Festivaluppdatering

Emmaboda har, sen sist vi skrev om festivalen, tillkännagjort två artister. Först ut var Sverigepremiären för Friendly Fires som släpptes förra veckan. Idag släpte dem första akten i temat Framtid, vilket antagligen betyder att det de kommande veckorna kommer tillkännages artister som är på uppgång. Den här veckan var det French Horn Rebellion.

Jag tänkte även passa på att belysa två mindre festivaler som vi hittills inte skrivit något om här på Popburs. Den ena är Skånska Ctrl Alt Dance som fokuserar chip, bitpop, electro och närliggande stilar. Många av artisterna är ganska trista, men det finns guldkorn, framförallt bland chipnamnen, där GOTO80, Nordloef, Wiklund och skotska An Cat Max väger tyngst i min bok. 047 återförenas även för en spelning här, vilket antagligen kan locka många att betala det modesta biljettpriset, nämligen 300 kronor.

Den andra festivalen är kanske Ctrl Alt Dance motsats, nämligen Småländksa Muskelrock. Samma gäng som låg bakom den Sverigeexklusiva bokningen av Electric Wizard till Växjö i höstas, har nu bokat samma band till en festival några mil utanför nämnda stad. Utöver denna fantastiska bokning så är bland andra Birdflesh, Angel Witch och Kongh bokade till den gamla folkparken. Väl värt 590 spänn.

Festivalrykte?

Det har spekulerats här och var på den världsvida webben om att Animal Collective-medlemen Noah Lennox, kankse mer känd som Panda Bear, kommer göra ett besök på Way Out West i Augusti. Nu är detta bekräftat på Panda Bears myspace så med största sannolikhet så kommer vi i dagarna se ett mycket trevligt artistsläpp till den Göteborgska festivalen. Helt plötsligt så började den där västkuststaden verka ganska lockande i mitten av Augusti.

Jakobs Musikhörna v. 12:Ufomammut - Snailking

För sista veckan på ett tag så äter plugget upp min tid, därför blir det en sista kort musikhörna, nästa vecka kommer jag med största sannolikhet skriva något längre.

Och vad passar bättre än slö, tung jävla metal när man kämpar sig igenom de här sista dagarna av konstant läsande om populärmusikforskning? Ganska mycket antagligen, men hur som helst så är det här en riktigt bra skiva.

Ufomammut – Snailking

Tips v. 13

Rasmus:

På tisdag blir det välljudande missljud i Göteborg. Times New Viking spelar på Pustervik.

För som befinner er i närheten av Köpenhamn på lördag rekommenderar jag att ni beger er till Lille Vega för att se Nervous Nellie och Shout Out Louds.

I helgen är det påsk. Varför inte kombinera det med Patti Smiths skiva Easter?


Jakob:

På Torsdag så kan alla poppare gå och kika på Owen Pallett, kanske mer känd som Final Fantasy, på Debaser Slussen i Stockholm.

På Fredag kan de isället titta på Crystal Antlers på Debaser Medis.

På Söndag kan alla intresserade se gamla Trashmen på Debaser Slussen. Är det ett tight surfband eller avdankade gubbar som kommer? Vem vet?


Anton:

På torsdag sänder P3 Live en konsert med Asha Ali. 20.30 är tiden som vanligt.

Imorgon måndag släpper Dum Dum Girls albumet I Will Be. Bandet turnerar just nu som förband till Girls och i sommar kommer de till Arvikafestivalen. Hur låter de då? Ungefär som Girls, fast de blandar ännu fler genrer, och så är det en tjej som sjunger.

First Aid Kit är på snabbvisit tillbaka i Norden. Igår spelade de på Mejeriet i Lund, på onsdag kommer de till Pusterviksbaren i Göteborg och på torsdag spelar de på Södra Teatern i Stockholm.

Låtlista v. 12 - sångerskor

Veckans låtlista på Spotify.

Rasmus:

Allo Darlin’ – Will You Please Spend New Year’s Eve With Me?
Alla Darlin’ är fantastiska, och så sjunger de lite om filmen Harold and Maude här också.

Essex Green – The Late Great Cassiopia
Bara lyssna på hur det svänger och dansa sen in våren.

Saturday Looks Good To Me – Until The World Stops Spinning
Betty Marie Barnes är nog min favoritsångerska, alla kategorier.

Säkert! – Det var tre månader sedan idag
Allt Annika Norlin spottar ur sig är bra.

She and Him – Please Please Please Let Me Get What I Want
När den här Smiths-klassikern hamnar i munnen på Zooey Deschanel blir det riktigt bra.


Jakob:

Patti Smith Group – Land:
Väldigt förbisedd kvinna av den yngre generationen, ta chansen att se henne på Peace & Love om ni ska dit!

Björk – Wanderlust
Kanske DEN bästa rösten någonsin.

PJ Harvey – Dress
Inte nog med att hon är Nick Caves ex, hon gör sjukt bra musik också.

Sister Nancy – Bam Bam
Att som kvinna slå sig fram i Jamaicas dancehallscen är värt en plats på listan.

Wing – Lucy In The Sky With Diamonds
Fruktansvärt underskattad röst.


Anton:

Regina Spektor – Somedays
En av de bästa låtarna Spektor gjort.

Anna Ternheim – You Mean Nothing To Me Anymore
En låt som borde ha fått vara med på Ternheims andra skiva Seperation Road, den hamnade istället på en bonusskiva.

First Aid Kit – In The Morning
Stämsång när den är som bäst.

Priscilla Ahn – A Good Day (Morning Song)
Enkelt och väldigt snyggt.

Hellsongs – We’re Not Gonna Take It
Genialisk tolkning av Twsited Sisters 80-talsdänga.

Konsertrecension: The Magnetic Fields, Filadelfiakyrkan, Stockholm 24/3

– Ha en bra dag.
– Du med.
– Det ska jag, solen skiner här i Stockholm.
– Det gör den här i Göteborg också.
– Fast inte över Stockholm, det går du tyvärr miste om.

Personen som befinner sig i Stockholm är ingen mindre än Stephin Merritt, sångare i The Magnetic Fields och notorisk surgubbe. Men uppenbarligen finns det en sympatisk herre där inne någonstans. Det märks även i hans texter. Och ibland skiner det även igenom i hans mellansnack. Ett mellansnack som ofta lyfter bandets spelningar ett extra snäpp. Så även ikväll, när solen har slutat att skina över Stockholm. Det är interna samtal med bandmedlemmar och märkliga beskrivningar av låtarna de spelar. Eller så ber han bara de i publiken som vill höra ”The Book Of Love” att dra åt helvete.

Konserten börjar med senaste skivans första låt – ”You Must Be Out Of Your Mind” – och slutar ordinarie set med sista låten från samma skiva; ”From A Sinking Boat”. Ett fint grepp och även skivans överlägset bästa låtar. För faktum är att resten av Realism håller en relativt låg kvalitet. Ändå spelar de, föga förvånande, nio av skivans totalt tretton spår. Detta sänker spelningen. Man kunde hoppats att det var nog där. Men när de plockar fram gamla låtar ur katalogen väljer de en hel del svagare spår (som ”Xylophone Track” och ”Suddenly There Is A Tidal Wave”). Dessutom klär de många av spåren i konstiga, ihåliga och ostämda arrangemang (som i ”Fear of Trains” och ”I’m Tounge Tied”). Något som kan härstamma från att senaste skivan är ment att dra åt folk-pophållet. Därför förses många av låtarna med bakgrundsstämmor. Något som fungerar när det är Shirley Simms som står för solosången. Men hennes lite udda röst (eller till och med påfrestande kanske vissa skulle säga) skär rakt in i öronen när hon körar. Just Simms blir det lite väl mycket av under kvällen. Vilket innebär att Stephin själv får stå tillbaka, Stephin vars stämma är så fantastisk.

Som extranummer får vi ”100 000 Fire Flies”, som i afton är rysligt bra och ”Papa Was a Rodeo”, som har fått mig att rysa sen första gången jag hörde den, och som givetvis har samma effekt på mig ikväll. De hade inte kunnat sluta bättre (om man bortser från att gitarristen John Woo bjuder på ett knippe orena toner).
Så vad klagar jag för? Bandet bjuder på riktigt fina versioner av (förutom ovan nämnda låtar) “All The Umbrellas In London”, “The Luckiest Guy On The Lower East Side”, “Acoustic Guitar”, “Long Vermont Roads”, “The One You Really Love” och “I Don’t Want To Get Over You”. Ett band som levererar den skörden kan vara nöjda. Men nu handlar det om The Magnetic Fields, och de kan bättre än så här.

Månadens skiva v. 12; Grandaddy - Under the Western Freeway

Spotify-länk HÄR!

Rasmus:

”Hello, good morning sir”

De få pölar av snö som återstår dallrar i värmen. Smältvatten bildar forsar längs med stadens gator och trottoarer. Fåglarna kvittrar och solen tinar frusna själar, där en äldre herre går och visslar på melodin till ”A.M. 180”. Det finns ett framåtsträvande och ett bakåtsträvande inombords.
En del av en ser sommaren vid horisonten, beger sig till Klippans Konstcafé i Göteborg och gottar sig i solen med årets första utomhusöl. Vaknar nästa morgon med en sån där förkylning som pekar på att våren verkligen är här för att stanna.
En annan del längtar bakåt. Men inte till vintern. Gud nej. Tillbaka till ursprunget. Ut på landet. Att få traska runt i naturen och se hur den ger sig fan på att åter blomstra.
Och kanske slår man ihop de båda. I sävligt tempo sätter man sig på en altan ute på landet och dricker öl. Njuter av naturen. Och kanske klinkar man på en gitarr. Kanske sjunger man med i ”Collective Dreamwish of Upperclass Elegance”:

“Here I sit and play guitar
And drink beer out in the country
Having narrowly escaped my trip
Into town and now it's Sunday
Here I sit and play guitar
And count stars out in the country
Having narrowly escaped my trip
Into town ... and there's no one around”

Våren är alltså här. Långsamhet blandas upp med energin från solen. Skulle någon be mig att sammanfatta fenomenet skulle jag säga åt dem att lyssna på Grandaddy i allmänhet och Under The Western Freeway i synnerhet.

Anton:

När jag var yngre så trodde jag att Grandaddy var en hiphop-grupp och av ren princip så vägrade jag att ge dem chansen. Åren gick och med dem kom insikten att hiphop kan vara bra, samt att Grandaddy är ett utomordentligt rockband.

Under The Western Freeway är en bra skiva, men den har vissa dåliga sidor. En är att flera av låtarna är lite för långdragna och vägrar att ta slut, en annan är att låtarna till för stor del är instrumentala (de två hör nog ihop). Visst, arrangemangen är snygga och häftiga men de är lite för enformiga. När Jason Lytle sjunger så höjs låtarna oerhört mycket och en snudd på fantastisk lo-fi-rock bildas.

Bästa låtarna på skivan är ”A.M. 180”, ”Everything Beautiful is Far Away” och ”Summer Here Kids”.

Nytt släpp från Way Out West

Redan för en vecka sedan kunde man i en annons i tidningen Filter läsa att åtta nya akter var klara för Way Out West. Igår gick man ut med nyheten på sin hemsida.

Till WOW:
Q-Tip
The National
BeachHouse
Miike Snow

Stay Out West (klubb):
BasiaBulat
tUnE-YarDs
Sleigh Bells
Tallest Man on Earth

Jakobs Musikhörna v. 12: I Killed the Monster

Pluggandet går vidare och fortsätter nå oanade höjder och stjäl tid från mitt musikhörne-skrivande. Men det är sista rycket nu, så snart får ni njuta av längre musikhörnor igen.

Tills dess så bjuder jag på en skiva med Daniel Johnston-tolkningar:
Various Artists – I Killed the Monster

Bright Eyes nya uppmärksammas av POPBRUS

Idag släpps skivan One Jug Of Wine, Two Vessels med Bright Eyes och Neva Dinova. Popbrus har tidigare skrivit om detta släpp. Grejen med skivan är att den innehåller fyra nya låtar med ovan nämnda band. Det är det första nya med Bright Eyes sedan 2007 års album Cassadaga. Bandet är stora favoriter här på bloggen. Därför firar vi släppet genom att låta de två av Popbrus skribenter som lyssnar på bandet bjuda på varsin topp 10 med deras låtar i form av Spotify-listor.

Enjoy!

Rasmus Bright Eyes-topp10

1. Something Vague
2. Easy/Lucky/Free
3. Laura Laurent
4. Haligh, Haligh, a Lie, Haligh
5. Nothing Gets Crossed Out
6. Old Soul Song
7. If Winter Ends
8. Loose Leaves
9. When The Curious Girl Realizes She Is Under Glass
10. On My Way To Work
    

Antons Bright Eyes-topp10

1. Going For The Gold
2. Nothing Gets Crossed Out
3. A Perfect Sonnet
4. Something Vague
5. Method Acting
6. Sunrise, Sunset
7. Messenger Bird's Song
8. The Calendar Hung Itself
9. Road To Joy
10. Everything Must Belong Somewhere

Vilka är era favoritlåtar?

Nytt från Hultsfred

Hultsfredsfestivalen har skaffat sig en egen hemsida och firar med ett bandsläpp innehållande:

The Ark
Bad Lieutenant (med Bernard Summer och Steve Morris från Joy Division och New Order)
Miike Snow
Khoma
Mixtapes & Cellmates
Ola Joyce

Sammanfattningsvis ett fullt godkänt släpp med Bad Lieutenant som höjdpunkt.

Tips v. 12

Rasmus:

Okej, ett hett tips och två ljumna. Vi tar det bästa först:

Surgubbe nummer 1 kommer till Stockholm på onsdag. Magnetic Fields spelar i Filadelfiakyrkan. Förutom buttert mellansnack kommer det att bli fantastisk musik.

På onsdag släpps dessutom två helt okej skivor: 2010 av svenska Monty, och Devil's Music av lika svenska Teddybears.


Jakob:

Det är en bra konsertvecka på gång. Först ut vill jag tipsa om Mono som gör tre Sverigespelningar, på onsdag spelad de på Debaser i Malmö, på torsdag på Hornstull Strand i Stockholm och på fredag på Umeå Open i, just det, Umeå.

För er som faktiskt har turen att befinna er i Ume så är Umeå Open något ni inte FÅR missa. Som jag redan nämnt så lirar Mono, men även Times New Viking, The Bear Quartet, Mixtapes & Cellmates och Khoma spelar, för att nämna några. Biljetterna går på blygsamma 600kr för en tredagarsbiljett.

På fredag blir valet svårt för oss som bor i närheten av Stockholm. Times New Viking och Retribution Gospel Choir spelar på Debaser Medis, Eek-A-Mouse lirar på Kägelbanan, Method Man gör en spelning på Göta Källare och Kroke uppträder på Södra Teatern. Mig hittar ni dock inte på något av dessa ställen, utan på Klubb Adrenalin, där Broken Note och Ars Dada bjuder på dubstep och breakcore.


Anton:

På tisdag släpper Bright Eyes och Neva Dinova åter igen skivan One Jug of Wine, Two Vessels, denna gången med fyra nya spår. Med anledning av skivsläppet så publicerar Rasmus och Anton på tisdag varsin topp-10 med Bright Eyes låtar.

En mycket bra P3 Live-vecka går till mötes. På måndag dansar vi till Phoenix, på onsdag kalasar vi i Satan Takes A Holiday och Invasionen och på torsdag njuter vi av Hellsongs. 20.30 är tiden att komma ihåg!

På onsdag släpper Timo Räisänen sitt nya album The Anatomy Of Timo Räisänen, men ha inte allt för stora förväntningar på den numera folkkära artisten.

Arvikauppdatering

Arvikas "en-artist-om-dagen-släpp" är till ända, de tre sista artisterna blev deras bästa bokning hittills, Four Tet, danska When Saints Go Machine och The Holy Ghost. På det stora hela en ganska ljummen vecka alltså.

Låtlista v. 11 - Irland

Med anledning av att det i onsdags var Saint Patrick's Day så har vi denna veckan temat Irland.

Veckans låtlista på Spotify.

Rasmus:

Pulp - Whiskey In The Jar
En av de stora irländska klassikerna. Och Jarvis tolkar den utmärkt.

Flogging Molly - If I Ever Leave This World Alive
Den här har man dansat sig svettig och blodig både en och två gånger.

Luke Kelly - The Town I Loved So Well
Ytterligare en klassiker, insjungen av en av Irlands största.

The Pogues - If I Should Fall From Grace With God
Bästa låten från Irlands bästa bands bästa album?

David Rovics - The St Patrick Battalion
Om irländare som strider på Mexicos sida i kriget mot USA.


Jakob:

The Tossers - A Criminal of Me
Som ett inte riktigt lika självklart Floggin Molly, bandet har sina stunder dock.

Dropkick Murphys - Finnegan's Wake
Do or Die och Sing Loud, Sing Proud är givna klassiker när det handlar om punk med Irländsk nerv.

The Dubliners - Seven Drunken Nights
Ingen St. Patricks Day är fulländad utan The Dubliners och Seven Drunken Nights, varför då inte avnjuta båda samtidigt?

The Pogues - The Sick Bed of Cuchulainn
En St. Patricks Day utan the Pogues är som en St. Patricks Day utan Guinness, helt otänkbar.

The Chieftains - John O'Connor and the Ode to Whiskey
Och vi avslutar med en gnutta whiskey.


Anton:

Damien Rice - Older Chest
Irlands stolthet när det gäller ensamma män med gitarr.

The Pogues featuring The Dubliners - The Irish Rover
Två klassiska band tolkar en klassiker.

The Thrills - Big Sur
Dublinbandets kanske mest kända låt.

Flogging Molly - Seven Deadly Sins
Det är svårt att sitta still till Flogging Molly.

Dropkick Murphys - Dirty Glass
Mäktig låt med irländska tongångar inbäddat i punk.

Veckans skiva v. 11: The Pogues - Hell's Ditch

Spotify-länk till skivan HÄR!

För fem år sedan dröjde sig vintern kvar på samma sätt som i år. Snön låg i stora drivor längs med gatorna. Samtidigt gjorde solen tappra försök att tina upp smålänningarnas inre. Men det var inte solen, utan en bit svart plast inhandlad på en skivmässa i Växjö som fick mig att dra på smilbanden. När nålen dansade över vinylen tycktes snön smälta utanför fönstret.

Ett år senare sitter jag och Popbrus-Anton i biblioteket på vår dåvarande skola och sjunger tillsammans på låten ”House of the Gods” från ovan nämnda skiva. Senare samma dag ser jag åkrar och himmel susa förbi utanför fönstret, där jag sitter på ett tåg på väg mot Skåne. Samma skiva får mig att le hela vägen från Växjö Station till baren King’s Head i Hässleholm.

Spolar fram ytterligare ett år. Bland flyttkartonger sitter ett gäng glada ungdomar skålandes i Guinness medan de lyssnar på… Ja ni förstår själva.

Så medan det här inlägget publiceras sitter jag förmodligen i Iveagh Gardens eller vandrar längs Liffey River. Igår var det St Patrick’s Day. För mig är den dagen starkt förknippad med Pogues. Och frågan är om de någonsin gjorde en skiva som får mig på bättre humör än Hell's Ditch.

Hell’s Ditch spelades in 1990 och inspelningen rattades av ingen mindre än Joe Strummer, som strax därpå under en kort period tog över rollen som huvudsångare i bandet. Men här är det fortfarande Shane McGowan som står vid mikrofonen. Han tar oss med på en drucken resa mellan Thailand, Spanien, ner till helvetet och tillbaka till Thailand igen, för att till slut leda oss tillbaka till Irland, där vi givetvis följer Shanes råd:

“Just want to spend eternity
Right where I am, on the sunny side of the street”

För i Shanes sällskap lyser solen även på Rain Street. Så mina vänner, jag lämnar er där. Med rådet att ta till er den här skivan. Tror ni inte på dess storhet, så är det bara att ta er till Göteborg, där ett slitet vinylexemplar står och väntar i en bokhylla. Ett exemplar som kom med våren för fem år sedan, och som fortsätter att göra det än idag.

Nu ska jag sätta mig med en kall öl och njuta av vårsolen.

Festivaluppdatering

Arvika fortsätter sitt veckosläpp med Chromeo, ett försök att locka lite av Emmaboda-publiken till Värmland kanske?

Popadelica bjuder på The Pipettes, femtiotalsdoftande pop.

Emmaboda bjuder på ett oväntat släpp i form av kängpunkarna Mob 47 som antagligen kan bjuda på ljuv nostalgi. Även Dag för Dag och Lissi Dancefloor Disaster var med i släppet

Siesta släpper flera artister, Teddybears är det största namnet. Övriga band i släppet är Elias and the Wizzkids, Kristian Anttila, Hästpojken, Monty, Mofeta & Jerre och, som vi skrev redan igår, Anna von Hausswolff.


Teddybears på Way Out West 2009

Festivaluppdatering

Arvika fortsätter sin släppvecka med att släppa Maskinen, halvspännande släpp som lär utmåla större delen av festivalbesökarna som våldtäcktsmän.

Även Roskilde har släppt artister idag, det rör sig om Kasabian och Wild Beasts. Inte heller ett släpp som man går i taket över.

Igår missade vi att ta upp Putte I Parkens släpp, ett släpp som faktiskt var lite intressant. Skinny Puppy tillkännagavs nämligen, en bokning för alla som gillar industrisynth. Även Timo Räisänen, Oskar Linnros, Peter Wahlbeck och Jari Ruotsalainen fanns med i släppet, de två senare är dock ståuppare, ej musiker.

Imorgon har Siesta ett nytt bandsläpp. En av akterna som släpps imorgon är Anna von Hausswolff som ger sig ut på turné i maj.

Converge till Sverige

Hyllade Converge kommer till Sverige för att bjuda på tung metallisk hardcore för oss som inte har råd att ta oss till Roskilde. Datumen som gäller är:

20 Juli - Brew House, Göteborg

21 Juli - Debaser Slussen, Stockholm

22 Juli - Debaser, Malmö

Festivaluppdatering

Arvika släpper veckans andra släpp, idag är det Chris Corner, även känd som IAMX. Ett namn jag inte har koll på alls.

Popadelica släppte dock något som ligger mig ganska varmt om hjärtat, nämligen This Is Head. Sen sist vi skrev om denna endagsfestival så har de även släppt Hästpojken, The Fume, Salem Al Fakir och framtidshoppet We Are The Storm.


This Is Head:

We Are The Storm - I Woke Up To The Bells:

Jakobs Musikhörna v. 11: Foot Village

Fortfarande mycket att göra, alltså blir det en kort musikhörna den här veckan också.

En liten kvinna som skriker i megafon och några trummisar (som också skriker). Det är allt, roligare än så blir det inte.

Foot Village finns på Spotify!

Festivaluppdatering

Som redan nämnts så släpper Arvikafestivalen en musikakt varje dag den här veckan och först ut är electronicaduon The Golden Filter. Föga upphetsande i mina ögon.

Hultsfred däremot överraskar däremot med en fantastisk bokning i form av Nas & Damian "Jr Gong" Marley som gör en gemensam spelning, i mitt tycke sjukt mycket värdare än Jay-Z. Sveriges hiphopare borde enligt mig söka sig till Hultsfred istället för Peace & Love. I övrigt så bjöd släppet inte på några större överraskningar, Hoffmaestro & Chraa, Melissa Horn och Birgit Bidder.

Tips v. 11

Rasmus:

Imorgon släpper de amerikanska skäggen i Drive-By Truckers sin nya skiva Big To Do. Om den har låtar i klass med ”Two Daughters and a Beautiful Wife” och ”You and your Crystal Meth” från förra albumet, så är skivan minst sagt köpvärd.

Igår spelade Josh Rouse på Sticky Fingers i Göteborg. Trots att senaste albumet var lite av en besvikelse, så var det en riktigt bra konsert. Därför tycker jag att om ni befinner er i Malmö imorgon, så ska ni bege er till KB för att se karln. Och befinner ni er i Stockholm på tisdag, så beger ni er till Debaser Medis för att göra detsamma.

Josh Rouse på Sticky fingers Foto; Ola Myrin


Hösten 2006 stod Sambassadeur på Pusterviks barscen som förband till The Lucksmiths, och de bjöd på en fin, smått shoegazig spelning. Idag är scenen flyttad till ett annat hörn av lokalen. Och bandets musik har ändrats en smula. Men jag tror fortfarande att spelningen på Pustervik på lördag kan bli bra. Ja, faktiskt bättre än då, nu när de fått lite rutin och pondus.


Jakob:

På onsdag firar Irland sin nationaldag, St. Patricks Day. Detta bör firas med en Pogues-platta och några iskalla Guinness. Känner du ingen att dela glädjen med? Ingen fara, ta dig till närmsta Irländska pub, där firas det med största sannolikhet.

Om man befinner sig i Stockholm på fredag så är ett hett tips att bege sig till Broder Tuck för att lyssna till Surya som bjuder på en afton med drone.

På fredag så släpps även Autechres nya skiva Oversteps.


Anton:

På onsdag släpper Invasionen sitt första album med namnet Hela världen brinner. Invasionen hette tidigare The Lost Patrol Band, men fick byta namn på grund av deras namne i USA. Kan det vara Dennis Lyxzéns första skiva på svenska?

Imorgon är det måndag och det betyder att radioprogrammet P3 Populär utmanar dig på en timmes Populärquiz. Det handlar bland annat om att känna igen filmer och låtar genom att lyssna på små snuttar ur dem, att känna igen böcker genom att höra början av dem, och att känna igen olika kända personers röster. Mellan 10.02 och 11.00 på P3 imorgon.

Arvikafestivalen kommer nästa vecka släppa en ny akt om dagen. Med största sannolikhet kommer flera festivaler hänga på och släppa nya band nästa vecka. Håll er bäst uppdaterade på Popbrus.se!

Låtlista v. 10 - Amerikanska delstater

Veckans låtlista på Spotify finner ni här.

Rasmus:

Grandaddy – Florida
Grandaddy är oftast ganska laidback musik att lyssna på medan våren sakta anländer – här dock i något mer dansant tappning.

Math and Physics Club – Cold as Minnesota
I år kommer uppföljaren till denna indiepärla.

Billy Bragg & Wilco – California Stars
De här två storheterna samarbetade en gång i tiden för att tolka Woodie Guthrie. Vi är många som hoppas på en uppföljare.

Airport Girl – Between Delta and Delaware
Distad indiepop.

Josh Rouse – Late Night Conversation
Från albumet Dressed up like Nebraska.


Jakob:

Sufjan Stevens - The Tallest Man, the Broadest Shoulders. (Part I: The Great Frontier; Part II: Come To Me Only With Playthings Now)
Sufjan har som mål att göra en platta om varje amerikansk delstat, på sex år så har han gjort två. Den här låten kommer från smått fantastiska Illinois-plattan Come On Feel The Illlinoise

Dead Kennedys - California Über Alles
Handlar iofs inte om delstaten i sig utan snarare om dess guvernör.

Butthole Surfers - Moving To Florida
Kommentar överflödig.

Nina Simone - Mississippi Goddamn
Hennes svar på morden av svarta i Mississippi och Alabama

Neil Young - Ohio
Om Kent State-skjutningen i Ohio '70 då fyra amerikanska studenter blev dödade.


Anton:

Jay Farrar and Benjamin Gibbard - California Zephyr
Farrer och Gibbard släppte i slutet av förra året ett album där texterna är skrivna av beatförfattaren Jack Kerouac (1922-69). California Zephyr är öppningsspåret och även det bästa.

Ryan Adams - Tennessee Sucks
Förra året fick vi reda på att Adams lägger musiken på hyllan på obestämd tid på grund av en öronsjukdom. Well, that sucks.

Townes Van Zandt - Colorado Girl
En av giganterna inom amerikansk folkmusik, hans musik har tolkats av bland annat Bob Dylan, Norah Jones och The Meat Puppets. Han är även en av Conor Obersts stora förebilder.

Sonic Youth - New Hampshire
Från bandets album Sonic Nurse från 2004.

JJ - Golden Virginia
Låten är hämtad från JJ:s nyligen släppta nº 3. Det nya albumet är lite av en besvikelse och inte alls lika bra som nº 2. nº 3 svävar ofta ut i långa instrumentala partier vilket man hör mycket väl i Golden Virginia.

Veckans Skiva v. 10: Moon Duo - Killing Time EP

Jag har knappt lyssnat på Wooden Shjips alls, två låtar på Spotify är allt jag hört. Istället har jag lyssnat på Moon Duo, en duo (om ni inte räknade ut det) vars ena halva består av Erik Johnson från nämnda band. Tydligen påminner Moon Duo mycket om Wooden Shjips och alltså borde jag lyssna mer på dem.

För Killing Time EP är fruktansvärt bra. Det är gruppens andra släpp, den första tolvtummaren är enligt deras myspace slutsåld. De har nyligen släppt sin första fullängdare på Woodsist Records, så blogghypen är nog inte långt borta.

Hur låter det då? Psykedeliskt och monotont, det de enda två ord som behövs för att beskriva musiken, för mycket mer är det egentligen inte. Simpla riff som upprepas, upprepas och upprepas. Man kan se det lite som en flummigare motsvarighet till svenska Audionom, dra ner tempot, plocka bort allt punkigt ur deras sound och ersätt det med övervintrade hippies med skägg så är du inte helt långt ifrån Moon Duos sound.

Ep:n består av fyra låtar som tillsammans klockar in på lite drygt 21 minuter. Titelspåret är det som svänger mest med keyboardskrän i bakgrunden, ett delayinbäddat gitarriff, simpelt trumspel och en sång som ekar mer än gitarren.

Andra låten, Speed, är stöpt i samma form, bara med något högre tempo.

Tredje låten, Dead West, har ett renare keyboardljud och det är även den som står för det upprepade riffet.

Ripples, som avslutar ep:n, låter nästan som ett gladare Earth och det är även den låten som sticker ut mest, bland annat för att den saknar sång.

Det här är ett band för er som gillar monotoni, både i ljud och melodi, för det händer inte mycket under de tjugo minuterna som musiken rullar på, det är enformigt, enformigt och vackert. Vill man ha fart och fläkt, oväntade vändningar och varierade låtar så är det här inget att lyssna på, men uppskattar man psykedelisk monotoni så är det här ett band att hålla ögonen på.

Klicka här för att lyssna på Killing Time EP på Spotify!

Festivaluppdatering

Både Roskilde och Peace & Love bjuder idag på bra bandsläpp, Roskilde satsar på indiehype medan Peace & Love tillkännager riktigt maffiga bokningar.

Roskilde släppte i morse tre band, Beach House, Dirty Projectors och HEALTH. Att skriva något om banden känns onödigt eftersom i princip varenda popblogg värd namnet redan skrivit allt som behöver sägas om dem, men jag kan erkänna att speciellt HEALTH får mig att längta till Danmark.

Peace & Loves släpp är långt ifrån lika creddigt, men vad gör det när de släpper Patti Smith? Utöver denna underbara bokning så släpptes även en hel drös med band som mer eller mindre går mig obemärkt förbi, men någon roar det väl alltid att även Jay-Z, The Kooks, Mikael Wiehe, Danko Jones, Ane Brun, Michael Monroe, Sonata Arctica, Katatonia, Nikola Sarcevic, Lasse Lindh, Little Dragon, Stiko Per Larsson, Basutbudet och Edith Backlund också tillkännagivits.

Månadens Netlabel: Sociopath Recordings

Sociopath Recordings har funnits sen 2006, grundades i Taiwan och fokuserar på breakcore, idm, jungle, drum'n'bass, chip och närliggande stilar. De har även en gedigen katalog, för tillfället uppe i 167 släpp.

För att få en bra överblick av släppen så är det en god idé att börja med de olika samlingarna som bolaget släppt ifrån sig:
Sociopath Community Part.1
Sociopath Community Part.2
Sociopath Blitzkrieg
Sociopath 8bit

Ett annat hett tips är att kolla in den svenska breakcore/mashcore-producenten Negrobeats släpp på etiketten, som du hittar HÄR!

Sociopath Recordnings hittar ni här!

Festivaluppdatering

Emmaboda bjuder alla electrokids på en fest utan dess like. Lördagskvällen kommer som tidigare nämnts vara ägnad skivbolaget Ed Banger. Nu har de även tillkännagjort att lördagskvällen kommer ägnas åt skivbolaget Turbo. Kort sagt så kommer festivalen i sommar dofta ännu mer electro än den gjort de senaste åren.
Artisterna som medverkar på Turbo-kvällen släpptes idag:
Proxy, Tiga, Erol Alkan, Jori Hulkonen, Thomas Von Party och Jesper Dahlbäck.
Förra veckan släppte Emmaboda även Johnossi, Mustard Pimp och smått fantastiska lo-fi-popparna Smith Westerns.

Även Peace & Love har har släppt artister de senaste dagarna, nämligen Robyn och Alice in Chains, knappast de bästa bokningarna de gjort till årets festival.

Arvika däremot hade ett lite större och intressantare släpp, även om inget direkt får mig att börja överväga ett värmlandsbesök till sommaren. Robyn är bokad även dit, men istället för att likt P&L boka gammal grunge så väljer dem att boka gammal synt (vilket väl iofs inte kommer som någon överraskning) i form av Nitzer Ebb. Deras mindre bokningar är betydligt mer intressanta då de i samma släpp tillkännagav JJ, Makthaverskan och Dum Dum Girls, tre band som definitivt kan vara värda att beskåda om man tar sig till Arvika. Med i bandsläppet var även Simian Mobile Disco, Lenka, Stesso Songs och Anna von Hausswolff.

Jakobs Musikhörna v. 10: Bitmuch

Plugg fortsätter att hopa sig och jag sitter med min andra hemtenta i Musikhistoria A, vilket så klart går ut över mitt skriveri här på bloggen, så även denna veckas musikhörna blir i kortaste laget. Men även om inte läsningen blir lång så blir iaf njutningen stor, för jag tänkte den här veckan tipsa om en kvinna som jag fått nys om i veckan.

Marcia spelar vanligtvis i bandet The Skints, men hon skapar även musik under aliaset Bitmuch, vilket även är projektet jag tänker prata om. Bitmuch blandar ragga, drum'n'bass, chip och allt från Bizet till Yann Tiersen och lyckas trots allt väldigt bra med det hela.

Att kalla det chip skulle vara att ta, för även om de flesta låtarna innehåller gameboymusik så är det knappast den främsta ingrediensen i Marcias Bitmuch-gryta. Oftast rör det sig om något inte helt olikt raggajungle, fast kanske mindre klubborienterat, lite mer varierat och inte lika hårt. Ofta samplas toastande jamaicaner från diverse ragga-låtar, men även Marcias egen röst hörs ganska ofta.

Allt hon gör är inte så spännande, men ibland så glänser det till rejält och det märks att hon har koll på vad hon sysslar med, även om hon kanske främst är en glad amatör. En skiva på netlabeln Give Daddy The Knife sägs vara på väg och jag kan bara hoppas att släppet kommer bjuda på mer i samma stil som låtarna 8bach, Amélie Sensi och Where The Ragga Man Go.

Bitmuch på Myspace

Bitmuch på 8bitcollective.com

Tips v. 10

Rasmus:

Många konserter i Göteborg i veckan. Rosanne Cash, Girls och Elias and the Whizzkids för att nämna några. Men istället för att gå veckans dyraste spelning, veckans mest hypade spelning eller en spelning med en indieorkester som var bättre förr; bege er till Sticky Fingers på lördag för att bevittna Josh Rouse.

På fredag är det final i På Spåret. Bara det är värt ett tips. Plus att det är Ebbot Lundberg som står för sång den här veckan.

Det finns fler bra svenska bloggar än den här. En favorit bland oss på Popbrus har ett tag varit Lou Reed i Tweed (http://loureeditweed.blogspot.com/). Populärkulturella vitsar i form av bilder är väl inte fel?


Jakob:

På Tisdag så spelar Mecki Mark Men och Gudibrallan på Hornstull Strand i Stockholm. Ta er dit och njut av progg.

För den som njuta soulig garagerock så är ett besök på Debaser Slussen på onsdag att rekomendera, då Mark Sultan spelar.

Ännu ett hett tips kan vara att gå på någon av The Antlers spelningar, ni kan välja mellan att se dem på Debaser i Malmö på fredag eller på Debaser Slussen i Stockholm på lördag. Kan nog bli mysigt


Anton:

Veckan bjuder på några trevliga skivsläpp, här är tre av dem:

På tisdag släpper JJ sitt nya album med namnet nº 3. Kan det överträffa det smått fantastiska nº 2?

På onsdag släpper amerikanska Black Rebel Motorcycle Club sitt nya album Beat The Devil's Tattoo. Bandet kommer till Sverige i slutet av maj för tre spelningar, var och när ser ni i Popbrus konsertkalender.

Det är fem år sedan Gorillaz senast släppte ett studioalbum, på onsdag är väntan över då de släpper Plastic Beach.

Låtlista v. 9 - Skapande om skapande

I veckans låtar omsjungs andra skapande personer såsom musiker och författare. Veckans lista på Spotify finner ni här.

Rasmus:

Allo Darlin’ – Kiss Your Lips
Han sjunger hennes favoritlåt med Weezer för henne, och tillsammans stämmer de upp till allsång. Och det är hur fint som helst. http://www.myspace.com/allodarlin

Mattias Alkberg BD – Ändra på allt
”Ordagrant det var Klas Östergren / författaren till Fantomerna som räddade mig”

Thåström – Söndagmåndagsång
”Alla adresser som jag haft här / bara Strindberg kan ha haft fler / Nä förresten jag tror att jag vinner över honom med”

The Smiths – Cemetry Gates
“Keats and Yeats are on your side / But you lose / 'Cause weird lover Wilde is on mine”

Billy Bragg – Old Clash Fan Fight Song
Billy Bragg går tillbaka till rötterna och sjunger bland annat: “He played Billy Bragg and a bit of Green Day and ‘I’m So Bored With The USA’”



Jakob:

Bob Marley & The Wailers - Punky Reggae Party
"Im sayin, the Wailers will be there, the Damned, the Jam, the Clash
Maytals will be there, Dr. Feelgood too"

The Clash - (White Man) In Hammersmith Palais
"Midnight to six man, For the first time from Jamaica
Dillinger and Leroy Smart, Delroy Wilson, your cool operator"

Syd Barret - Bob Dylan Blues
Pink Floyds ex-medlem gör sig rolig på Bob Dylans bekostnad

Jad Fair & Daniel Johnston - I Met Roky Erickson
Daniel sjunger om när han träffar Roky Erickson, äter kykling och tittar på skräckfilmer

The Brian Wilson Shock Treatment - Jack Kerouac, I didn't know you
Lite garage om en av världens bästa författare.


Anton:

Hello Saferide - Nothing Like You (When You're Gone)
"I swear: I felt it again / the tingling of the first night again / Us moving slowly, Merle Haggard, the fading sun / Well, there's nothing like you when you're gone."

Håkan Hellström - Hurricane Gilbert
"Visst känns det fint att va vid liv en dag till? / Visst känns det fint nu, Hurricane? / Åh, Hurricane." Om gitarristen och numera soloartisten Daniel "Hurricane" Gilbert.

Jens Lekman - Jens Lekman's Farewell Song To Rocky Dennis
Jens Lekman sjunger till Rocky Dennis, alltså till sig själv.

Belle and Sebastian - Marx and Engels
"That the girl just wants to be / Left alone with Marx and Engels for a while / She's writing in the style / Of any riot girl."

The Tough Alliance - Take No Heroes
En namnkavalkad, lyssna själva!

Veckans Skiva v. 9: The Liptones - The Latest News

"You talk about rastafari and you talk about Bob Marley
You play the reagge on the radio
It’s nothing wrong with that, but you better listen up
And put some ska into your show"

The Latest News är svenska The Liptones debutskiva från 2002 och kanske den bästa skaskivan från Sverige någonsin. Inledande Jungle Heat öppnar skivan i ett härligt tempo, full av blås, basgångar och fantastiska melodier, allt i självklar baktakt. Av skivans 48 minuter så finns det inte en enda sekund som blir tråkig, det händer alltid något nytt och oftast är det blåset, med smäckra melodier och fill-ins, som ser till att lyssnaren sitter i ett järngrepp,

Skivan låter sommar och festival och kan liva upp den gråaste av gråa dagar. Det är nästan omöjligt att sitta still och texterna ihop med den glada musiken skulle till och med få dvärgen Butter att dra på smilbanden och utbryta i en vild skank.

Om man ska välja ut några guldkorn från skivan så är det Jungle Heat, It's All I Hear You Say, Beautiful Day, Waiting Til Midnight och Liptones, men att hoppa över ett spår från skivan är att missa något smått fantastiskt.

The Liptones har släppt ytterligare ett album, In English från 2006, vilket är mer 2-Tone-inspirerat än The Latest News och inte riktigt lika starkt. I slutet av januari gick man ut med nyheten att ett nytt album har spelats in men att det ännu inte är klart hur det ska släppas. Det nya albumet har namnet The Meaning Of Life och förhoppningsvis dröjer det inte allt för länge innan det släpps. Bandet har även berättat att man håller på att repa in låtar till en EP på svenska och att man planerar för festivalspelningar i sommar. Om ni har chansen så se dem live i sommar, för det är så Liptones ska avnjutas, med sol, värme och goda vänner.

"You could never appreciate
The music we create
You just eat what you are served
NRJ is all you’ve heard

Make my self a part of what I need
And this is who I am
And this is the life I want to lead

You may think I’m slow and behind
But I’m always occupied by the tones in my mind

Liptones
I’ve got a place to go
Liptones
Skanking to and fro
Liptones
I’ve got a place to go
LIPTONES!"

Lyssna på skivan på Spotify här.

Tre nya till Way Out West

Jónsi

Way Out West fortsätter att boka häftiga akter. Ingen kan väl ha undgått M.I.A:s låt Paper Planes med samplingen av The Clashs Straight To Hell, i sommar kommer hela slottsskogen skjuta med sina pistolformade händer i takt med refrängen.

Paul Weller var sångare och låtskrivare i The Jam på 70- och 80-talet, sedan dess har han gett ut åtskilliga skivor under sitt egna namn, även han kommer till Göteborg i sommar.

I och med att Sigur Rós har tagit en paus på obestämd tid så fortsätter sångaren och gitarristen Jónsi, eller Jón Þór Birgisson som han egentligen heter, på egen hand och kommer endast ge en spelning i Sverige i år - den på Way Out West. Hans debutalbum Go släpps femte april.

Jakobs Musikhörna v. 9: Smått och gott

Eftersom två av mina kurser som jag pluggar för tillfället tar slut i mars så har jag för tillfället inte tid att lägga ner massa tid på min musikhörna varje vecka, så därför blir det återigen en kort en den här veckan.

Jag sitter på en hel del underlig musik som jag tyvärr inte vet så mycket om, så istället för att låta er gå miste om detta så kommer här en hel del grejer från spotify som jag inte kommer skriva så mycket om.

Först ut är Mrs. Miller och hennes egensinniga tolkningar av mer eller mindre kända låtar, hennes sångstil är minst sagt speciell:
Mrs. Miller

Samma sak gäller Florence Foster Jenkins, även om hon var ganska mycket tidigare och låtarna kanske inte känns igen i samma utsträckning som Mrs. Millers låtval:
Florence Foster Jenkins

En tredje kvinna med en något speciell röst är Wing som sjunger in kända låtar från diverse band och artister:
Wing

Abner Jay är ett enmansbluesband som jag tipsade om i vår blueslista, för er som inte la märke till honom i den så kommer här en ny chans:
Abner Jay

Sist ut så bjuder jag på en personlig favorit, Steve Lieberman, ibland även The Gangsta Rabbi. Han gör lo-fi-punk med en distad bas, tvärflöjt och sång i centrum:
Steve Lieberman The Gangsta Rabbi
Steve Lieberman

Midlake till Hultsfred

Midlake

Idag gick Hultsfred ut med sin kanske bästa bokning hittills, nämligen indierockarna Midlake från Texas. Den tredje februari i år släppte Midlake sitt tredje album, länk här.

I övrigt släpptes tre helt ointressanta band, 30 Seconds To Mars, Killswitch Engage och The Dirty Youth heter de.

London Popfest, 100 Club, London, 27/2

London Popfest är en fyrdagarsfestival som bjuder på mer eller mindre känd indiepop. Ni får nu en liten resumé av lördagens spelningar på 100 Club i London, och tips på bra indieband som är nästan helt okända i Sverige.

Gordon Mcintyre, sångare i bandet Ballboy som var sist ut på lördagen, bjöd på en kort solospelning och öppnade därmed lördagens festivaldag på ett perfekt sätt. Han spelade låtar från sin solokarriär, från Ballboy och från bandet Money Can't Buy Music som han har ihop med svenska Maja Mångård. Bästa låt var avslutande I Lost You, But I Found Country Music (en låt som Popbrus tipsat om i låtlistan om Skottland, länk här).

Efter Gordon var det dags för Plouf!, ett otroligt omusikaliskt band och varken de eller publiken visste vad de gjorde där.

Det tredje bandet var Red Shoe Diaries från Nottingham, ett band som låter bättre på skiva än live. Det lät lite för mycket demoband över dem och vissa låtar var väldigt "dansbandiga", om genren dansbandsindie inte funnits förut så är den härmed uppfunnen.

En kvinnlig stående trummis, tillika sångerska, tillsammans med elgitarrist och basist som spelar tweepop, så kan norska Soda Fountain Rag sammanfattas. Egentligen består bandet endast av Ragnhild Hogstad Jordahl som på skiva spelar alla instrument själv. Live låter Soda Fountain Rag väldigt bra, det är tight och händelserikt men tyvärr hade Jordahl ingen bra sångdag då rösten sprack flera gånger mot slutet av spelningen (något hon visade sitt missnöje mot). Soda Fountain Rag har släppt en skiva för det irländska bolaget Yes Boy Ice Cream, vilka även släppt svenska Suburban Kids With Biblical Names fria i Storbritannien.

Ett band att hålla koll på i indiepopsvängen i framtiden är Standard Fare från Sheffield som bjöd på en av de bästa spelningarna under lördagen. Det som får Standard Fare att sticka ut från mängden är sångerskan och basisten Emma Kupa som har en otroligt bra röst för genren. I övrigt består bandet av sångaren och gitarristen Danny How och trummisen Andy Bez. Den 29 Mars släpper bandet albumet The Noyelle Beat för skivbolaget Melodic Records och har efter det ett tjugotal spelningar bokade i Storbritannien och i USA fram till i sommar. Gå in på deras Myspacesida och lyssna framförallt på låtarna Night With A Friend och Dancing som en första lektion i ämnet Standard Fare.

Allo Darlin' stod för glad och svängig indiepop lite åt Hello Saferide-hållet. Sångerskan Elizabeth Morris har likheter med Annika Nordin både till utseendet och till sångrösten. Musiken byggs ofta upp kring Morris ukulele med gitarr bas och trummor. Just ukulelen passar väldigt bra i genren och bidrar till ett något annorlunda sound (tyvärr försvinner den ibland i ljudmassan). Låtarna The Polaroid Song och Kiss Your Lips, som båda finns på deras Myspacesida, gjorde sig bäst live.

Bandet som fick igång publiken bäst var helt klart det sedan tidigare nedlagda Dorotea från Göteborg som gjorde en återföreningsspelning på London Popfest för att sedan återgå till det döda. Punkpop i form av korta och enformiga låtar som nog uppskattas bäst av den gedigna grupp människor som följd bandet sedan starten (som alla verkade ha hittat till 100 Club för att se sina hjältar för en sista gång en gång till). För alla andra så är Dorotea ganska tråkiga och intetsägande, förmodligen är det ingen som sörjer att Dorotea åter igen är nedlagt förutom de tjugotal som sjöng med i It's Gonna Be Me och My Guilty Conscience. Bandet gör sig mycket bättre på skiva än live.

Näst sist ut var bandet Shrag som spelade någon form av noiseindiepop. Efter att ha förstått att bandet var en av de stora bokningarna till lördagen så var besvikelsen lite av ett faktum då bandet bjöd på en bara halvbra spelning med låtar som inte stack ut ur mängden.

Kvällens stora akt och anledningen till att Popbrus befann sig på 100 Club var avslutande bandet Ballboy från Edinburgh i Skottland. Man startade med klassiska Avant Garde Music och fortsatte sedan i samma anda med snabb tweepop. Trots att låtarna sällan innehåller fler än tre ackord så blir låtarna aldrig tråkiga, mycket tack vare Gordon Mcintyres melodier och texter som håller fast lyssnaren. Ballboy bjöd på tre-fyra helt nya låtar som var några av spelningens bästa och ett nästa album verkar väldigt lovande. Som extranummer spelade man Sex Is Boring som var kvällens bästa låt.

Local Natives till Way out West

Local Natives

Skivaktuella Amerikanska LCD Soundsystem kommer till Slottsskogen i sommar, en väldigt häftig bokning. Klart är även att Local Natives och Marina and the Diamonds kommer. Local Natives släppte en av förra årets bästa skivor, Gorilla Manor, med den stora hitten Camera Talk. Marina and the Diamonds släppte nytt album i onsdags förra veckan och kommer till Stockholm och Södra Bar redan på torsdag (4 mars) för en spelning. De gjorde dessutom en bejublad spelning på Emmabodafestivalen i somras, räkna med att det blir lika bra på Way out West.