Från början hade jag ganska svårt för herr Zappa, mycket av det han gjort tilltalar mig inte nämnvärt och jag kände att han ibland kunde bli lite för mycket. Sen hörde jag We're Only In It For The Money. Det skulle räcka med att skriva att det här är världens bästa antihippie-skiva, och på samma gång en riktig känga mot den konservativa generation som uppfostrat dessa långhåriga ungdomar, bara det borde få alla som läser att vilja lyssna. Men med tanke på att det hade blivit ett väldigt kort inlägg så får jag väl utveckla det hela.
Det rör sig om psykedelisk pop, väldigt välskrivet, välproducerat och lättlyssnat. Rent låtmässigt så är det väldigt lätt att ta till sig plattan, väldigt många spår sätter sig snabbt på hjärnan. Skivan blir dock aldrig monton, den hinner det. Spåren känns ibland mer som skisser än som färdiga låtar och är ofta under två minuter, sällan över tre. Detta vägs upp genom snabba klipp och hetsiga vändningar, man hinner inte tröttna innan något nytt händer. Utöver detta så har Zappa då och då klippt in diverse samtal och skumma ljud, vilket gör skivan än mer förvirrande, på ett bra sätt.
Det är inte ofta jag skrattar mig igenom en skiva första gången jag hör den, men det här är en sån skiva. Jag vet inte om jag skrattade i första hand för att det var roligt, eller för att jag faktiskt inte förstod, men skrattade, det gjorde jag. Och jag blev såld från första lyssningen.
OBS. Om ni nu på något sätt skaffar er den här skivan, se till att INTE skaffa den med nyinspelad bas och trummor, orginalet låter många gånger bättre.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar