För att vara en platta av Einstürzende Neubauten så är Perpetuum Mobile ovanligt lättlyssnad. Även om bandet sedan länge blandat ut sin, till en början, minimalistiskt råa industimusik med mer konventionella tongångar så känns den här skivan som en renodlad popplatta i jämförelse med deras övriga katalog. Industrimomenten är nedtonade, låtstrukturerna rakare och mindre experimentell överlag. Men för ett band som i princip byggt sin karriär på att bryta barriärer så blir en rakare platta nästan det mest vågade de kan göra.
Därmed inte sagt att varken industrin eller experimentlustan lyser med sin frånvaro, tvärtom, det råder inga tvivel om att det är Einstürzende Neubauten man lyssnar på. Men satt i relation till tidigare plattor så känns det här nästan lättlyssnat. Visst, låtar som Boreas och Ein Seltener Vogel, för att inte nämna brusiga Ozean Und Brandung, som nog inte ens borde kallas för en låt utan snarare ett ljudkonstverk, är knappast något ett "vanligt" band skulle spela in, men inledande Ich Gehe Jetzt, Paradiesseits och framförallt Youme & Meyou känns som låtar varenda alternativt rock- eller popband borde önska att de skrivit.
Perpetuum Mobile är inte bandets bästa skiva, långt ifrån, det ligger närmare botten av deras totala utgivning, men med en lägstanivå så hög som hos dessa tyskar så säger det inte så mycket, och tack vare att den är såpass lättlyssnad så är den en bra ingång till bandets katalog för den som inte orkar ge sig på det råaste direkt. Och alla borde ge Einstürzende Neubauten en chans...ALLA!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar