The World Ends With You känns som en lättare version av Cult Of Luna. Amaltheas blandning av postrock och tyngre partier för även tankarna till det japanska bandet Envy, fast där japanerna blandar med screamo så går Amalthea mer åt metalhållet.Den här ep:n består av två låtar, Skuggorna och Dimman, som tillsammans klockar in på närmare 19 minuter. Skuggorna är den klara favoriten, speciellt när svävande postrock efter ett par minuter byts ut mot ett tuggande riff och skriksång. Dimman är mer rakt på sak och börjar med en tung del för att snart glida över till betydligt mindre distade tongångar.
Det är de tunga delarna som imponerar, vill man ha postrock så finns det bättre band än Amalthea, även inom Sveriges gränser, men när det blandas ut hårdare partier så tillför de något till genren. Och de gör det bra. Tyvärr är skivan för kort för att man verkligen ska hinna komma i stämning, 19 minuter går nämligen fort i Amaltheas sällskap.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar