Kritikerna är hyfsat eniga. Ryan Adams har släppt mycket skit. Ryan Adams borde ha rensat mer bland sina låtar innan han gav ut dem. För bland all skit finns det glimrande guld. Ska man förenkla lita kan man säga att de hävdar att det finns tre album från mannens solokarriär som är något att ha: Heartbreaker, Gold och Easy Tiger. Detta är som sagt kritikernas åsikt. Inte min.
För när hösten kommer är jag inte sen med att plocka fram mina Ryan Adams-skivor. Och inte är det Heartbreaker som spelas flitigast. Den är lite väl tillrättalagd. Ej heller är det Easy Tiger. I längden blir den lite tråkig. Istället är det dött lopp mellan Gold och dess uppföljare Demolition. En skiva som som hånas för att vara för skissartad. Istället kan detta ses som en av dess styrkor. Den vågar vara opolerad.
I likhet med föregångaren Gold, snubblar Demolition fram mellan olika tempon och arrangemang. Vilket gör det till en spännande åktur. Det påminner lite om Adams oberäkneliga livsstil. Hur han kunde göra fantastiska spelningar ibland och ibland trilla ihop på scenen efter för mycket alkohol. Hur han kunde ge ut låtar som ger gåshud för att i nästa minut spela något som framkallar gäspningar. Men inga gäspningar eller överdoser alkohol här inte. Istället idel pärlor.
Som sagt: skivan piggas upp av de snabbare låtarna. Och när Adams bara bjuder på långsamma låtar så blir det ofta långtråkigt. I detta ligger en paradox, då det faktiskt är de långsammare låtarna som blir riktigt riktigt bra. Lyssna bara på "Cry On Demand" och "Tennessee Sucks" på Demolition och ni är fast.
Men man kan heller inte säga att musiken talar för sig själv. För Adams verkar inom en genre där man inte kommer långt utan texter. Och texterna gör en sällan besviken när de kommer från den här karln. Eller vad sägs om de countrydoftande raderna:
Asked me if she reminded me of you
I just laughed and lit a cigarette
Said 'that's impossible to do'"
Härom året tog Adams karriär slut. Då han diagnostiserades med en hörselåkomma som skulle kunna göra honom döv om han fortsatte med spelandet. Vad som hände sedan vet jag inte. Men i somras släpptes en limiterad hårdrocksplatta av Adams och i höst kommer några skivor med material som han ännu inte släppt. Dessutom sitter han just nu och spelar in demos till nya låtar. Framtiden ser kanske ändå ljus ut i Ryan Adams-land.