Nedan kan ses femton av april månads mest spännande låtsläpp!
Rasmus:
Tullycraft - No Tic, No Tac
Twee när det är som bäst.
Frank Turner - Plain Sailing Weather
Frank låter som Frank brukar. Och det är bra.
Tandem Sky - Hurricane
Magnus Carlsons nya band. Denna duett med Britta Persson låter lite som Jesus and Mary Chains Sometimes Always.
Magnus Ekelund och Stålet med Mattias Alkberg - Ut med dig i solen
Precis som på Född fel är det riktigt fint när Magnus och Matti sjunger tillsammans.
Sällskapet - Rött liguriskt vin
Vacker monotoni.
Anton:
We Are The Storm - Morel Park
Med bandets andra skiva så visar de att de fortfarande är ett av Sveriges mest spännande indierockband.
Esther - Give Me Some
Popmusik på högsta nivå.
The Knife - Wrap Your Arms Around Me
The Knife är tillbaka och gör en minst sagt förutsägbar succé.
Maia Hirasawa - Please
Hirasawas musik har förändrats, men jag har ännu inte bestämt mig för om det är till det bättre.
Mire Kay - Great Lakes
Månadens kanske mysigaste skiva.
Markus:
NONONO - Pumpin Blood
Redan tio sekunder in i låten börjar det rycka i kroppen. Det är det energi och rytm. Och dessutom visslingsvänligt.
Wildlife - Lightening Tent
Bortsett från att vara något lång så är det en jäkligt trevlig låt att välkomna våren med.
Air Review - Young
Solklart månadens skiva. Underbart polerat sound och harmonier.
Aquaduck - Indian
Månadens överraskning kom från en EP med två för mig helt okända band. Aquaduck och Brightener släppte en tudelad EP med två låtar var. Och kanske borde man göra så oftare för kvaliteten är konsekvent och skyhög!
Wooly & The Mammoth - Fallen Down
Vad passar bättre än lite folk/pop på våren? Ett välkommet tillskott i vilken vårlista som helst!
På Record Store Day i år släppte Anna Ternheim en tvåspårs-EP med en ny version av låten som de allra flesta förknippar med henne - Broder Daniel-låten Shoreline. Denna gången har pianot fått sällskap av blåsintrument och en såg men egentligen är det få förändringar som gjorts jämfört med versionen som Ternheim släppte för nio år sedan på sitt debutalbum Somebody Outside. 
Lika härligt det kan vara att lyssna på gamla jazzrävar, lika spännande kan det vara att lyssna på unga jazzmusiker som vågar ta ut svängarna. Perssons Sexa hör helt klart till den senare av kategorierna.
En av de vackraste kärlekslåtar jag hört på senare tid är John and Jodie av folkpunkduon Ghost Mice, även om det i just denna låt bara är Chris Calvin som sjunger och spelar gitarr. Chris Calvin är grundare av Plan-It-X Records, ett bolag som gjort mycket för att lyfta fram folkpunken som genre, men det hör inte hit.
18-åriga Thelma Plum kommer från Brisbane i Australien och skapar tillsammans med sin rostiga akustiska gitarr låtar som växlar mellan sprudlande glädje och dyster vemodighet. Trots att musiken härstammar från andra sidan jorden så passar den som hemma i min skivsamling bredvid artister som JayMay, Priscilla Ahn och i viss mån även First Aid Kit. 
Det är lätt att dra paralleller till band som Iceage och Sonic Youth när man lyssnar på Stockholmsbandet Paint Sniffing Survivors debutalbum Popsongs For Satan. Rent musikaliskt hamnar de någonstans mellan den samtida post-punken och den skränigare delen av den kortlivade men ack så fantastiska no wave-scenen som fanns i New York ett kort tag på sjuttiotalet. Det är rått, simpelt och tämligen opolerat, på ett bra sätt.
Förra årets absolut bästa konsertminne var en gratiskonsert på en jazzklubb i Oslo, av ingen mindre än Colin Stetson. Ett namn som kanske inte säger er så mycket, vilket inte är så konstigt, då hans soloplattor knappast rönt några gigantiska framgångar, men han har spelat sax på plattor med Tom Waits, Arcade Fire och Bon Iver, för att nämna några.
Inlägg
