
Det är glest framför scenen och publiken tunnas ut ju längre spelningen fortgår. Jag förstår inte riktigt varför. För det här är så förbannat jävla bra att jag inte riktigt vet vart jag ska ta vägen. Det bjuds på skränig postrock av högsta kvalité. Inga långa uppbyggnader utan det är energifyllt härj från första stund, precis som det ska vara. Det spelas nytt, bland annat
Flera Meter Kort, som i inspelad version har sång av
Mattias Alkberg, det spelas gammalt, bland annat
Pickpockets Vow, men allt, varenda sekund av spelningen, är fantastiskt. Så fantastisk att jag saknar ord. Allt jag vill tillägga är att om du har chansen att se
Scraps of Tape, ta den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar