Han är fin den där Stefan. Klockan är halv fyra, solen lyser och mina vänner ligger i en hög på marken och halvsover. Jag gör dem sällskap. För Stefan är faktiskt ingenting att titta på, men han är definitivt något att lyssna på.
Han blandar friskt från både gammalt och nytt, några låtar från senaste, några låtar från mycket äldre plattor, några mitt emellan och två Allan Edwall-låtar hinns med. Bäst i mitt tycke är "Om jag kommer opp till Jesus". Precis som allt annat så låter den väldigt mycket som den gör på skiva, fast i liveformat.
Egentligen finns det inte mycket mer att skriva om spelningen, han spelar sina låtar som de låter på skiva. Han gör det bra och han blandar låtarna väl. Som Lars Winnerbäck fast bra, vilket kanske inte är så konstigt då Lasse W har i princip Sundström att tacka för allt.
onsdag 16 juni 2010
Konsertrecension: Stefan Sundström, Siesta!, Hässleholm 29/5
Etiketter:
konsertrecension,
Siesta,
stefan sundstöm
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar