Lite som en fest VOL XXXIV

Äntligen är det dags! När passar det egentligen bättre med en festlista än årets sista och maffigaste festdag? Just det; Aldrig! Var med och dansa in det nya året med popbrus sista spellista, tillika inlägg, för 2011. Tack alla som kikat in här under året. Hoppas vi får sprida musik till er även nästa år. Gott nytt år allesammans!

Lyssna på listan här!

Veckans låtlista v. 52 - Året 2011

Idag är det den sista fredagen för detta året och vad passa då inte bättre än att summera år 2011 med fem väl valda låtar.

Låtlista v. 52 - Året 2011 på Spotify

Jakob:

Tyler, The Creator - Yonkers
Singeln som tog Tyler och hans gäng av vargar från undergroundhype till indievärldens älsklingshiphopare.

Tex Williams - Smoke! Smoke! Smoke! (That Cigarette)
Jag såg under året om Thank You For Smoking och blev lätt besviken, men soundtracket är fortfarande fantastiskt. När en av låtarna därifrån dök upp på radion i spelet L.A. Noire så cementerade den sin plats på denna lista.

The Mountain Goats - Lovecraft In Brooklyn
Till viss del för att jag saknar vår för tillfället bortreste skribent Rasmus, till viss del som hyllning till mannen som tog mig under sina vingar i Oslo.

Hefner - The Hymn For The CigarettesDen sjöngs i Växjö under våren, den sjöngs i Berlin i somras och i höstas spelades den in i Antons hemmastudio.

Motörhead - Ace Of Spades
Det började som en plojgrej i början av sommaren och eskalerade till att bli tongivande för hela sommaren.


Anton:

O'Death - Bugs
Året startade med att O'Death släppte låten Bugs, en låt som har hängt med hela året och fortfarande är lika bra.
  O'Death - Bugs by cityslang 

Veronica Maggio - Snälla bli min
I april släppte Maggio det överhyllade album Satan i gatan. Efter en genomlyssning fastnade jag ändå för denna låt som är skivans överlägsna höjdpunkt.

Foster The People - Pumped Up Kicks
Sommaren avnjöts delvis till dessa dansanta tonerna av Foster The People.

Michael Kiwanuka - I'm Getting Ready
När hösten blev allt mörkare fann jag årets största ljusglimt i Michael Kiwanuka.

Hot n' Spicy - James
Den ovintriga vintern fick mig att åter igen lyssna på denna Pat Metheny-klassiker.


Markus:

Mariah Carey - Bye Bye
2011 var året då jag upptäckte Mariah Carey, och glad är jag för det! Visst kände jag till hennes ballader innan och visste att hon hade en utomordentlig röst, men jag hade nog fördomsfullt avfärdat allt annat. Texterna, sången och produktionen är precis så slickt och slimmat som det ska vara. Detta är en låt som berör oavsett vad man säger Bye Bye till i livet.

Magnetic Fields - Meaningsless
Jag kan erkänna att texter har varit en väldigt sekundär låtaspekt för mig. Frasering och innebörd än mindre. Men det börjar sakteligen gå upp ett ljus i mitt huvud om hur briljant det kan göras. Att sjunga en låt om hur meningslöst ett förhållande har varit med en stark ironi känns så fantastiskt träffade i ett sånt livsstadie.

La Coka Nostra - Bang Bang
För att bryta nedstämdheten har detta varit årets testosteronbooster i mina öron. Det må vara opretentiöst och lite löjligt, men likväl känner man hur ryggraden rätar på sig och hur gångstilen automatiskt förändras till något slags "swagger" i takt med musiken. Just känslan att inte ta vilken skit som helst och att tagga till saknas i stort i lama Sverige. På gott och ont.

Violent Femmes - Good Feeling
En riktigt fin klassiker som förtjänar att uppmärksammas även om den har några år på nacken. Det låter inte riktigt som Violent Femmes, det svänger inte som det brukar, men ack vad vackert det är.

Bon Iver - Perth
Färsk låt som i sin produktion gör mig riktigt varm och glad inombords. Hela låten är vansinnigt genomarbetad och känns konstnärligare än mycket annat som släppts i år. Inte märkligare eller mer speciellt, men det känns som att insupa ren och oförstörd konst genom öronen.

Veckans skiva v. 52: Jaguar Love - Take Me To The Sea

När The Blood Brothers la ner 2007 så var jag bland de sörjande. Ett av världens bästa post-hardcoreband var nu historia. Medlemmarna gick vidare till olika andra projekt. Den som lyckats bäst torde vara Morgan Henderson som numera är medlem i Fleet Foxes. Men den medlem jag hade ögonen på var Johnny Whitney, med sin säregna falsettröst som var en stor del av The Blood Brothers sound. Redan innan blodsbröderna gick skilda vägar så gav han sig på ett poppigare sound med halvlyckade projektet Neon Blonde, så förväntningarna på Jaguar Love var inte direkt skyhöga för min del. Och mycket riktigt blev jag besviken när jag först hörde Take Me To The Sea, gruppens första fullängdare.

Först på senare tid, snart fyra år efter att den släpptes, har jag omvärderat den. Visst saknar den mycket av det som gjorde The Blood Brothers så fantastiska, musiken hade mått bra av lite extra tyngd och grövre urspårningar än det som erbjuds på denna platta, men i grund och botten är det bra poplåtar av det lite skevare slaget. Och Johnnys röst gör mycket till, kalla den mesig, ettrig eller rent av fruktansvärd, jag kallar den fantastisk.

Lyssna på Take Me To The Sea på Spotify

Jakobs Musikhörna v. 52: The Samuel Jackson Five - Easily Misunderstood

Vad skulle passa bättre som avslutning än norsk postrock av högsta klass? Därför bjuder jag här på en fantastisk skiva vid namn Easily Misunderstood av fem pågar från Oslo som tillsammans kallar sig The Samuel Jackson Five. En utmärkt platta att slappna av till, nu när julstressen är förbi.

Lyssna på Easily Misunderstood på Spotify

Topp 7: Årets album enligt Anton

 
Sista veckan av 2011 är snart till ända vilket betyder att det är dags att börja om från noll och lyssna in sig på allt vad 2012 kommer erbjuda i musikväg. Jag ser redan nu fram emot nya album med First Aid Kit, bob hund, Idiot Wind och Michael Kiwanuka, men det är bara en bråkdel av all bra musik som kommer släppas nästa år.
Nedan kan ni läsa min lista över 2011 års bästa album, missa inte Popbrus gemensamma lista som publiceras på nyårsdagen!

1. Bon Iver - S/T
2. Anna Ternheim - The Night Visitor
3. Active Child - You Are All I See
4. Grey Reverend - Of The Days
5. The Head And The Heart - S/T
6. Tennis - Cape Dory
7. Braids - Native Speaker

Topp 7: Årets album enligt Anton

Veckans låt V.52 - Fireside - Backwards Over Germany

Nu är det slut på sötsliskiga jullåtar och öronen riktigt längtar efter något mer substantiellt. Veckans låt kommer från svenska Fireside som var med och formade hardcore/alternativ punk i början av 90-talet. De har visserligen inte gett ut något storslaget de senaste 5-6 åren, men bandet saknar inte betydelse för det.

Visst, låten All You Had må vara snäppet vassare än Backwards Over Germany, men detta är en oerhört underskattad låt med en riktigt fet bas (även om denna lätt försvinner i mixen. Det återkommer vi till). Albumet Get Shot, där båda låtarna återfinns, är nog det största "det här kunde varit hur bra som helst"-albumet jag känner till. Det brister bara på en punkt; produktionen. Vad f*n hände? Det låter tunt och mesigt medan själva låtarna har så mycket mer att erbjuda. Det hade kunnat bli nästintill ett mästerverk, som nu landar på ett medelbetyg. Synd säger jag! Hursomhelst. Ge låten en chans. Om inte för att uppleva samma känsla som jag, så för att varva bort julmusiken med något hårdare.

Lyssna på Backwards Over Germany här!

Veckans tips v. 52

Spelningar:

Annandagen bjuder på skönt soulsväng med gamla Ark-trummisen Sylvester Schlegels band EGLO på Kafé Deluxe.

På onsdag så spelar gamla punkaren Kajsa Grytt på Kafé Deluxe i Växjö.

På lördag, alltså på nyårsafton, spelar Magnus Carlosson & The Moon Ray Quintet med gäster på Debaser Medis. Gästerna är Jens Lekman, Ebbot och Britta Persson.

På torsdag är det A x-mas nod to Bob - Hyllningskväll till Bob Dylan på KB i Malmö vilket i praktiken betyder att Richard Lindgren Band, tillsammans med gäster som Andi Almqvist och Staffan Hellstrand, spelar Dylan-låtar under tre timmar.


Övrigt:

P3 sänder på måndag en konsert med The Cardigans, inspelad på Hovet 1999. På torsdag sänder de The Arks absolut sista spelning, inspelad på Gröna Lund den 16 september i år. 20.30 är tiden att komma ihåg!

Onsdagen bör för dem som befinner sig i Växjö betyda en tripp till Italienska Palatset, där årets upplaga av Tomtenoise går av stapeln. Gå dit och lyssna till oljud eller ännu hellre, var med och skapa själv.

Lite som en fest VOL XXXIII

Veckans lista börjar med en jullåt och slutar med en annan, all musik däremellan är helt enkelt bra låtar.

God jul

Lite som en fest VOL XXXIII

Konsertögonblick 2011

Idag är det dags att traditionsenligt summera årets finaste konsertögonblick.

Rasmus:

1. Decemberists - The Rake's Song (Glasgow 5/3)
Långt ifrån deras bästa låt. Men med en stor publik som kan varenda ord och när majoriteten av bandet agerar trummisar, så blir det här bland det mäktigaste jag sett. Någonsin.

2. The Ark - Prayer For the Weekend (Blädinge 13/8)
The Ark gjorde en fantastisk avslutning på karriären i somras. Bäst var de i Blädinge. Och de mer dansanta låtarna tände till rejält.

3. Morrissey - Meat is Murder (Hultsfred 16/7)
En rå och köttig version av den gamla Smiths-klassikern visar att gubben fortfarande kan.

4. Bright Eyes - Road to Joy (Göteborg 28/6)
Tredje gången jag såg Conor Oberst live var också den bästa. Aldrig tidigare har jag sett en sådan energi från honom. Och vilken glädje det var att han spelade denna fantastiska låt.

5. Säkert - Får jag (Göteborg 11/3)
Det är alltid mäktigt när Annika Norlin sjunger om mitt gamla stamhak Dovas. För övrigt en väldigt fin spelning.

6. José Soracha - Tappar (Säljeryd 8/7)
Nya låten om vintern i Stockholm var också bästa låten, när José återvände hem till Småland.

7. Thorsten Flinck - Balladen om K (Hultsfred 16/7)
Thorsten live är alltid en upplevelse. Bland det bästa på Hultsfred i år.


Jakob:

1. Daniel Johnston - Story Of An Artist (Malmö 16/8)
Ja, jag är en fanboy, det är inget jag sticker under stol med. Båda gångerna han försökte sig på att spela Story Of An Artist så var han tvungen att avsluta av vad som såg ut att vara känslomässiga skäl, väldigt rörande och väldigt hjärtskärande.

2. Earth - Ouroboros Is Broken (Stockholm 20/4)
Fantastisk låt som enligt bandledaren, Dylan Carlson, framfördes för sista gången just den här kvällen. Om det stämmer har jag ingen aning om, men just då var det stort.

3. Scraps of Tape - Flera Meter Kort (Malmöfestivalen 23/8)
Egentligen vill jag säga hela spelningen, men av någon anledning så står just den här låten ut. Malmöfestivalens bästa spelning, helt klart.

4. The Specials - You're Wondering Now (Köpenhamn 11/9)
Ett perfekt avslut på en oväntat bra konsert.

5. Avgrunden - Den Fördömda Jorden, (Säljerydsfestivalen)
Återigen är jag osäker på datum, men även här är det den speciella stämningen i den lilla byn Säljeryd som till stor del gjorde ögonblicket så stort. Att avnjuta Avgrunden sittandes i en soffa, bara några centimeter från scenen och verkligen känna hur ljudvågorna sköljde över mig var stort.

6. Andi Almqvist - Krautobahn (Malmöfestivalen 19/8)
Det var utan förväntningar jag gick dit men när jag gick därifrån så var jag i princip frälst.

7. Nordloef - Love Will Tear Us Apart (Säljerydsfestivalen)
Minns inte exakt datum, men när hans gameboys hävde ur sig Love Will Tear Us Apart i ett knökfullt hönshus så fanns det inte mycket mer att begära.


Anton:

1. Morrissey - Meat Is Murder (Hultsfred 16/7)
I början av året hade jag inte ens en liten tanke på att Morrissey skulle komma med på någon av mina summerade listor av årets musik. Meat Is Murder på Hultsfredsfestivalen är dock utan tvekan det starkaste konsertögonblicket i år.

2. Braids (Hultsfred 14/7)
Jag kan omöjligen välja ut en specifik låt från denna magiska spelning en tidig eftermiddag i det regniga och småkyliga Hultsfred. Mästerligt och storartat.

3. The Ark - It Takes A Fool To Remain Sane (Blädinge 13/8)
Kanske inte den bästa låten som The Ark spelade under sin sista spelning i Småland, men ändå den låt som betyder mest för mig.


4. Emil Jensen - Växlande molnighet (Växjö 7/5)
Emils miniepos över en förfluten vecka som utspelar sig under en sommar på landet gör sig otroligt bra på skiva men kanske framför allt live i en gammal teater.

5. Jojje Wadenius - Mitt lilla barn (Blädinge 13/8)
Wadenius musik passade som handen i handsken under den soliga sommareftermiddagen då ett fullproppat Tyrolen i Blädinge väntade på The Arks avskedskonsert. Mitt lilla barn var en av de låtar som fick publiken att dra på smilbanden.

6. Old Kerry Mckee - Death, Oh Death (Hultsfred 16/7)
Göteborgaren Old Kerry Mckee var Hultsfredsfestivalens gladaste överraskning, nu väntar i alla fall jag spännt på det kommande debutalbumet.

7. Tonbruket (Hultsfred 14/7)
I stil med Braids så gjorde Tonbruket en storartad spelning som jag inte kan välja ut någon speciell låt ifrån.

Veckans låtlista V.51: Nedräkningar

Nu är det nära. Vi har passerat årets längsta dag och närmar oss julafton och ett nytt år med stormsteg. Oavsett vem du är har du säkert något att se fram emot, vare sig det gäller högtider, ljusare dagar eller något mycket viktigare än så. Just därför tillägnas veckans låtlista olika sorters nedräkningar för att hålla dig i handen längs vägen. Njut i, och av, mörkret!

Lyssna på veckans låtlista på Spotify!



Anton:

Hello Saferide - 25 Days
En 25 dagar lång nedräkning.

Pulp - Countdown
Från skivan Seperations som släpptes 1992.

Beyoncé - Countdown
En låt skriven av tio personer. Ju fler låtskrivare, desto bättre Beyoncélåt?

Feist - Muschaboom
Låten kan höras i filmen [500] Days Of Summer. Filmen är lite som en nedräkning, se den så förstår ni.

Nikola Sarcevic - Bocka av
Att bocka av alla krav är ett sätt att räkna ner... problemet är väl att det alltid kommer nya krav och det verkar Nikola veta mycket om.



Jakob:

John Coltrane - Countdown
Det är på tok för lite jazz på den här bloggen.

The Liptones - Moon Ska
Nedräkningen sker i början, efter det följer en trevlig låt.

Eläkeläiset - Humppaa tai kuole!
Med tanke på temat så krävs det inte en raketforskare för att räkna ut vilken låt det här är en cover på innan man ens hört den.

U.K. Subs - Countdown
Kanske inte bandets främsta stund, men med tanke på hur bortglömda de är så tar jag chansen att tipsa om dem i alla fall.

The Tossers - Seven Drunken Nights
Eftersom jag redan tipsat om samma låt med Dubliners så tar vi den med The Tossers den här gången.



Markus:

FemBots - Count Down Our Days
Vemodigt och vackert om självmord. Om vad det egentligen finns att leva för när hoppet och styrkan man hade är personifierad hos någon man inte längre har kvar och man, som detta kanadensiska indieband så träffande uttrycker det, bara räknar ner dagarna till döden.

Ted Leo/Pharmacists - Counting Down The Hours
Det är dynamiskt, dansant och handlar om en nedräkning av timmar. Kan det bli mer rätt än så?

Nina Simone - I Shall Be Released
Ja, jag vet att låtens original kanske föredras av många. Men jag slår ändå ett slag för Simone över Dylan. En låt om fängelsevistelse och hoppet/nedräkningen till frigivning.

Tsunami Bomb - Negative One To Ten
En väldans punk-klassiker för mig. Låtens titel är något märklig gentemot resten av låttexten, men en nedräkning likväl

Sondre Lerche - Countdown
Även om min käre kollega Anton tipsar om Beyonce's version kan jag inte låta bli att tipsa om samma låt i ett betydligt trecligare tempo och stuk. Här framförd av Sondre Lerche.

Veckans Skiva v. 51: Dead Kennedys - Fresh Fruit For Rotting Vegetables

Dead Kennedys debutplatta Fresh Fruit For Rotting Vegetables är en av den amerikanska punkens främsta plattor. Med satiriska texter och ett jävla ös charmade de stora delar av hela punkvärlden med sitt mästerverk från 1980.

Redan från första låt är man fast, Kill The Poor sätter tonen för hela skivan och sångaren Jello Biafra visar direkt varför han är en fantastisk sångare. Trots att nämnda låt är en av skivans absoluta höjdpunkter så finns det egentligen inga svackor, Dead Kennedys börjar på topp och fortsätter där skivan igenom. Varenda låt är en potentiell punkhit, om det nu finns något sådant.

Om några personliga favoriter ska nämnas så ligger California Über Alles, I Kill Childen, Your Emotions och Holiday In Cambodia mig närmast om hjärtat, men varenda låt sätter sig som klister på min hjärna. Det här är catchy punk när den är som bäst.

Lyssna på Fresh Fruit For Rotting Vegetables på Spotify

Jakobs Musikhörna v. 51: No Age - Everything In Between

Det var ett tag sen mitt intresse för noisepop svalnade. För många band hypades trots att de lät precis som alla andra och helt plötsligt blev det inte värt att ens söka efter guldkorn inom genren eftersom du var tvungen att ta dig igenom så mycket skräp för att hitta något som ens var lyssningsvärt. Därmed föll även No Age i glömska för mig.

Men som av en händelse så hittade jag nyligen Everything In Between på min dator och kastade in den på min mp3-spelare för att ge den ny chans. Inledande Life Prowler stod inte ut vid första genomlyssningen och jag var nära på att avfärda plattan redan där. Jag tog mig dock igenom första låten och redan under nästkommande Glitter föll poletten ner, helt och hållet tack vare gitarrerna. Dels de som gnisslar långt fram i ljudbilden, dels de som ligger som ett konstant brus i bakgrunden. Sen dess har plattan gått varm och hjälpt mig genom några mindre spännande dagar på ett enformigt kneg.

För No Age bemästrar verkligen genren, det är snyggt producerat, vi snackar inte lo-fi här, bara vackra poplåtar klädda i oljudsskrud. Oavsett tempo så lyckas de skriva bra låtar. Varesig det doftar punk eller låter som ett renodlat popband så är det imponerande låtskriveri. Nu är det bara för mig att ge duons övriga plattor en ny chans.

Lyssna på Everything In Between på Spotify

Topp 7: Årets album enligt Jakob

Musikåret 2011 har varit bra, väldigt bra. Så bra att jag är väldigt osäker på min lista då det är många album jag inte ens har hunnit lyssna på och många jag tror behöver ges mer tid för att nå sin fulla potential. Men det här är de sju plattor som jag för tillfället uppskattar mest. Kommer jag kunna stå för det om ett år? Vem vet? Men att alla sju plattor är riktigt bra är inget jag är osäker på.

Tom Waits och Avgrundens plattor finns inte på spotify, så Tom Waits-låten är en av singlarna från plattan och i Avgrundens fall så länkar jag till en av låtarna på youtube. Lyssna och njut.

1. PJ Harvey - Let England Shake
2. Deportees - Islands & Shores
3. Avgrunden - Den Fördömda Jorden
4. Mattias Alkberg - Anarkist
5. Björk - Biophilia
6. Tom Waits - Bad As Me
7. Mogwai - Hardcore Will Never Die, But You Will

Topp 7: Årets album enligt Jakob på Spotify

Veckans Låt V.51: Morning Runner - Gone Up In Flames

Veckans låt är gjord av ett band som öppnat till Coldplay. Visst låter det hemskt? Läser någon fortfarande? Trodde väl inte det.. Faktum är att det är inte alls dumt. Tvärtom! Det är ösigt och dansant. Man får lite Arctic Monkeys-vibbar, fast med lite mer driv. Låten har varit intro till den brittiska komediserien The Inbetweeners och är, i mitt tycke, en av de bättre intron jag hört. Texten är väl inget att hurra för. Men vad gör väl det när man dansar loss i en glädjeyra?

Lyssna på Gone Up In Flames HÄR!

Veckans tips v. 51

De nästkommande veckorna är bland de absolut tråkigaste i musikväg under hela året. Inga skivsläpp värda att nämna, ytterst få spelningar och fullt med plastig julmusik överallt. Vi har dock lyckats hitta några guldkorn.


Spelningar:

På tisdag och onsdag så gör Säkert tillsammans med humorgruppen Klungan två föreställningar på Cirkus i Stockholm.

Freddie Wadling gör två spelningar dagarna innan jul, på tisdag besöker han Filadelfiakyrkan i Stockholm och på torsdag är det konserthuset i Göteborg som gäller.

För den som befinner sig i Växjö på onsdag så kan man på Kafé Deluxe avnjuta Marcus Price och Carli på onsdag.

Firar du julen i Lund så kan du på juldagen lyssna till Timbuktus kompband Damn! som gör en spelning på Mejeriet.

Lite som en fest VOL XXXII

 
Denna vecka bjuder Lite som en fest-listan på en stor portion brittisk pop, en lite mindre portion svensk pop, lite punk, lite rock och så en riktigt Pixies-klassiker.

Lite som en fest VOL XXXII

Veckans låtlista v. 50 - Skador

Olyckor kan lätt hända, det är något man om inte annat lär sig under livets gång. Att olyckor även kan ge upphov till skador är ännu en sak man snabbt lär sig som människa. Nedan följer femton låtar på temat skador, små som stora sådana.

Lyssna på veckans låtlista på Spotify!

Anton:

Standard Fare - Dead Future
"And I bite, bite, bite, bite my tongue"... det kan lätt leda till skada.

We Are Scientists - Nobody Move , Nobody Get Hurt
En liten dos We Are Scientists är fint, en större dos blir lätt för mycket.

Summer Fiction - She's Bound To Get Hurt
Summer Fiction släppte sitt 60-talsdoftande debutalbum förra året. Det rekommenderas!

Rancid - Injury
Varför krångla till det? Det är nog Rancids motto.

Fujiya & Miyagi - Ankle Injury
Snyggt och trevligt, så som F & M ska vara.


Jakob:

Pixies - Broken Face
"I got no lips, I got no tounge
Whatever I say is only spit
I got no lips, I got no tounge"

Jojje Wadenius - Mitt Sår
Från en av de bästa barnskivorna någonsin.

Dropkick Murphys - I'm Shipping Up To Boston
"I'm a sailor peg
And I lost my leg
I climbed up the topsails
I lost my leg"

Joan Baez - And The Band Played Waltzing Matilda
En vacker låt om en australiensisk man som förlorar sina ben i ett krig.

Blitz - Someone's Gonna Die
"This is where the goodtimes went, with his brains lying on the pavement
With a broken bottle in his hand and another in his back"


Markus:

Caesars - It's Not The Fall That Hurts
Så sant som det är sagt. Det är sällan fallet, utan snarare landningen som orsakar den riktiga smärtan (även om fallet i här kanske syftar på något annat)

The Hives - Two-Timing Touch and Broken Bones
Väldigt medryckande låt med schysst riff. En låt om baksidorna av otrohet. Two timing resulterar inte helt sällan i broken bones.

Atmosphere - The Last to Say
Försök bortse från att du kanske inte älskar genren och lyssna på texten som faktiskt har något att förmedla. Kvinnomisshandel är ett viktigt och hemskt ämne som bör uppmärksammas mer i musik.

Prodigy - Smack My Bitch Up
På tal om kvinnomisshandel... Oerhört kontroversiell när den kom ut på 90-talet med sitt tunga beat och text som fastnade lite för ofta på hjärnan.

Millencolin - Black Eye
En låt om blåtiror, eller kanske inte. Men titeln är åtminstone, ursäkta-ordvitsen-men-jag-är-
trots-allt-göteborgare-för-närvarande, slående.

Veckans Skiva V. 50: Marit Larsen - Spark

Norska Marit Larsen började sin karriär i flickduon M2M och hade någon one-hit-wonder i Norge. Sen blev det väldans tyst. Precis så tyst som det kan bli när man varit barnidol. Man har valet att tillhöra en nostalgisk lista med störande sommarplågor tio år i framtiden eller utvecklas musikaliskt i en helt ny riktning. Marit Larsen gjorde det sistnämnda, och tur är väl det. I år kom skivan Spark, som är hennes tredje album som soloartist, och den visar precis hur utveckling ska se ut.

Jag har tidigare tipsat om låten Don't Move som tillhör ett av de vassare spåren på skivan, men jag tycker hela albumet förtjänar åtminstone en genomlyssning. Hon har något speciellt. Inte ett eget sound, inte speciellt fantastiska texter eller ens en nyskapande produktion. Nej. Hon har en känsla för melodier. Att förstumma mig när jag tror att jag vet vad som ska komma. En känsla för små, men ack så betydelsefulla, detaljer som gör varenda låt värd att lyssna på åtminstone några gånger. Missförstå mig inte; det är inte årets bästa skiva. Men det är en jämn och detaljrik skiva som ger dina öron lite nya trevliga intryck framåt årets slut.

Pröva gärna här!

Ny låt med Sleigh Bells

I februari nästa är släpper Sleigh Bells det nya albumet Reign Of Terror. Idag släpptes det första smakprovet från den kommande skivan - låten Born To Lose.

Allo Darlin' släpper nytt nästa vår

Förra året kom Allo Darlin' på en välförtjänt andraplats på Popbrus lista över 2010 års bästa album. Nästa vår kommer uppföljaren Europe och nu kan man lyssna på låten Tallulah som kommer finnas med på skivan. Videon består av klipp från Allo Darlin's turnéer i Europa och i Amerika.

Den uppmärksamme Allo Darlin'-älskaren känner förmodligen till att Tallulah redan har släppts en gång tidigare. Låten fanns med på The Hangover Lounge EP som släpptes i en limiterad upplaga på vinyl sommaren 2010.

Topp 7: Årets album enligt Rasmus

Idag och de nästkommande två tisdagarna kommer Popbrus publicera skribenternas individuella listor över årets bästa album. Först ut är Rasmus.

Den sammanställda topp 25-listan över årets bästa album publiceras som vanligt på nyårsdagen.

1. Mattias Alkberg - Anarkist
2. Beirut - The Rip Tide
3. Bright Eyes - The People's Key
4. EMA - Past Life Martyred Saints
5. The Decemberists - The King Is Dead
6. Alf - Vi ville förändra vår tid men den förändrade oss
7. Emil Jensen - Rykten

Topp 7: Årets album enligt Rasmus på Spotify

Jakobs Musikhörna v. 50: Himlakropp - Megamal

Jag har tidigare tipsat om Himlakropps första skiva här i min musikhörna, men hans senaste är flera gånger bättre. Titeln är så klart en omskrivning av minimal, som faktiskt stämmer ganska bra, för trots att det är i den minimala technons värld (rätta mig om jag har fel, min vetskap om just minimal techno är inte så stor som den kanske borde vara) som plattan platsar. Trots detta blir det aldrig monotont, därav namnet Megamal.

Ladda ner skivan här!

Veckans Låt v. 50: The Dead Kennedys - I Kill Children

På grund av diverse strul med internet så blev veckans låt starkt försenad, men bättre sent än aldrig, så här kommer en riktigt punkdänga!

Ibland är man bara sugen på sådär hetsig punk. Vad passar då bättre än Dead Kennedys? Ett av den amerikanska punkens största band, mycket tack vare deras karismatiske sångare Jello Biafra, en man med ett otroligt skarpsinne men som ändå roar sig med att skriva låtar om att döda barn. Och är inte det, i ärlighetens namn, precis vad man är sugen på att lysssna på såhär års? Fånigt? Ja, men otroligt underhållande.

Lyssna på I Kill Children på Spotify

Veckans Tips v. 50

Spelningar:

Imorgon spelar David Sandström med sitt nya projekt A Heavy Feather i Hagakyrkan i Göteborg. På torsdag spelar han på KB i Malmö.

På tisdag på självaste luciadagen spelar Weeping Willows på Stora Teatern i Göteborg

På onsdag så spelar saxofonisten Mats Gustafsson, som bland annat samarbetat med Nene Cherry, Thurston Morre och Jim O'Rourke, på Strand i Stockholm.

Debaser Medis i Stockholm får på fredag besök av hypade popgruppen The Vaccines. Är du i stället söderut i landet på fredag, mer specifikt i Malmö, har du chansen att se Emil Jensen och Nour El Refai spela på Babel.

Föredrar du lite svensk ska för att fira helgen ska du definitivt bege dig till Jönköping på fredag då The Liptones spelar på Ztyle. Missar du spelningen kan du se dem i Växjö den 14:e januari.

Om du befinner dig i Växjö redan i helgen så kan du på lördag avnjuta både Vånna Inget och Boris & The Jeltsins på Kafé Deluxe.


Skivor:

Imorgon släpper Standard Fare sitt andra album Out Of Sight, Out Of Town.

Övrigt:

Imorgon går årets upplaga av Musikhjälpen av stapeln. Under en knapp vecka kommer P3 sända radio dygnet runt från en glasbur på Gustaf Adolfs Torg i Göteborg. Några av de som kommer spela i buren är Anna Ternheim, Anna Järvinen, Big Fox, jj, Millencolin och Weeping Willows. Läs mer om hur du kan hjälpa till här.

Mixtape av Hans Appelqvist med Adrian Recordings-akter

För några veckor släppte Hans Appelqvist det kritikerrosade albumet Sjunga slutet nu. Idag släpptes ett mixtape, skapat av Appelqvist, med låtar utgivna av Adrian Recordings. Mixtapen ingår i Adrian Recordings adventsserie Adrian Recordings Advent Sunday Mixtapes 2011 där det tidigare släpps mixtapes gjorda av Rigas och Artisan Loyalist.

I denna tredje advensts mixtape ingår låtar av bland andra Edda Magnason och This Is Head.

Adrian Recordings Advent Sunday Mixtapes 2011 3rd Advent By Hans Appelqvist by Adrian Recordings

Lite som en fest VOL XXXI

Decemberlördag igen och den 31:a festlistan; låt oss därför dansa och festa som om det vore den 31a december redan idag!

Lite som en fest VOL XXXI

Veckans Låtlista v. 49: Duetter

När två fantastiska sångare slår sina kloka huvuden ihop så uppstår ofta magi. Tyvärr blir resultatet lika ofta skräp, så därför bjuder vi här på axplock av godbitar.

Veckans låtlista på Spotify

Jakob:

The Pogues & Kirsty MacColl - Fairytale Of New York
En klassiker, både när det kommer till duetter och julsånger, så trots att den redan medverkat på en lista tidigare så kommer den här igen.

Perssons Pack & Annika Norlin - Stenad I Stockholm
Ja, även denna låten har figurerat på en tidigare lista här på Popbrus, men det är så vackert att den tål att tipsas om igen.

Mattias Alkberg och Magnus Eklund - Född fel
En av de finaste låtarna på en av årets bästa plattor, speciellt de hjärtskärande raderna:
"Om inga andra fick det bättre, så varför skulle just du?
Med andra menar jag mig själv, ja, jag kan erkänna det nu"

Robert Wyatt & Alfreda Benge - Just As You Are
Robert Wyatt och hans fru sjunger om äktenskapliga problem.

Björk & PJ Harvey - Satisfaction
Två både fantastiska och aktuella sångerskor gör den kanske bästa Rolling Stones-tolkningen någonsin.



Anton:

Emil Jensen & Familjen
En helt nyutgiven version av Emils låt Nyår.

Anna Tenrnheim & Dave Ferguson - The Longer The Waiting (The Sweater The Kiss)
Årets vackraste duett?

Magnus Ekelund & Stålet feat. Jakob Hellman - Utan Er
På skivan Svart flagg som släpptes i somras fick Ekelund finbesök av självaste Jakob Hellman.

Bright Eyes feat Simon Joyner - We Are Free Men
Från den utsökta EP:n There Is No Beginning To The Story från 2002.

The Lost Patrol - Alright
Dennis Lyxzén och Lisa Miskovsky sjunger en popdänga.


Markus:

Mélanie Laurent - Everything You're Not Supposed To Be (feat. Damien Rice)
En duett som ser över landsgränser och ser in i själen. Fraseringen i låten lyfter den från medioker till superb!

Ben Folds - You Don't Know Me (feat. Regina Spektor)
Två pianogiganter samarbetar på denna tunga, blurdoftande, låt som komiskt nog inte är speciellt pianodriven alls.

Noah and the Whale - 5 Years Time
Det är glatt, det är kobjällra, det är en duett. Knappast nyskapande, men låten drar likväl gärna upp både smilbanden och humöret.

Mates Of State - Goods
Lite elektroniskt och upbeat från Amerikas västkust. Svängigt, kryptiskt och välproducerat.

Feist & Ben Gibbard - Train Song Ytterligare ett samarbete mellan två olika landsmän. Kanadensiska Feist och amerikanen Ben Gibbard från Death Cab For Cutie gör här en nytolkning på en gammal 60-talsklassiker. Och resultatet är vackert i sin enkelhet.

Veckans skiva v. 49: Dog Almighty - We Are History

Skabandet Dog Almighty från Borås tackade för sig 2007 genom att släppa skivan We Are History. Det bandet lämnade efter sig till eftervärlden var galen ska-rock för den som inte tackar nej till att skanka loss när tillfälle ges.

