Skivrecension: Dum Dum Girls - Only In Dreams

Det är svårt att inte dra paralleller till Best Coast när man lyssnar på Only In Dreams. Både de och Dum Dum Girls har gått från lo-fi till betydligt mer välproducerad skränpop med surfinfluenser. Dum Dum Girls är kanske något punkigare, men överlag så rör de sig inom samma genre och kommer antagligen att tilltala samma publik. Jämförelsen blir inte mindre träffande då somliga av låtarna på Only In Dreams lika väl skulle kunna vara just Best Coast-låtar. Ta till exempel In My Head, ackordföljden, sångmelodin, produktionen, ALLT påminner om nämnda band, till och med sångerskans röst låter relativt likt Bethany Cosentino. Detta är dock inte nödvändigtvis något dåligt, för som alla vet så är Best Coast förbannat bra.

Men det finns ett problem med Dum Dum Girls, att de saknar riktigt bra låtar. Oavsett om de låter som nämnda band eller ej så är det få låtar som riktigt fastnar. Inledande två låtarna Always Looking, som är en fin och småpunkig poprockdänga, och betydligt poppigare Bedroom Eyes är det bästa skivan har att erbjuda. Nu är i och för sig dessa två låtar riktigt, riktigt bra, men efter det så blir skivan ganska medioker, utan varken dalar eller toppar. Bortsett från bottennappet Coming Down, som med sina sex och en halv minuter även råkar vara skivans längsta låt.

Utöver dessa nämnda undantag så är det en väldigt jämn skiva, inget man blir speciellt tagen av, men helt okej skränpop. Varken mer eller mindre.