San Franciscos nya pophopp, det helt utomordentliga lilla indiebandet Girls gjorde på fredagen karriärens första Sverigespelning på Debaser i Malmö och såklart var Popbrus där och bevittnade härligheten.
Girls har för dem som har koll varit på tapeten ett bra tag, men det är inte förrän nu som albumet (Album) är klart att släppas och erövringen av världen kan börja. Bandet består av två långhåriga och potentiella skäggisar, vars utseende lätt associeras med hippies och San Francisco. För att ge en ödmjuk bild av bandets betydelse kan sägas att Girls är en pacemaker för det åldrande indiehjärtat och är på många sätt det bästa som hänt gengren på år och dag. Som av en händelse görs ett av de tidigaste stoppen av Europaturnén på Debaser i Malmö, dit undertecknad tillsammans med ett sällskap, bestående av bl. a. en charmant björn begivit oss. Förbandet de har med sig, brittiska Swanton Bombs, gav ett ganska lamt intryck och lämnas därhän.
Huvudbandet, förstärkt med en basist och en trummis, inleder däremot urstarkt med spår ett till tre på sitt album, vilka alla innehåller några av årets stora popögonblick enligt undertecknads uppfattning och den poetiska murbräckan till sångare briljerar textrad efter textrad. En fin Summertime till trots så sackar spelningen dock en del därefter och botten nås då Fogerty- pastischen Darling framförs. Att dra ett så bra låtnamn ner i smutsen borde generera spöstraff och här känns Girls bara oerhört gubbiga. Runt denna tidpunkt framförs även ett par nya låtar som det är svårt att bilda sig en uppfattning om, men varav en innehåller ett parti munspel; ett instrument som väl knappast varit relevant sen Blonde on Blonde? Som tur är repar det sig efter hand och en, i och för sig ganska tam, version av Big Bad Mean Mother Fucker ger bandet tillbaka sitt existensberättigande.
Konserten avslutas högklassigt, med först en världspremiär (på konsert) av en helt ny låt kallad Heartbreaker och sedan den utsökta, närmast shoegazeiga, Morning Light. Trots detta lämnar Girls en känsla av tomhet, då de inte framför två av decenniets sista (eller egentligen näst sista) års absolut bästa låtar; Hellhole Ratrace och Lauren Marie. Den förstnämna ingår vanligtvis i spelschemat men hamnade på något skandalöst vis inte på kvällens låtlista och den sistnämnda är inte ens inrepad. What a shame!
Hellhole youtube :http://www.youtube.com/watch?v=lcqwfFKagH4
Lauren fil: http://www.zshare.net/audio/66134469f6136aaa/
// Gossen med guldklorna
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar