Veckans Skiva v. 9: De Lyckliga Kompisarna - De Lyckliga Kompisarna

I min klass på mellanstadiet fanns det en punkare. Han kanske inte såg ut som en då, men han betedde sig som det. Av honom fick jag låna den här skivan, eftersom jag inte riktigt delade hans intresse för Ebba Grön. De Lyckliga Kompisarna blev jag dock helsåld på direkt. Trots ganska fåniga texter och sin väldigt lättsamma trallpunk så blev de ett av mina favoritband, tillsammans med Green Day. Detta blev min introduktion till punken och ledde mig senare djupare och djupare ner i träsket med allt från poppunk till käng och crust, men De Lyckliga Kompisarna har fortfarande en plats i mitt hjärta.

Redan från första låt så inser man att den här självbetitlade plattan är en höjdare. Fula Vykort heter det inledande spåret och handlar om att skicka just fula vykort. Låten efter, Rysk Bompa, avhandlar Boris Jeltsins ledarskap i Ryssland, på DLKs säregna sätt. Efter det följer en låt om en skateboard i gul plast. Och skivan igenom blandas allvar och lättsamhet på bandets klassiska vis.

Och en hel del trallpunkklassiker står att finna här. Nämnda Rysk Bompa har blivit en obligatorisk festlåt för många, Elvis Lever, Borlänge, för att ta upp några. Men hela skivan är i mina ögon en klassiker, oavsett genre. Trots detta är det inte DLKs bästa, jag håller både Tomat och Le Som En Fotomodell högre när det kommer till kvalité, men den här plattan kommer alltid vara den som introducerade mig för punken, och för det är jag evigt tacksam.

Lyssna på De Lyckliga Kompisarna på Spotify!