In Dust är en klockren höstplatta. Varför? Jo, den är monoton, kylig, grådassig, melankolisk och vacker. Den tar även en stund att vänja sig vid.
Precis som med varje höst så var mitt första möte med In Dust och tillika bandet som skapat den, Roll The Dice, inte överdrivet positiv. Deras enformiga ambient tråkade ärligt talat ut mig och till råga på allt så var skivan 65 minuter av väldigt små förändringar. Men precis som med hösten så växte den med tiden och jag började lägga märke till hur välplanerade dessa små förändringar trots allt var. För även om skivan kan kännas stel, vilket i sig är en del av charmen, så finns det alltid något att fästa uppmärksamheten på. Ett nytt litet ljud som introduceras, en trevlig liten melodislinga som dyker upp från ingenstans, ett klickande ljud som inte var där nyss, och så vidare.
Kort sagt så är det här inte en skiva för den rastlöse, den som vill ha musik där det händer mycket, för det gör det inte. Men om du har tålamod och kommer in höstlunket så kan det här mycket väl bli soundtracket till den gråaste av årstider.
onsdag 14 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar