinner sig, och oavsett hur bra, eller dålig, musiken i övrigt är, är hon alltid värd att höras på grund av den där rösten. För den är ljuvlig.

Det är verkligen inget banbrytande att välja att plocka fram låten "Diamonds and Rust" från albumet med samma namn. Både skivan och låten har alltid värderats högt i hennes låtskatt. Med rätta, för det här är jävligt bra.

Låten handlar om expojkvännen Bob Dylan (som Baez är en av de flitigaste tolkarna av, i likhet med Totta Näslund). Musiken stannar kvar i huvudet långt efter att den tystnat. Men rösten stannar kvar ännu längre. Så har ni inte gjort det än: spana in den här kvinnans musik, och börja med "Diamonds and Rust". Om ni inte gillar det är det något allvarligt fel på er.