Skivrecension: The Flaming Lips - The Flaming Lips And Heady Fwends

The Flaming Lips gör låtar tillsammans med bland andra Ke$ha, Edward Sharpe, Nick Cave, Erykah Badu och Yoko Ono. På pappret låter det som den bästa platta som någonsin gjorts, i praktiken är det en axelryckning.

Jag skulle inte påstå att det är en dålig skiva, snarare tvärt om, men som helhet blir den lite enformig. Var för sig är de allra flesta låtarna bra, somliga riktigt bra, som inledande spåret 2012 (You  Must Be Upgraded) med Ke$sha, Biz Markie och Hour Of The Time Majesty 12, som på senare tid blivit ett av mina absoluta favoritspår av The Flaming Lips, Helping The Retarded To Know God som är en vacker ballad tillsammans med Edward Sharpe och även I'm Working At Nasa On Acid med noiserockduon Lightning Bolt.

Men att lyssna på de tretton låtarna i en följd blir för mycket, plattan är för ovarierad och somliga låtar för utdragna. Att inget spår är riktigt den sprudlande euforipop i dur som fick mig att älska bandet från början kom knappast som någon överraskning i och med att inget sen At War With The Mystics har varit det, men det är fortfarande lite av en besvikelse. Istället vaggas man in i ett lätt melankoliskt och ofta elektroniskt ljudlandskap där verser och refränger nästan helt lyser med sin frånvaro. För att vara en skiva bygd på samarbeten så känns den oväntat homogen.

Kort sagt skulle jag vilja påstå att detta är en platta främst för redan frälsta Flaming Lips-fans, då det är gruppens mest svårlyssnade album än så länge. Jag skulle även vilja påstå att det är deras sämsta, men med tanke på att deras lägstanivå är högre än de flesta band så säger inte det så mycket.