Sin Fang Bous är Sindri Már Sigfússon. Sindri är kanske mest känd som sångare i Seabear, vilket hörs, fast inte så mycket man kan tro. Istället doftar solodebuten av Animal Collective och Múm, fast Sin Fang Bous är rakare än dessa band, det är inte lika många utsvävningar. Detta gör dock inget, för Sindri har en utmärkt känsla för melodier och hans stämma är otroligt vän, det är svårt att inte uppskatta hans röst. Speciellt när låtarna är små popmästerverk.
Seabear använder sig mestadels av akustiska instrument, Sin Fang Bous däremot blandar allt han kommer över känns det som. Elektroniska instrument har dock på många låtar en framträdande roll, men får oftast samsas med gitarr, bas och diverse andra musikaliska tillhyggen. Tillsammans bildar instrumenten en förvånansvärt enhetlig ljudbild, inget skär sig med något annat utan sammarbetar i en utmärkt symbios för att framföra popmusik i dur. Och popmusik från Island är något som jag inte kan få nog av. Tur att både Seabear och Sin Fang Bous ska släppa nytt i år.
Klicka här för att lyssna på Clangour på Spotify
torsdag 14 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar