Veckans låtlista v.29: Genrevyer

Oavsett intresse är det lätt att bli spårbunden. Man har hittat sin grej och grottar ner sig i varenda mörkt skrymsle av en väldigt specifik genre. Och även om detta har sin charm kan det ibland vara utvecklande att vidga sina vyer. Veckans lista är en tredelad introduktion i genrer som får mindre utrymme i populärmusikens enfaldiga värld. Detta är ett kontrastrikt inlägg. Det bjuds på allt från spår som agerar ljudmattor för avslappnande fem minuter till 59-sekunderslåtar vars energi väcker de hårdast slumrande trumhinnor.

Lyssna på listan på Spotify här:



Markus: Trip-hop

Thievery Corporation – All That We Perceive
Lounge och trip-hop vore inte detsamma utan Thievery Corporation. Sällan misslyckas bandet med att skapa en tillbakalutad känsla med bibehållen komplexitet som tillåter flera lyssningar.

Björk – Hyperballad
Isländska Björk är mest känd för att vara en excentrisk, nästan överdrivet kreativ, musikskapare. Här bjuder hon på en skrämmande vacker ballad med klipskt genomtänkt arrangemang.

Portishead – Roads
Ett, inte alls okänt, band som levererar lättlyssnad trip-hop med traditionella beats och synthar.

Massive Attack – Paradise Circus
Förgrunden till trip-hop som genre. Kända för tunga beats och tjocka ljud. Spåret, som är från deras senaste skiva Heligoland, är betydligt luftigare producerat men har ändå kvar de klockrena beaten.

Morcheeba – Enjoy The Ride
Lite ljusare än mycket annan trip-hop, men har fortfarande grymt mycket känsla. Sången är perfekt mixad och näst intill magisk.


Rasmus: "Stockholmsmonotonin" (Kanske inte så mycket en genre som ett kollektiv. Men ett gäng musiker som skapar liknande musik och ofta tillsammans. Även Conny Nimmersjö och 1900 kan räknas in här.)

Thåström - Dansbandssångaren
Det är väl kanske främst Thåström allt kretsar om här, och det är even han som bemästrar det här monotona mörkret bäst.

Ossler - Funderingar i mörker
Osslers två senaste är hans mörkaste rent musikaliskt. Det sägs att det ska kommande en tredje liknade skiva innan han övergår till visor.

Andi Almqvist - Death
Flera av musikerna här dyker upp på Almqvists senaste och bästa skiva.

Sällskapet - 482 Mhz
När Thåström, Ossler och Hell går samman blir det riktigt fint. Även här ryktas det om en kommande platta.

Noise Hifi - Darklands dub
Basisten som spelar med både Thåström och Ossler utelämnar nästan helt melodier på detta soloprojekt.


Jakob: Grindcore

Napalm Death - Cock-Rock Alienation
Pionjärerna av grindcoregenren.

Nasum - The Idiot Parade
Sveriges stolthet som nyligen återförenades, dock utan sångaren Mieszko Talarczyk som omkom under tsunamin i Thailand 2004.

Beaten To Death - Winston Churchill
Oslos grindcorekungar och även ett fantastiskt liveband.

Birdflesh - Mongoloid WannabeEtt av Växjös absolut bästa band, där en av grundarna hoppade av och började lira med Melody Club istället.

Rotten Sound - Burden
Finnarna kan mer än bara bada bastu, de kan mangla också.