Postpop torde vara det bästa sättet att beskriva Slutets musik, med en fot i postrockträsket och den andra bland bombastiska popgrupper. Det som skiljer dem från valfritt postrockband är den där poppiga nerven, det är inte alls tungt att ta till sig och inte så fokuserat på crescendon som de flesta band som verkar inom nämnda genre. Istället är det fokus på melodier. Visst ökar även Slutets låtar i volym och styrka stundtals, men det är inte det som är höjdpunkterna i låtarna.
Den skiva jag recenserar är en singel, två låtar på strax under 14 minuter. Inledande Psykbryt är trevlig lyssning, men kunde ha mått bra av lite mer variation.
Andra låten, Vilse, faller mig mer in i smaken. Kanske främst för den oväntade vändningen efter dryg tre och en halv minut där de går från postrock till att närmast låta som ett instrumentalt Monde Yeux.
Men det saknas något för att nå de högre betygen. Antagligen behövs det bara mer rutin, postrock verkar vara en svår genre att bemästra, men de här bandet är trots allt på god väg och är definitivt värda att hålla ett öga på i framtiden.
Singeln finns att ladda ner HÄR!
Det går även att lyssna på Spotify!
onsdag 8 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar