Efter att ha sett några låtar med
Rainbow Arabia och blivit besviken så förflyttar jag mig till
Munnen istället, vilket inte är något jag ångrar så här i efterhand. Med kaotisk postpunk så snärjer de mig totalt. Visst har jag lyssnat på dem lite innan, men aldrig blivit så totalt knockad
som på den här spelningen. Stundtals skränar det så ofantligt att jag har svårt att urskilja något annat än trummorna i den brötiga ljudbilden, men jag älskar det ändå. Att bandet ser precis sådär lagom missanpassade ut gör bara saken bättre. Texterna, musiken och sättet alla medlemmar rör sig och ser ut gör bara saken ännu bättre, allt är perfekt. När de plockar in en saxofonist som tillägg till de två gitarrerna, basen och trummorna så blir det nästan extatiskt bra. Att munnen inte fått mer uppmärksamhet än de har är för mig ett stort mysterium, för de förtjänar verkligen att höjas till skyarna.
Efter att ha sett några låtar med Rainbow Arabia och blivit besviken så förflyttar jag mig till Munnen istället, vilket inte är något jag ångrar så här i efterhand. Med kaotisk postpunk så snärjer de mig totalt. Visst har jag lyssnat på dem lite innan, men aldrig blivit så totalt knockad 
som på den här spelningen. Stundtals skränar det så ofantligt att jag har svårt att urskilja något annat än trummorna i den brötiga ljudbilden, men jag älskar det ändå. Att bandet ser precis sådär lagom missanpassade ut gör bara saken bättre. Texterna, musiken och sättet alla medlemmar rör sig och ser ut gör bara saken ännu bättre, allt är perfekt. När de plockar in en saxofonist som tillägg till de två gitarrerna, basen och trummorna så blir det nästan extatiskt bra. Att munnen inte fått mer uppmärksamhet än de har är för mig ett stort mysterium, för de förtjänar verkligen att höjas till skyarna.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar