Emo. Ordet i sig räcker antagligen för att skrämma bort flertalet läsare. Maken till bespottad genre har sällan skådats, i alla fall så obefogat. Men jag pratar nu inte genren med band som My Chemical Romance och Dashboard Confessionals, nej, Rites of Spring och Embrace (bandet med Ian MacKaye då, inte det brittiska popbandet) var de som la grunden till den verkliga emon, en genre sprungen ur hardcoren men med mindre attityd och mer melodier.Ett band som tillhörde originalemon men som gjorde den poppigare och lättillgängligare var Cap'n Jazz. Deras hardcorearv är fortfarande lätt att urskilja, speciellt när det kommer till sången, men även influenser från indiescenen tar stor plats. Antagligen är det tack vare bland andra just Cap'n Jazz som emo har fått den negativa klang genren idag har, när den främst förknippas med gnällande tonåringar med snelugg, fula tatueringar och tighta jeans som lirar poppunk av det sämre slaget. Men det är svårt att hålla det emot Cap'n Jazz, för frågan är om det inte värt alla Fall Out Boy-fans i världen att lyssna till hesa hardcoreskrik i poptappning, att lyssna till deras blandning av det bästa från två så skilda genrer.
Lyssna på Analphabetapolothology på Spotify!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar