Konsertrecension: Loke, Ekocaféet, Uppsala 6/11

Loke är mer en komiker eller poet än musiker. Hans begåvning finns i de underfundiga texterna och minst lika underfundiga mellansnacken snarare än deras rent musikaliska kunskaper. Musiken får gärna hamna lite i bakgrunden på båda herrarnas spelningar de gånger jag sett dem. Och precis som väntat bjuder Loke ikväll på sparsmakat gitarrspel som mest fyller ut ljudbilden, utan att för den sakens skull bli tråkigt.

Hans begåvning ligger som sagt i sångtexterna och mellansnacket. Sångtexterna kan ni läsa på hans hemsida, så dem går jag inte närmare in på. Hans mellansnack är trots allt det som gör det värt att se honom. Det blir bland annat prat om iPhones, att bli förälskad i sin komvuxlärare, triptyker, höstrusk och kk-förhållanden. Igenkänningsfaktorn är hög utan att det för den skull blir tamt eller slätstruken. Nej, udden som finns i hans texter går igen i hans snack, han är lite råare än andra trubadurer, men inte så det stör.

En annan sak som Loke hanterar långt bättre än de flesta musiker är interaktionen med publiken. Som under andra låten snubblar en punkare och hans sällskap in i det lilla caféet och Loke slutar spela, hälsar dem vänligt välkommna och berättar att spelningen går bra hittills för att sen fortsätta låten där han slutade. Eller när en till synes ganska drucken man nästan överröstar spelningen med sin tvivelaktiga sångröst och Loke gör sig rolig på mannens bekostnad, utan för att den skull bli elak. Allt levererat med en stor portion humor utan att det känns fånigt.

Låtmässigt så är spelningen fylld till bredden med hits, i den mån man nu kan tala hits när man talar om Loke. Vi får höra Sommarkatt, Allt Du Är, Aldrig Mera Rädd, V.S.P., Eldsjäl och diverse andra gamla låtar. Men han spelar även tre nya låtar och rent låtmässigt är det de som briljerar. Texterna i dessa känns nämligen snäppet mer melankoliska än de övriga låtarna som spelas och humorn är nedtonad. Rent musikaliskt rör så känns de mer åt balladhållet än resten av kvällens repertoar.

Har man sett Loke innan så har man fått precis vad man kom dit för, främst ett och annat skratt, men även en hel del riktigt bra låtar. Varken mer eller mindre.