Skivrecension: O'Death - Outside

Vid första genomlyssningen så blir jag besviken, den punkiga delen av O'Deaths sound är väldigt nedtonad, istället har de gått mer mot alt-countryn, men fortfarande med en mörk framtoning. Men efter några fler genomlyssningar så känns det helt naturligt, det är fortfarande stökigt, fortfarande punkigt, fast kanske mer i mentaliteten än i soundet.

Det nya soundet låter inte helt olikt The Builders and the Butchers, vilket verkligen inte är ett dåligt betyg. Att vissa låtar sen påminner mer om ett amerikanskt Kaizers Orchestra gör inte direkt saken sämre. Ta till exempel tredje låten Alamar som låter som om norrmännen börjat sjunga på amerikanska. Eller Back Of The Garden vars inledande orgel fullkomligen skriker ut Kaizers.

Överlag håller skivan ett lågt tempo, något som jag ofta stör mig på med just alt-country, det brukar låta bättre när tempot dras upp, men O'Death kommer utan problem undan med det, för trots att jag gärna skulle sett fler snabbare låtar så går det inte att komma undan det faktum att även deras smått spöklika ballader är helt fantastiska.