Konsertrecension: Vånna inget, Säljerydfestivalen 4/7

Jag hade tidigare hört från Jakob här på sidan att Vånna inget inte lever upp till förväntningarna live. Men ett så nationellt rosat (bland annat av undertecknad) måste man ju se när de spelar på en festival som nästan bara bjuder på lokal musik. Visst, sångerskan är från Växjö och även andra i bandet har småländskt ursprung. Men de är verkligen inte ett smålandsband, de är ett skåneband.

Men Jakob hade fel, och det var en fröjd för både öga och öra. Musiken var punkigare än på skiva och Karolina Engdahl lever sig verkligen in i musiken, visar attityd och skriker på precis rätt ställen, samtidigt som hon ler sig igenom mellansnacken och framstår som hur trevlig som helst. Men hon är också jävligt punk. En fin blandning med andra ord.

Låtarna från debutplattan blandas med låtarna från nya ep:n och konserten har inte en död stund.

Sen är ju publiken jävligt kul också. Några tjejer står längst fram och punkdansar. Bakom dem står hippies och smågungar och en medelålders kvinna dansar mer energiskt än de flesta punkare. Hon spelar luftgitarr, viftar med händerna, sjunger med och lever rövare. Så jävla fint! Kanske inte den publik bandet är vana vid, men de verkar ändå nöjda.

Och det var vi som var där också.