Låtarna I Coul Never Trust Another Woman In My Life och No Ordinary Life är något av gulkornen på skivan men det är egentligen synd att framhäva någon speciell låt på en så pass homogent dansvänlig skiva som We Are History är.

Lyssna på skivan på Spotify!

Skivrecension: MJ Hibbett & The Validators - Dinosaur Planet

MJ Hibbett & The Validators är barn i vuxna människors kroppar. Men vad gör väl det när de lyckas kombinera melodier som sätter sig med barnsligt underhållande texter som är små vardagsbetraktelser?
Det var kanske inte så oväntat att bandet en vacker dag skulle göra en temaskiva som till upplägget påminner om en sagoskiva för barn där dialog blandas med sånger som för berättelsen framåt. Fast för vuxna. Nej, föga förvånande, men skulle de kunna få det att hålla i en hel skiva?

Nåväl, nu är den här. Dinosaur Planet är en rockopera om hur dinosaurierna kommer tillbaka till jorden efter flera miljoner ute i rymden. Ni hör själva, det är klart som fan att det här är underhållande. Kanske är inte storyn den allra bästa och ej heller dialogen. Men faktum kvarstår: det funkar. Vissa av låtarna är både bra och underhållande, med textrader som:

”Please don't eat us
We want to be your friends
Not your ingredients”

Kanske är skivan lite väl lång, men storhetsvansinnet är något av charmen med den här skivan.

Det här är inte Mj Hibbett & The Validators bästa skiva, men det är deras mest sammanhållna, även om låtarna rent musikaliskt spretar mer än vanligt. Men så här lagom till jul: det här är något som hela familjen kan samlas framför med varsin kopp glögg och lyssna på när dinosaurierna kommer till England och dödar jättemånga människor, samtidigt som man lär sig att dinosaurierna aldrig dog ut och att de pratar som pirater.

Så gillar ni medryckande brittisk mespop: sätt er och lyssna på hur dinosaurierna kommer tillbaka, men hur de inte ensamma om det... Nej, ni får helt enkelt lyssna själva, jag vill ju inte avslöja alltför mycket av historien.

Topp 7: Okonventionell julmusik

Så här i jultider blir världen, nåja Sverige, väldigt ambivalent. Folk i din närhet och folk på stan delas upp i två läger i en osynlig och högst sporadisk process. Man tillhör antingen de som älskar julen eller de som hatar den. Därför kommer här en lista på sju låtar som talar till fler än bara de som tillhör julälskarlägret. Lite för alla helt enkelt. För det är väl trots allt det julen handlar om? Att sammanstråla splittrade grupper, familjer och älskare i ett kallt vinterlandskap.

Lyssna på listan på Spotify här

1, Low - Just Like Christmas
2, Swingin' Fireballs - Mele Kalikimaka
3, Dar Williams - Christians And Pagans
4, Eric Idle - F*ck Christmas
5, The Kinks - Father Christmas
6, James Brown - Santa Claus Go Straight To The Ghetto
7, RUN DMC - Christmas In Hollis

Jakobs Musikhörna v. 49: Splashgirl - Pressure

Befinner man sig i Norge så passar det sig att man skriver om norsk musik, är det vinter så passar det sig att man skriver om melankolisk och suggestiv jazz. Splashgirl är både norska och suggestiva, alltså passar de bra så här när mörkret sänker sig över Oslo.

Lyssna på Pressure på Spotify!

Ny skiva med of Montreal i februari

I början av februari nästa år släpper of Montreal det nya albumet Paralytic Stalks. Det nio spår starka albumet kommer släppas på CD, vinyl, digitalt och även på en kassett (i en limiterad upplaga).

Lyssna på Wintered Debts, från det kommande albumet, nedan.

Wintered Debts by of Montreal

Veckans låt: Sara Bereilles & Ingrid Michaelson - Winter Song

Idag kom den första snön i Småland för denna vinter (vilket egentligen inte är mycket fira). Hur som helst så passar följande låt in utmärkt i det dystra vinterlandskapet.

Sarah Bereilles slog igenom 2007 med låten Love Song, en trallvänlig men ack så intetsägande poplåt, medan Ingrid Michaelson inte haft något större genombrott men kan sorteras in som någon slags singer/songwriter i samma fack som JayMay, Priscilla Ahn och Lisa Hannigan. Tillsammans har de gjort en låt som överglänser de bådas individuella prestationer.

Lyssna på låten här, gärna med en kopp varm choklad i handen.

Inlägg nummer 1000

Det här är alltså Pobrus-inlägg nummer 1000! På snart två och ett halv år har vi hunnit med att skriva 120 veckans skiva, 115 konsertrecensioner, 87 skivrecensioner och tipsat om ungefär 2300 låtar i veckans låtlista och lite som en fest.

För att fira detta har vi nedan samlat samtliga veckans/månadens skiva. Klickar du på bilderna, så kommer du till respektive skiva på Spotify (i de fallen de finns där, annars kommer du ingenstans).